7.4.6 Undervisning enligt verksamhetsområde

7.4.6 Undervisning enligt verksamhetsområde

7.4.6 Undervisning enligt verksamhetsområde

För elever med mycket grava funktionshinder kan undervisningen ordnas enligt verksamhetsområde i stället för läroämnesvis[1]. Också för en elev med annat funktionshinder eller allvarlig sjukdom kan det på grund av elevens hälsotillstånd vara befogat att ordna undervisningen enligt verksamhetsområde[2]. Om undervisning som ordnas enligt verksamhetsområde i stället för läroämnesvis bestäms i beslutet om särskilt stöd[3]. Undervisningen ordnas enligt verksamhetsområde endast när det är uppenbart att eleven inte kan studera enligt en individualiserad lärokurs. Verksamhetsområdena är motoriska färdigheter, språk och kommunikation, sociala färdigheter, kognitiva färdigheter och färdigheter för dagliga rutiner.

Målet för undervisningen som ordnas enligt verksamhetsområde är att ge eleven sådana kunskaper och färdigheter som eleven behöver för att klara sig så självständigt som möjligt i livet. Undervisningen ska planeras utgående från elevens styrkor. De olika aktiviteterna under skoldagen ska utnyttjas i lärandet och lärmiljöerna ska utvecklas så att de är ändamålsenliga och motiverar eleven. Elevens individuella mål och det centrala innehållet samt en bedömning av elevens framsteg beskrivs i den individuella planen (IP) separat för varje verksamhetsområde. Målen ska ställas upp så att de är realistiska och relevanta för eleven.

Verksamhetsområdena kan innehålla målen och innehållet för ett visst enskilt läroämne, om eleven har styrkor i läroämnet i fråga. Innehållet i de olika verksamhetsområdena kan kombineras i undervisningen. Undervisning som ordnas enligt verksamhetsområde ska stödja elevens helhetsutveckling samt främja och upprätthålla elevens funktionsförmåga. Undervisningen ska planeras och genomföras genom samarbete med eleven och vårdnadshavaren. Dessutom förutsätts samarbete bland lärarna och med den övriga personalen och olika experter.

Målet för lärandet gällande motoriska färdigheter är att stärka elevens uppfattning om sin kropp, att främja utvecklingen av elevens grov- och finmotorik och att ge eleven möjligheter att mångsidigt träna sina färdigheter i olika vardagssituationer. Undervisningen ska innehålla planering och handledning av motoriska funktioner samt element som utvecklar elevens balans, koordination, rytm, uthållighet och muskelstyrka.

Målet för lärandet gällande kommunikativa färdigheter är att eleven övar sig att förstå och skapa kommunikation. Målet är att eleven kommunicerar med sin omgivning, gör sig förstådd och själv förstår de andra eleverna och de vuxna i gruppen. Eleven ska ges möjlighet att kommunicera på det sätt som är ändamålsenligt för hen. Eleven ska vid behov ha tillgång till alternativa kommunikationsmetoder. Undervisningen i språk och kommunikation ska innehålla element som utvecklar elevens språkliga medvetenhet, språkliga framställning, begrepps- och ordförråd, förmåga att känna igen och använda tecken, symboler, bokstäver och ord samt tankeförmågan. De kommunikativa färdigheterna ska tränas i olika situationer under skoldagen.

Målet för lärandet gällande sociala färdigheter är att elevens färdigheter att fungera i grupp och att delta utvecklas. Undervisningen ska innehålla element som stödjer aktivitet i olika miljöer och utvecklar elevens sociala och emotionella färdigheter. Man ska stödja elevens självkännedom och motivation för lärande genom att skapa förutsättningar för eleven att lyckas och genom att skapa en positiv atmosfär för socialt lärande.

Målet för lärandet gällande kognitiva färdigheter är att eleven aktiveras och lär sig att använda sina sinnen för att gestalta sin omgivning. Undervisningen ska stödja utvecklingen av processerna som styr elevens lärande, minne och tänkande. Lärandet av kognitiva färdigheter ska stimulera och träna sinnena och innehålla element som främjar förmågan att välja, klassificera, lösa problem och fatta beslut och att förstå förhållandet mellan orsak och verkan. Målet för lärandet är att utveckla elevens grundläggande färdigheter i läsning, skrivning och matematik. De kognitiva färdigheterna utvecklas med hjälp av innehållet i olika läroämnen.

Målet för lärandet gällande dagliga färdigheter är att eleven mera aktivt ska delta i aktiviteter i sin omgivning, att elevens initiativförmåga stärks och att eleven blir mera självständig. Undervisningen ska innehålla element som behandlar hälsa och trygghet, vardagskompetens, boende, förmåga att röra sig i omgivningen och delområden som behandlar fritidsaktiviteter. Träningen av de dagliga färdigheterna skapar möjligheter att öva och utveckla elevens motoriska färdigheter, språkliga och kommunikativa färdigheter, informations- och kommunikationstekniska färdigheter samt sociala och kognitiva färdigheter. De stärker i sin tur färdigheterna i de dagliga rutinerna.

