1. Musiikin peruselementtejä
Syke, tempo, perusrytmi, erityisrytmi
a) Mitä käsitteet ääni, syke, tempo ja rytmi tarkoittavat - miten ne eroavat toisistaan?
b) Mitä eroa on käsitteillä perusrytmi ja erityisrytmi?
c) Miksi liikunnanopettajan pitää ymmärtää perusrytmejä? Miten ne liittyvät liikunnan opetukseen?
1.1 Ta reda på vad följande begrepp betyder med hjälp av sammanställningen nedan och länkarna som bifogats.
a) Vad betyder begreppen ljud, puls, tempo och rytm – och hur skiljer de sig från varandra?
b) Vad är skillnaden mellan grundrytm och särskild rytm?
c) Varför behöver en idrottslärare förstå grundrytmer? Hur hänger de ihop med undervisningen i idrott?
Käsitteitä
ÄÄNI
-ainoa, joka voi olla itsenäinen, toimia ilman muita (samana jatkuva ääni, jossa ei ole korostuksia/iskuja, esim. kun painat syntetisaattorin/sähköurkujen kosketinta pohjassa).
SYKE
-tasaisena sykkivä pulssi musiikissa (iskut yhtä kaukana toisistaan)
-vertaa sydämen syke
RYTMI
a) perusrytmi syntyy korollisen ja korottoman äänen välisestä vuorottelusta (esim. syke, jossa korostetaan jotain iskuja tietyin väliajoin >> 1 2 3 - 1 2 3 tai 1 2 3 4 - 1 2 3 4). Esimerkkejä perusrytmeistä: kolmijakoinen (lasketaan 3), tasajakoinen (lasketaan 4), vaihtojakoinen (lasketaan 5 tai 7 tai 9 tai 11)
b) erityisrytmi; rytmi, jossa on myös sykettä hitaampia ja/tai nopeampia iskuja tai taukoja, esim. "nopea, nopea, Hidas"
| syke | 1 | 2 | 3 | 4 |
| erityisrytmi, esim. sanarytmi | jä-nis | is-tui | maas- | sa |
| • • | • • | _____ | ____ | |
| erityisrytmin laskeminen | yk-si n - n |
kak-si n - n |
kolme hidas |
neljä hidas |
MELODIA
-musiikin linja >> sävelkorkeuksien vaihtelut (äänet kulkevat/hyppivät eri suuntiin (ylös, alas) tai pysyvät samalla korkeudella
-äänet muodostavat ymmärrettävän musiikillisen ajatuksen tai idean
-jää yleensä ensimmäisenä mieleen (Poikkeus: pienellä vauvalla parhaiten mieleen jää rytmi)
HARMONIA
-musiikin kudos
-melodia tuntuu täydelliseltä, kun siihen liitetään harmonia soittamalla sointuja (useampi ääni soi yhtäaikaa)
-konsonanssi (tasasointisuus) / dissonanssi (riitasointisuus)
VOIMA
-Voimakkuusvaihtelu = Dynamiikka (hiljaa, kovaa, hiljentyen, voimistuen)
TEMPO
-nopeus
TAHTI
-tahti on perusrytmin ja tahtilajin yksikkö. Esim 3/4: valssissa on yhdessä tahdissa kolme iskua sykettä TAI 4/4: rokissa on yhdessä tahdissa 4 iskua sykettä
RYTMITAJU
-ajan hahmotuskyky, eli kyky hahmottaa kokonaisuuksia ja jaksotella sarjoja
-kyky jäsentää liiketekijät yhteen tarkoituksenmukaisella tavalla ja samalla pysyä annetussa tempossa ja rytmissä
RYTMIKYKY
-kyky ilmaista rytmi liikkein
-tiedollinen valmius, eli kyky kuulla ja palauttaa mieleen ja toistaa liikesarjoja oikeassa tempossa
-motorinen valmius, eli liikerytmikyky tarkoittaa kykyä toteuttaa musiikin rytmikuvioita tarkasti liikkein
Huom! vaikka omaisi hyvän rytmitajun, voi olla, ettei pysty harjaantumattoman koordinointikyvyn takia ilmentämään rytmiä/liikesarjaa liikkuen
Huom! Musiikissa käytetään käsitteitä hieman eri tavoin kuin urheilussa
-Tahti vs. Tempo >> ”Pysy tahdissa” >> pitäisi olla ”pidä tempo /pysy tempossa” tai "hidasta/nopeuta tempoa"
-Rytmivaihdos >> suoritusrytmin vaihdos (esim. hiihdossa muutos kuokasta Mogreniin)
Lähteet:
*Hoffer, C. R & Hoffer, M.L. 1982. Teaching music in the elementary classroom. New York: Harcourt Brace Jovanovich.
