5. Stöd för barnets växande och lärande

I grunderna för förskoleundervisningens läroplan används den i förskoleundervisningen lämpligare termen stöd för växande och lärande i stället för termen stöd för lärande och skolgång som används i lagen om grundläggande utbildning. Stödet för växande och lärande och elevvården som beskrivs i kapitel 6 ska bilda en helhet. I detta kapitel föreskrivs om stödet för lärande och skolgång som fastställs i lagen om grundläggande utbildning.

5.1 Principerna för stöd

Barn som deltar i förskoleundervisning omfattas av stöd för växande och lärande enligt lagen om grundläggande utbildning. Enligt lagen har barnen rätt att få tillräckligt stöd genast när behov uppstår[1]. Det finns tre nivåer av stöd för växande och lärande: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. Stödformer som nämns i lagen om grundläggande utbildning är till exempel specialundervisning på deltid, tolknings- och biträdestjänster samt särskilda hjälpmedel. Stödformerna kan användas på alla nivåer av stöd, antingen enskilt eller samtidigt så att de kompletterar varandra. Stödet ska vara flexibelt, långsiktigt planerat och förändras enligt behovet av stöd. Stödet ska ges så länge, på den nivå och i den form som det behövs. Det är viktigt att behovet av stöd identifieras och att stöd för växande och lärande ges på ett tidigt stadium för att förhindra att problemen växer och blir mera komplicerade.

Stödet för växande och lärande ska ordnas utgående från såväl det enskilda barnets som barngruppens styrkor respektive inlärnings- och utvecklingsbehov. Det är viktigt att i förskolan se till att alla barn får uppleva att de lyckas i lärandet och som medlem i gruppen. Det stödjer barnens positiva uppfattning om sig själva. Mångsidig respons och information om lärandet ska metodiskt användas för att uppmuntra och handleda barnen. På det viset blir barnen medvetna om hur lärandet framskrider.

Stödet för växande och lärande innebär både lösningar som berör hela gruppen och lärmiljöerna samt lösningar som möter barnens individuella behov. Särskild vikt ska läggas vid att lärandet kan förflyta så obehindrat som möjligt och att inlärningssvårigheter förebyggs och upptäcks på ett tidigt stadium. Yrkesövergripande samarbete mellan lärarna, speciallärare, övrig förskolepersonal och andra sakkunniga har stor betydelse för att behovet av stöd ska upptäckas och när stödet planeras och genomförs. Vilka sakkunniga som ska delta i samarbetet avgörs från fall till fall.

Principen är att behovet av stöd ska bedömas och beslut om stöd enligt lagen om grundläggande utbildning fattas så fort som möjligt efter att förskoleundervisningen inletts. Ofta har barnets behov av stöd observerats redan innan förskoleundervisningen inletts. Samarbete mellan förskoleundervisningen, barnets tidigare småbarnspedagogik, rådgivningen och vårdnadshavarna bidrar till kontinuitet i barnets välbefinnande och lärande. Information om stödåtgärder som barnet eventuellt fått före förskolan ska utnyttjas i förskoleundervisningen.

När behovet av stöd bedöms granskas först de befintliga arbetssätten, undervisningsarrangemangen samt lärmiljöerna och hur de lämpar sig för barnet. Utifrån det bedöms om man genom att ändra på dem kunde hitta bättre pedagogiska lösningar för barnet.

Barnet ska i första hand ges stöd i den egna förskolegruppen genom olika flexibla arrangemang, om inte barnets bästa nödvändigtvis förutsätter att barnet flyttas till en annan grupp eller enhet. Om barnet utöver förskoleundervisning också utnyttjar andra tjänster inom småbarnspedagogiken, ska förskolepersonalen och den övriga personalen inom småbarnspedagogiken samarbeta i frågor som gäller stödet för barnets växande och lärande.

Det är viktigt att information om barnets behov av stöd och det stöd barnet fått i förskolan också överförs till den grundläggande utbildningen. Undervisningsanordnarna ska skapa och utveckla smidiga informationsrutiner.