I undervisning som ordnas enligt verksamhetsområden ska eleven bedömas per verksamhetsområde. Bedömningen är alltid verbal. Ifall något verksamhetsområde innehåller mål och innehåll för ett enskilt läroämne, kan detta beskrivas som en del av den verbala bedömningen eller i en bilaga till betyget.

LOHJALLA

TOIMINTA-ALUEITTAIN OPISKELU LOHJALLA

Toiminta-alueittain järjestetyssä opetuksessa korostuvat kuntouttavat tavoitteet. Eri toiminta-alueita ovat: motoriset taidot, kognitiiviset taidot, sosiaaliset taidot, päivittäisten toimintojen taidot, kieli ja kommunikaatio. Opiskelu toiminta-alueittain on tarkoitettu niille erityisen tuen oppilaille, joilla on pidennetty oppivelvollisuus. Oppilailla on kokonaan tai pääasiallisesti yksilöllistetty oppimäärä ja / tai suuria oppimisen, ymmärtämisen ja elämänhallinnan vaikeuksia. Näillä oppilailla saattaa olla lisäksi kuulo,- näkö- tai liikuntavamma tai autismin kirjon ominaisuuksia. Heillä voi olla käytössään myös vaihtoehtoisia kommunikaatiokeinoja.

Oppilaan opiskelu ja oppimisympäristö on jäsennelty selkeästi yksilöllisten tavoitteiden mukaisesti. Oppimisympäristön turvallinen ja kannustava sosiaalinen ilmapiiri tukee oppilaan tervettä itsetuntoa, vuorovaikutus- ja tunnetaitojen kehitystä sekä oppimismotivaatiota. Opetus järjestetään joko kokonaan toiminta-alueittain tai yhdistellen siihen oppiainekokonaisuuksia ja/tai yleisen opetussuunnitelman oppiaineita. Oppilaan yksilöllinen suunnitelma kirjataan HOJKS-asiakirjaan.

Motoriset taidot

Tavoitteet:

  • vahvistaa oppilaan kehon hahmotusta
  • edistää ja ylläpitää kokonais-, hieno- ja havaintomotoristen taitojen kehittymistä

Sisältö:

  • havaintomotoristen taitojen suunnittelu ja ohjaus
  • motoristen taitojen suunnittelu ja ohjaus
  • tasapainon, koordinaation, rytmin ja kestävyyden osa-alueet
  • lihasvoiman ja lihaskunnon kehittämiseen liittyviä osa-alueita

Kognitiiviset taidot

Tavoitteet

  • oppilas aktivoituu ja oppimismotivaatio herää
  • oppilas oppii käyttämään aistejaan ympäröivän todellisuuden hahmottamisessa

• oppimisen, muistamisen ja ajattelun prosesseja kehittäminen

  • oppilas oppii vastaanottamaan ja hankkimaan tietoa, soveltamaan sitä eri tilanteissa sekä toiminnoissa ja ratkaisemaan ongelmia

Sisältö:

  • aistien stimulointi ja harjoittaminen
  • valinnan, luokittelun, ongelmanratkaisun ja syy-seuraussuhteiden oppimisen harjoitukset

Sosiaaliset taidot

Tavoitteet:

  • vuorovaikutustaitojen kehittäminen
  • oppilas oppii ottamaan aktiivisesti itse kontaktia erilaisissa sosiaalisissa ympäristöissä

Sisältö:

  • vuorovaikutustaitojen kehittäminen
  • itsehallintataitojen kehittäminen

Päivittäiset taidot

Tavoitteet:

  • lisätä oppilaan aktiivista osallistumista elinympäristönsä toimintoihin
  • edistää omatoimisuutta ja itsenäistymistä

Sisältö:

  • terveys ja turvallisuus
  • arkipäivän elämäntaidot
  • asuminen, ympäristössä liikkuminen ja vapaa-ajan vietto

Kommunikaatiotaidot

Tavoitteet:

  • parhaan mahdollisen kommunikointitavan löytäminen oppilaalle
  • monipuolisten vuorovaikutustaitojen kehittyminen
  • oppilaan oman ilmaisun kehittyminen
  • oppilas oppii käyttämään tarpeen mukaan itselleen soveltuvia kommunikoinnin apuvälineitä ja laitteita

Sisältö:

  • kielellisen tietoisuuden kehittäminen
  • ilmaisun kehittäminen
  • käsite- ja sanavaraston kehittäminen ja laajentaminen
  • viittomien, merkkien ja symbolien käyttäminen
  • kirjainten ja sanojen tunnistaminen
  • lukemisen ja kirjoittamisen taito
  • ajattelun kehittäminen
  • kommunikointiin liittyvien laitteiden ja ohjelmien käytön harjoitus



[1] Statsrådets förordning (422/2012) 9 § 3 mom.

[2] Lag om grundläggande utbildning 18 § 1 mom.

[3] Lag om grundläggande utbildning 17 § 2 mom. (642/2010)