*Hongisto-Åberg, M, Lindeberg-Piiroinen, A. & Mäkinen, L. 1994. Hip Hoi, Musisoi! Musiikki varhaiskasvatuksessa. Espoo: Fazer Musiikki.
Begreppen
LJUD
-det enda som kan vara självständigt, fungera utan andra (en konstant ljudton utan betoningar/slag, t.ex. när du håller ner en tangent på en synthesizer/orgel).
PULS
-en jämn, pulserande rytm i musiken (slagen är lika långt ifrån varandra)
-jämför med hjärtslag
RYTM
a) grundrytm uppstår genom växlingen mellan betonad och obetonad ton (t.ex. puls där vissa slag betonas med jämna mellanrum >> 1 2 3 - 1 2 3 eller 1 2 3 4 - 1 2 3 4). Exempel på grundrytmer: tredelad (räknas 3), jämnt delad (räknas 4), växlande (räknas 5 eller 7 eller 9 eller 11)
b) särskild (speciell) rytm; rytm som också innehåller slag som är långsammare och/eller snabbare, eller pauser, t.ex. "snabb, snabb, långsam"
Särskild rytm, t.ex. ordrytm: "jä-nis is-tui maas-sa"
Räkning av särskild rytm:
| puls | 1 | 2 | 3 | 4 |
| särskild rytm, tex. ord-rytmen | jä-nis | is-tui | maas- | sa |
| • • | • • | _____ | ____ | |
| Räkning av särskild rytm | en - och snabb - s |
två -och s - s |
tre longsam |
fyra longsam |
MELODIE
-musikens linje >> variationer i tonhöjd (ljuden rör sig/hoppar i olika riktningar (upp, ner) eller håller sig på samma nivå)
-ljuden bildar en förståelig musikalisk tanke eller idé
-stannar oftast i minnet först (undantag: små bebisar minns oftast rytmen bäst)
HARMONI
-musikens väv
-melodin känns fullständig när den kopplas samman med harmoni genom att spela ackord (flera toner klingar samtidigt)
-konsonans (harmonisk) / dissonans (stridande)
KRAFT
-volymvariation = Dynamik (tyst, högt, sänkande, förstärkande)
TEMPO = hastighet
Takt = takten är en enhet av grundrytmen och taktarten. T.ex. 3/4: i en vals finns tre slag i ett taktslag, eller 4/4: i rock finns fyra slag i ett taktslag.
RYTMKÄNSLA
-förmågan att uppfatta tid, alltså förmågan att förstå helheter och dela upp serier i delar
-förmågan att sammanfoga rörelsemönster på ett ändamålsenligt sätt och samtidigt hålla sig till det givna tempot och rytmen
RYTMFÖRMÅGA
-förmågan att uttrycka rytm genom rörelser
-kognitiv beredskap, dvs förmågan att höra, minnas och återge rörelsemönster i rätt tempo
-motorisk beredskap, dvs rörelserytmförmåga innebär förmågan att exakt genomföra musiken rytmiska mönster med rörelser
Obs! Även om man har bra rytmkänsla kan det vara så att man inte kan uttrycka rytmen/rörelsemönstren om man saknar en välinlärd koordination.
Obs! Begreppen används på ett något annorlunda sätt i musiken än inom idrott:
-
Takt vs. Tempo >> "Håll takten" >> borde vara "håll tempot / håll dig i tempo" eller "sänk/höj tempot"
-
Rytmbyte >> växling av utföranderytm (t.ex. i skidåkning, från kuckoslag (?) till mogren)