Kasvun ja oppimisen tuki Lohjalla

Kasvun ja oppimisen tuella tarkoitetaan lapsen fyysisen, psyykkisen ja sosiaalisen kehityksen edistämistä ja tukemista sekä oppimisvaikeuksien ennalta ehkäisemistä ja varhaista tukemista. Tuen toteutumisen lähtökohtana on koko esiopetusryhmän ja jokaisen lapsen henkilökohtaiset vahvuudet ja tuen tarpeet. Tuki määritellään esiopetuksen perusteiden mukaisesti kolmiportaisena yleisen, tehostetun ja erityisen tuen tasoilla.

Lohjan opetustoimessa on kuvattu lasten eri siirtymävaiheet varhaiskasvatuksesta esiopetukseen ja esiopetuksesta alkuopetukseen sekä määritelty työnjako vastuuhenkilöineen. Tavoitteena on ennakoida lapsen tuen tarve esiopetuksessa jo ennen esiopetuksen alkamista ja huolehtia suunnitelmallisesta tuen jatkuvuudesta perusopetukseen yhteistyössä huoltajien kanssa. Esiopetus toteutuu jatkumona varhaiskasvatuksesta perusopetukseen. Varhaiskasvatuksessa lapsen tarvitsema tuki jatkuu lapsen aloittaessa esiopetuksen ja edelleen perusopetuksessa. Tuen tarvetta arvioidaan yhdessä huoltajien sekä lapsen tuen tarpeen arviointiin, suunnitteluun ja toteuttamiseen osallistuvien tahojen kanssa moniammatillisesti lapsen eri siirtymävaiheissa. Sujuva ja suunnitelmallinen tiedonsiirto lapsen siirtyessä varhaiskasvatuksesta esiopetukseen ja esiopetuksesta alkuopetukseen on tärkeää. Siirtymävaiheiden yhteistyö ja vastuunjako on kuvattu varhaiskasvatuksesta esiopetukseen ja esiopetuksesta alkuopetukseen seuraavassa taulukossa, joka löytyy myös opetustoimen intranetin Palveluvalikosta.

5.2 Samarbete med vårdnadshavaren i samband med stöd

Undervisningen och fostran ska ordnas i samarbete med vårdnadshavarna så att varje barn får undervisning, handledning och stöd enligt sin utvecklingsnivå och sina behov[2]. När ett barn har behov av stöd ökar betydelsen av samarbete med vårdnadshavaren. Förskolepersonalen ska känna till de lagar och bestämmelser som gäller samarbetet med vårdnadshavaren i anslutning till barnets stöd. Det är bra att informera alla vårdnadshavare om möjligheten att få stöd och om de centrala principerna för stöd. Barnen ska delta i samarbetet på ett ändamålsenligt och för dem lämpligt sätt.

Det är viktigt att förskolepersonalen kontaktar vårdnadshavaren genast om det framgår att ett barn har problem i utvecklingen eller lärandet eller barnets välbefinnande är i fara. Vårdnadshavaren ska ges tillräcklig information om till exempel hur barnets ärenden behandlas, hur uppgifter fås och lämnas ut samt om sekretessrelaterade frågor. Vårdnadshavaren ska uppmuntras att för sin del stödja sitt barn i att nå sina mål. Målet är att handla i samförstånd med barnet och vårdnadshavaren. Det är bra att föräldrarna vet att varken de eller barnet kan vägra att ta emot stöd för växande och lärande och att deras samtycke inte behövs för att bedöma behovet av stöd eller för att planera stödet. Barnet kan också behöva stöd inom den individuella elevvården. Detta stöd grundar sig på frivillighet och förutsätter vårdnadshavarens samtycke (se kapitel 6 Elevvård).

LOJO
Yhteistyö kodin kanssa Lohjalla

Esiopetuksen henkilökunnan ja lasten huoltajien välinen avoin ja luottamuksellinen vuorovaikutussuhde on pohja lapsen turvalliselle kasvulle ja kehitykselle. Yhteistyön lähtökohtana ovat aina lapsen tarpeet ja kehityksen tukeminen.

