I snart 10 års tid har Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet ansvarat för koordineringen och utvecklingen av de svensk- och tvåspråkiga vägledningstjänsterna i Finland. Det har varit en spännande resa, samtidigt som det tidvis varit bekymmersamt att vittna bristen på utbildningsmöjligheter till elev- och studiehandledare på svenska, utmaningen att ordna ungdomstjänster och ungdomsverkstäder på svenska i delar av landet samt inse avsaknaden av ett större forskningssammanhang kring vägledning på svenska i Finland. Vi på RFV har fört fram dessa utmaningar – påpekat utvecklingsbehoven i utlåtanden, på sammanträden, i arbetsgrupper vi deltagit i. Men det har också etablerats starka sammanhang för vägledningen på svenska i Finland under dessa år: det finns svenskspråkiga sektioner för livslång vägledning i Nyland och i Egentliga Finland, tvåspråkiga LIV-sektioner i Österbotten och i Mellersta Österbotten, RFV ordnar Vägledardagarna varje år som en konferens och fortbildning för alla svenskspråkiga studiehandledare och vägledare, ELOLIV-sammankomsten har skapats och samlar alla LIV-sektioner i landet till gemensam träff. Finland har dessutom nyligen fått en strategi för vägledningen som Statsrådet och UKM:s och ANM:s gemensamma nationella organ LIV-forumet gett ut Strategin för livslång handledning 2020–2023.

Nu har därtill en alldeles ny rapport utkommit med ett eget kapitel om utvecklingsbehoven och åtgärdsförslagen för elev- och studiehandledningen samt karriärvägledningen på svenska i Finland. Det är fråga om undervisnings- och kulturministeriets publikation 2021:9 Den svenskspråkiga utbildningen i Finland: särdrag, utmaningar, utvecklingsbehov och förslag till åtgärder. Utredningen är gjord av Gun Oker-Blom på uppdrag av undervisningsministern och i enlighet med Regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering (10.12.2019). Utredningen är unik i sitt slag och ger en omfattande lägesbeskrivning av den svenskspråkiga utbildningen och småbarnspedagogiken i Finland. Avsikten har varit att svara mot den brist på helhetsbild och bristen på data och utredningar gällande den svenska lärstigen från småbarnspedagogik till tredje stadiets utbildning. Utredningen initierades med regionala dialogseminarier och fortsatte sedan med en omfattande webbenkät, där 1013 personer deltog, en extra enkät till utbildningsanordnarna, samt ett stort antal intervjuer med personer från alla sektorer inom utbildningen, sammanlagt 57 personer. Som stöd för genomförandet av utredning fanns en referensgrupp, vars ordförande var Mona Forsskåhl, och referensgruppens sekretariat med tjänstemännen Ulla-Jill Karlsson, Anna Mikander och Sanna Vahtivuori-Hänninen från UKM. Som utredningsassistent fungerade Minka Lindroos från Utbildningsstyrelsen.

Kapitel 8 ger en bild av studiehandledningen och vägledningen i dagsläget med visioner och åtgärdsförslag för framtiden. Stycket lyfter behovet av utvidgade och kontinuerliga utbildningsmöjligheter inom elev- och studiehandledning samt behovet att skapa ett forskningssammanhang i handledarvetenskap på svenska i Finland. Stabil finansiering och resurser efterlyses från UKM till Åbo Akademi och Helsingfors universitet för att skapa förutsättningar för forskning, mer utbredd och kontinuerlig utbildning inom branschen samt för att öka utbudet och tillgängligheten till regelbunden kompetensutveckling för elev- och studiehandledare. Det handlar om antal studieplatser, den regionala spridningen av studiemöjligheter, omfattningen, innehållet och kvaliteten av handledar- och vägledarutbildningarna, och om fortbildningsmöjligheterna samt forskningen inom handledarvetenskapen och vägledningspraktiken på svenska i Finland. Även svenskskunniga ansvarspersoner efterfrågas i reform- och utvecklingsarbetet samt tillräckliga studiehandlingstjänster på svenska vid högskolorna.

Förändringstrycket och åtgärderna föranleds av samhällsutvecklingen, flera utbildningsreformer och arbetslivets förändring där kraven på utökad och reformerad handledning och vägledningskompetens behövs. Behörighetsgraden är lägre bland elev- och studiehandledarna i Svenskfinland än på finskt håll, rekryteringen av personal är utmanande och det erbjuds inte utbildning nog för alla intresserade – för det finns ett stort intresse bland lärare över lag att vidareutbilda sig till studiehandledare (Vuorinen, 2020 s. 16, i Oker-Blom 2021 s. 136). Intresse och motivation till kontinuerligt lärande är en viktig potential att ta vara på. Flerformsutbildningar i samarbete mellan flera aktörer och flexibla studiemöjligheter är också ett av åtgärdsförslagen i rapporten.

På RFV gläds vi åt att behoven nu uttalas så specifikt, finns överblickbara och kontextualiserade i en större lägesbeskrivning, att åtgärdsförslag och aktörer benämns. Samarbete lyfts också som en resurs i rapporten och genom samarbete kan god ansvars-, arbets- och resursfördelning åstadkommas. Vi ser en ljusnande framtid för den livslånga vägledningen på svenska i Finland!

Text:
Disa Widell, Överinspektör för bildningsväsendet
Svenska enheten för bildningsväsendet
Regionförvaltningsverket för Västra och Inre Finland
disa.widell@avi.fi

Edellinen |Seuraava| Palaa pääsivulle

Ajankohtaista elinikäisestä ohjauksesta nro 19, toukokuu 2021

https://peda.net/hankkeet/elotori/ajankohtaiskatsaus19