Vi läste boken Miffy spökar, där Miffy klär ut sig till ett spöke och skrämmer sina vänner. I början tyckte Miffy att det var roligt, men hon märkte snart att de andra blev rädda och ledsna. Då förstod hon att det kanske inte var en så bra idé ändå. Boken gav oss möjlighet att prata om känslor – hur det känns att bli rädd, varför det är viktigt att visa hänsyn i leken, och att man kan säga förlåt om något blev tokigt.

För att göra berättelsen mer levande använde vi oss av rekvisita – vår Pupumjukis fick klä ut sig till ett spöke, precis som Miffy. Det hjälpte barnen att förstå och leva sig in i berättelsen på ett konkret och lekfullt sätt.