Henkilöstö ja huoltajat sopivat yhdessä lapsen kasvatuksen, kehityksen ja oppimisen tavoitteista sekä toimivat niiden mukaisesti. Esiopetuksen henkilöstöllä on vastuu luottamuksellisen ja perhettä kunnioittavan yhteistyön luomisesta ja ylläpitämisestä.

Lasten huoltajilla on ensisijainen kasvatusoikeus ja – vastuu. Yhteistyössä käytetään erilaisten perheiden tarpeita palvelevia toimintamuotoja. Yhteistyön tulee olla riittävää ja monipuolista suhteessa lasten yksilöllisiin tarpeisiin. Huoltajia ohjataan tarvittaessa hakemaan apua myös muista palveluista, esimerkiksi neuvolasta, perheneuvolasta, puheterapeutilta tai lastensuojelusta.

Yhteistyötä kotien kanssa tehdään sekä yksilötasolla että yhteisötasolla. Yhteistyö huoltajien kanssa esiopetusvuoden aikana muodostaa jatkumon usein jo varhaiskasvatuksessa ennen esiopetusvuotta alkaneelle yhteistyölle, luoden pohjaa myös kodin ja koulun väliseen yhteistyöhön esiopetusvuoden jälkeen. Siirtymävaiheiden yhteistyötä on kuvattu luvussa 4. Kasvun ja oppimisen tuki esiopetuksessa (taulukko 1.)

Yhteisötason yhteistyössä mahdollistetaan vanhempainyhdistysten toiminta sekä luodaan puitteet vanhempien keskinäiselle yhteistyölle. Periaatteena on, että huoltajat saavat riittävästi tietoa lapsensa esiopetuksesta ja heillä on todellisia osallistumisen ja vaikuttamisen mahdollisuuksia. Yhteisötason yhteistyön muotoja ovat mm. vanhempainillat sekä erilaiset juhlat ja tapahtumat sekä yksikön että lapsiryhmän tasolla.

Yksilötason yhteistyöllä tuetaan yksittäisen lapsen kasvun ja oppimisen edellytyksiä. Lapsen esiopetuksen aloitusvaiheen yhteistyöhön kiinnitetään erityistä huomiota. Lapsen kasvun ja oppimisen tavoitteista ja toimintaperiaatteista sovitaan yhteisissä keskusteluissa ja niiden toteutumista myös arvioidaan yhdessä. Yhteistyössä eri äidinkieltä puhuvien huoltajien kanssa käytetään tulkkipalvelua.

Ristiriitatilanteissa on keskeistä se, miten asiaa lähestytään ja miten siitä puhutaan. Kuuleva, kunnioittava ja luottamuksellinen yhteistyö kodin kanssa kannattelee vuorovaikutusta ristiriitatilanteissa. Huoltajia tulee tiedottaa vaikuttamisen mahdollisuuksista tilanteissa, joissa yhteistyö lapsen esiopetusryhmän henkilöstön kanssa ei suju toivotulla tavalla. Asiakaspalautteet käsitellään sivistystoimessa sovitun prosessin mukaisesti ja asiakas saa aina vastineen palautteeseen.

5.3 Allmänt stöd

Förskoleundervisning av hög kvalitet lägger grund för barnets växande, lärande och välbefinnande. Svårigheter ska förebyggas till exempel genom olika slags arbetssätt och pedagogiska metoder, flexibel gruppindelning och samarbete mellan lärarna och den övriga personalen. Undervisningen ska ta hänsyn till både gruppens och det enskilda barnets behov.

Det första sättet att möta ett barns behov av stöd är allmänt stöd. Det innebär i allmänhet att enstaka stödåtgärder sätts in för att påverka situationen på ett så tidigt stadium som möjligt. Allmänt stöd ska ges genast när behovet av stöd uppstår och det krävs inga särskilda undersökningar eller beslut för att påbörja stödet.

Att utvärdera behovet av stöd och ge det stöd som behövs ska ingå i all fostran och undervisning. Stödet ska ordnas genom samarbete mellan förskolelärarna och den övriga personalen och i nära samarbete med vårdnadshavaren och barnet. Inom det allmänna stödet möts barnets behov av stöd till exempel med hjälp av material och redskap som lämpar sig för barnets individuella behov samt undervisningsprogram som är avsedda för förskoleundervisningen och specialundervisning på deltid. En plan för barnets lärande kan användas i samband med allmänt stöd.

LOJO
Esiopetuksen yleinen tuki Lohjalla:

Esiopetuksen perustana on lasten esiopetuksen yksilölliset suunnitelmat. Esiopetus toteutuu ryhmä- ja yksilöohjauksena.

Jokainen lapsi on ainutlaatuinen ja kaikkien tarpeet ja edellytykset on otettava huomioon. Työyhteisöjen toimintatapoja ja -kulttuuria kehitettäessä kiinnitetään erityistä huomiota vuorovaikutukseen ja oppimisympäristöihin. Aikuisten ja lasten sekä lasten keskinäisen vuorovaikutuksen ja yhteistyön tukeminen nähdään tärkeänä oppimista hyödyntävänä tekijänä. Myös oppimisympäristöön tulee kiinnittää erityistä huomiota ja varsinkin psyykkisen oppimisympäristön luomiseen tulee panostaa. Välittämisen kulttuuri ja myönteinen ilmapiiri osaltaan edistävät lapsen kasvua ja kehitystä ja tukevat oppimisvalmiuksia esiopetusyhteisössä.

Opettajan tulee ohjata lasta tunnistamaan omat vahvuutensa ja kehityshaasteensa. Oppimisen valmiuksia ja myönteistä minäkuvaa tulee erityisesti vahvistaa. Tekemisen ilon ilmapiiri ja sen heijastuma lapsen kasvoilla tulisi olla jokaisen esiopetusryhmän tavoite.

(Kuvio 1. Esiopetuksen kolmiportainen tuki)

Yleinen tuki kuuluu kaikille lapsille. Lapsille tarjotaan heille sopivaa hoitoa, kasvatusta ja opetusta. Kasvun ja oppimisen tukeminen on lasten hyvinvointia lisäävää toimintaa, jonka suunnittelu ja toteuttaminen edellyttävät koko yhteisön suunnitelmallista yhteistyötä. Tukea voidaan toteuttaa erilaisin joustavin pedagogisin ratkaisuin. Erityislastentarhanopettajan panosta voidaan käyttää yleisen tuen muotojen kehittämisessä lasten tarpeet huomioiden. Esiopetuksen aloitusvaiheessa jokaiselle lapselle laaditaan yhteistyössä vanhempien ja lapsen kanssa lapsen esiopetuksen oppimissuunnitelma, joka on lapsen esiopetusta ja tukitoimien järjestämistä ohjaava pedagoginen asiakirja. Avustajaresurssien kohdentumisesta päätetään alueen toimijoiden laatiman valmistelun pohjalta. Avustajaresurssin kohdentaminen ja päätöksenteko kuvattu luvussa 5.6.

Yleisen tuen muotoja ovat esim.

• lapsen oman toiminnan ohjauksen ja ajattelun tukeminen
• lasten osallisuuden lisääminen
• oppilashuollolliset tukitoimet
• avustajan tuki ryhmään
• oppimissuunnitelma
• pienryhmätoiminta tai muu esiopetusryhmän pedagogisesti tarkoituksenmukainen ryhmittely (eriyttäminen)
• lapsen konkreettista oppimista edistävät työvälineet
• yhteistyö huoltajien kanssa

Lapsen havainnointi ja lapsen valmiuksiin tutustuminen sekä tiedonsiirrossa saadut tiedot (huoltajalta, varhaiskasvatuksesta, lastenneuvolasta) toimivat tuen järjestämisen suunnittelun ja toteuttamisen pohjana. Keskeistä on kasvatuskumppanuudessa tapahtuva hyvä yhteistyö huoltajan kanssa, jonka tavoitteena on lapsen hyvä tuntemus. Huoltaja on tietoinen lapsen opetusjärjestelyistä ja yleisen tuen muodoista.

Kaikkien lasten edistymistä seurataan esiopetuksessa huoltajien sekä esiopettajan, muun henkilöstön ja erityislastentarhanopettajan välisissä keskusteluissa. Lapsen tuen tarpeet huomioidaan varhain ja tuki järjestetään heti tuen tarpeen ilmettyä. Ryhmän esiopetuksen suunnitelma muodostuu ottaen huomioon jokaisen lapsen yksilölliset tarpeet. Lapsiryhmän toiminnan suunnittelu pohjautuu lasten esiopetuksen oppimissuunnitelmiin. Ryhmissä, joissa on nuorempia lapsia, toiminnan suunnittelu pohjautuu myös lasten varhaiskasvatus-suunnitelmiin.

Lapsen esiopetuksen oppimissuunnitelman mukainen havainnointi ja Lohjalla yhteisesti sovitut havainnoinnin ja valmiuksiin tutustumisen menetelmät ohjaavat tukimuotojen suunnittelua ja toteuttamista esiopetuksessa. Yhteisesti sovitut menetelmät on kirjattu siirtymävaiheiden kuvauksiin opetustoimen intranetissä olevaan opetuksen ja oppilashuollon palveluvalikkoon.

Kolmiportaisen tuen toimivuus pohjautuu laadukkaaseen esiopetukseen ja joustavien yleisen tuen muotojen kehittämiseen. Painopiste esiopetuksen laadun kehittämisessä on yleisen tuen muotojen kehittämisessä. Yhteisöllinen toimintakulttuuri, joustavat toiminnan rakenteet ja aikuisten välinen yhteistyö mahdollistavat joustavien pedagogisten ratkaisujen suunnittelun ja toteuttamisen. Johtajan tuki on edellytys koko yhteisön pedagogiselle hyvinvoinnille.

Lapsen esiopetuksen oppimissuunnitelma osana yleistä tukea

Jokaiselle lapselle laaditaan lapsen esiopetuksen oppimissuunnitelma. Oppimissuunnitelman laatimisesta päätetään paikallisessa opetussuunnitelmassa. Tavoitteet ja tukitoimet hyödyttävät lapsen kasvua ja oppimista. Suunnitelma sisältää soveltuvin osin samoja osa-alueita kuin tehostettua tukea varten laadittava lapsen esiopetuksen oppimissuunnitelma. Lapsen esiopetusta voidaan myös syventäätai laajentaa oppimissuunnitelmassa.

5.4 Intensifierat stöd

Ett barn som behöver regelbundet stöd eller flera olika former av stöd samtidigt ska utgående från en pedagogisk bedömning ges intensifierat stöd i enlighet med en plan för barnets lärande
[3]. Intensifierat stöd ges då det allmänna stödet inte är tillräckligt och så länge barnet behöver det. Det intensifierade stödet ska planeras som en helhet. Stödet är mera omfattande och mera långsiktigt än det allmänna stödet. Barnet behöver ofta även flera former av stöd. Inom det intensifierade stödet kan alla former av stöd inom förskoleundervisningen användas, med undantag av den specialundervisning som ges på basis av ett beslut om särskilt stöd.

Stödet ska ordnas genom samarbete mellan lärarna och förskolans övriga personal. Läraren ska ge barnet och vårdnadshavaren respons om barnets framsteg samt lyssna och ta hänsyn till deras åsikter. Under den tid barnet får intensifierarat stöd ska läraren i samråd med vårdnadshavaren regelbundet följa upp barnets lärande och välbefinnande. Om det utifrån en bedömning konstateras att behovet av stöd har förändrats eller att barnet inte har nytta av det stöd som ges, ska planen för barnets lärande uppdateras så att den motsvarar den nya situationen.

Intensifierat stöd ges i regel ända tills förskoleundervisningen avslutas. Eftersom man i allmänhet inte på en kort tid kan konstatera vilken effekt stödet haft, är det under förskoletiden sällan nödvändigt att fatta ett beslut om särskilt stöd för ett barn som får intensifierat stöd.

Pedagogisk bedömning

Inledningen av intensifierat stöd grundar sig på en pedagogisk bedömning. I den skriftliga pedagogiska bedömningen beskrivs

• barnets växande och lärande som helhet ur förskolepersonalens, vårdnadshavarens och barnets synvinkel
• det allmänna stöd som barnet har fått och en bedömning av hur olika former av stöd inverkat
• barnets intressen, barnets styrkor, inlärningsfärdigheter och specifika behov i anslutning till utveckling och lärande
• en bedömning av genom vilka pedagogiska stödåtgärder, stödåtgärder som gäller lärmiljön, handledning, elevvård, eller andra stödåtgärder barnet kan stödjas
• en bedömning av barnets behov av intensifierat stöd.

Det är viktigt att samarbeta med barnet och vårdnadshavaren för att behoven ska kunna utredas och stödet planeras och genomföras på bästa sätt. Läraren eller flera lärare tillsammans gör den skriftliga pedagogiska bedömningen. Vid behov anlitas också andra sakkunniga. Ifall barnet har en plan för småbarnspedagogik, en habiliteringsplan eller andra planer som stödjer barnets förskoleundervisning, ska de utnyttjas med vårdnadshavarens tillstånd.

Inledandet och ordnandet av intensifierat stöd och vid behov återgången till allmänt stöd ska behandlas utgående från den pedagogiska bedömningen genom yrkesövergripande samarbete med sakkunniga inom elevvården. [4]. Behandlingen förutsätter inte vårdnadshavarens tillstånd. Uppgifterna om behandlingen av ärendet ska dokumenteras på det sätt som anordnaren av förskoleundervisning bestämt, till exempel i den skriftliga pedagogiska bedömningen.

Plan för elevens lärande inom intensifierat stöd

Stödet som barnet får inom det intensifierade stödet ska antecknas i en plan för barnets lärande [5]. Planen för barnets lärande baserar sig på en godkänd läroplan och beskriver målen för barnets växande och lärande och vilka undervisningsarrangemang, stöd- och handledningsåtgärder som barnet behöver.

Målet är att ge barnet förutsättningar att nå sina mål. Den plan för barnets lärande som utarbetas inom intensifierat stöd bygger på information som tagits fram i samband med en pedagogisk bedömning. Planen ska utarbetas tillsammans med barnet och vårdnadshavaren, om det inte finns något uppenbart hinder för det[6]. Vid behov anlitas också andra sakkunniga. Ifall barnet har en plan för småbarnspedagogik, en habiliteringsplan eller andra planer som stödjer barnets förskoleundervisning, ska de utnyttjas med vårdnadshavarens tillstånd. I samband med att planen för barnets lärande utarbetas, avtalas också om uppföljningen av hur målen nås och hur ofta planen ska ses över. Om det sker förändringar i barnets situation, ska planen alltid justeras så att den motsvarar behovet av stöd.

Planen för barnets lärande som utarbetas inom det intensifierade stödet ska innehålla följande uppgifter i enlighet med vad som förutsätts för att ordna förskoleundervisning och stöd för barnet:

Mål för barnets välbefinnande, växande och lärande

• barnets uppfattning om sina mål och intressen
• barnets styrkor, inlärningsförutsättningar och specifika behov i anslutning till växande och lärande
• barnets mål i anslutning till lärande, arbets- och kommunikationsfärdigheter

Pedagogiska lösningar

• lösningar som gäller lärmiljöerna
• lösningar i anslutning till barnets stöd, såsom flexibel gruppindelning, kompanjonundervisning, undervisningsmetoder, arbetssätt och sätt att kommunicera
• specialundervisning på deltid som ges till barnet
• mål och åtgärder för handledning av barnet

Samarbete och tjänster som stödet förutsätter

• stöd av elevvården och andra sakkunniga samt ansvarsfördelningen mellan olika aktörer
• tolknings- och biträdestjänster enligt lagen om grundläggande utbildning som förutsätts för att barnet ska kunna delta i förskoleundervisningen, övriga undervisningstjänster, särskilda hjälpmedel samt ansvarsfördelningen mellan de olika aktörerna
• samarbetet med barnet och vårdnadshavaren, stöd som vårdnadshavaren erbjuder
• barnets eventuella deltagande i annan småbarnspedagogik och en beskrivning av samarbetet med den som ordnar verksamheten

Uppföljning och utvärdering av stödet

• uppföljning av hur målen i planen för barnets lärande nås, utvärdering av åtgärdernas effekt och tidpunkter för utvärderingen
• granskning av planen för barnets lärande samt tidpunkt för granskningen
• vilka personer som varit med och utarbetat planen

Planen för barnets lärande ska inte beskriva barnets personliga egenskaper.

LOJO
Pedagoginen arvio ja esiopetuksen tehostettu tuki Lohjalla

Jos yleinen tuki ei riitä lapsen kasvun, oppimisen ja kehityksen edistymiseen, on lapsella oikeus saada suunnitelmallista, monimuotoista ja/ tai pitkäaikaista tehostettua tukea. Tehostetun tuen aloittaminen ja järjestäminen käsitellään moniammatillisesti yhteistyössä oppilashuollon ammattihenkilöiden kanssapedagogisen tuen ryhmässä pedagogisen arvioinnin pohjalta. Pedagoginen arvio laaditaan esiopetuksen opetussuunnitelman perusteiden ohjeiden mukaisesti Wilman lomakkeelle. Pedagogisen arvion käsittelyn yhteydessä sovitaan mahdollisen tehostetun tuen alkamisesta, suunnittelusta, seurannasta ja arvioinnista.

Tarvittaessa pedagogisen arvion laatimisessa käytetään myös muita asiantuntijoita (esimerkiksi lasta kuntouttavat ja tutkineet tahot). Yhteistyö vanhempien ja lapsen kanssa on ensisijaisen tärkeää sekä lapsen tarpeiden selvittämisen että tuen suunnittelun ja onnistuneen toteutuksen kannalta. Pedagoginen arvio sisältää kuvauksen lapsen kasvun ja oppimisen tilanteesta kokonaisuutena huomioiden lapsen vahvuudet sekä kasvuun ja oppimiseen liittyvät erityistarpeet hyödyntäen seulojen tuloksia.

Pedagogisessa arviossa kiinnitetään huomiota oppimisympäristöön lapsen oppimisen ja kasvun mahdollistajana. Pedagogisen arvion laatimisessa hyödynnetään huoltajan luvalla lapselle mahdollisesti laadittua varhaiskasvatussuunnitelmaa ja varhaiskasvatuksessa toimiviksi koettuja tukimuotoja. Tehostettu tuki aloitetaan jo esiopetuksen alkaessa, mikäli lapsi on ollut tuen piirissä varhaiskasvatuksessa ja tuen tarve pedagogiseen arvioon perustuen jatkuu. Lapsen ja huoltajan näkemys toimivista tukimuodoista otetaan huomioon.

Pedagogisen arvion käsittelyn jälkeen lapselle annettava tehostettu tuki kirjataan lapselle laadittavaan lapsen esiopetuksen oppimissuunnitelmaan, jonka laatimiseen ja seurannan aikatauluttamiseen voivat esiopettajan, erityislastentarhanopettajan ja vanhempien lisäksi osallistua mm. lasta tutkivat ja kuntouttavat tahot (esim. terapeutit). Tuki tulee järjestää laadultaan ja määrältään lapsen kehitystason ja yksilöllisten tarpeiden mukaisesti. Lapsen osallisuudesta suunnitelmaan huolehditaan. Suunnitelman laatimiseen osallistuvat sovitaan moniammatillisesti yhteistyössä oppilashuollon ammattihenkilöiden kanssa pedagogisen tuen tiimissä. Lapsen kasvua ja oppimista seurataan ja arvioidaan säännöllisesti tehostetun tuen aikana. Lapsen esiopetuksen oppimissuunnitelma tarkistetaan tarvittaessa vastaamaan lapsen tuen tarvetta.

Tehostetun tuen tavoitteena on olemassa olevien kasvatuksellisten, opetuksellisten ja oppilashuollollisten tukimuotojen varhainen ja suunnitelmallinen käyttö. Tehostetun tuen avulla tuetaan kasvua ja oppimista sekä ehkäistään lapsen kasvuun, kehitykseen, oppimiseen tai sosiaaliseen vuorovaikutukseen liittyvien ongelmien kasvamista, monimuotoistumista ja kasautumista. Tehostettu tuki rakentuu esiopetuksen yleisille tukikäytänteille (kuvio 1).

Tehostetun tuen aikana tukimuotojen käyttöä tehostetaan lisäämällä tuen intensiteettiä, tehostamalla yhteistyötä huoltajien kanssa, pienentämällä ryhmän kokoa, vaihtamalla opetusmenetelmiä, muokkaamalla oppimisympäristöä sekä tehostamalla edistymisen seurantaa. Yhteistyön merkitys erityislastentarhanopettajan kanssa korostuu tehostetun tuen aikana. Monialaista yhteistyötä lapsen yleisen hyvinvoinnin edistäjänä ja ylläpitäjänä vahvistetaan tehden yhteistyötä muiden lapsen kuntoutukseen osallistuvien tahojen kanssa.

Lapsen esiopetuksen oppimissuunnitelma osana tehostettua tukea

Tehostetun tuen piirissä oleville lapsille järjestettävä tuki kirjataan Wilmassa olevaan oppimissuunnitelmaan. Lapsen oppimissuunnitelman laatimisessa hyödynnetään lapselle mahdollisesti varhaiskasvatuksessa laadittua varhaiskasvatussuunnitelmaa yhteistyössä huoltajan kanssa. Oppimissuunnitelmaan kirjataan huoltajien kanssa yhdessä asetetut tavoitteet ja toimenpiteet ja sovitaan seurannasta. Lapsen osallisuudesta suunnitelmaan huolehditaan. Suunnitelmaan tulee kirjata myös mahdollinen tulkitsemis- ja avustajapalveluiden järjestäminen.

5.5 Särskilt stöd

Särskilt stöd ska ges barn som annars inte i tillräcklig utsträckning kan uppnå målen för växande, utveckling eller lärande. Barnets förutsättningar har kunnat försämras på grund av exempelvis ett handikapp eller en allvarlig sjukdom. Syftet med det särskilda stödet är att ge barnet ett övergripande och systematiskt stöd för växande och lärande och att främja barnets inlärningsförutsättningar. Också ett barn som får särskilt stöd ska få uppleva glädje över att lyckas och lära sig. Detta stärker barnets självkänsla och motivation att lära sig.

Ett beslut om särskilt stöd kan fattas innan förskoleundervisningen eller den grundläggande utbildningen inleds eller under tiden sådan utbildning pågår utan föregående pedagogisk utredning eller intensifierat stöd, om det ur en psykologisk eller medicinsk bedömning framgår att undervisningen för barnet till följd av handikapp, sjukdom, försenad utveckling, störningar i känslolivet eller någon annan därmed jämförbar orsak inte kan ordnas på annat sätt.

Särskilt stöd innefattar specialundervisning och annat stöd som barnet behöver och har rätt till enligt lagen om grundläggande utbildning[7]. Specialundervisningen och det övriga stöd som barnet får ska bilda en systematisk helhet. Alla former av stöd som fastställs i lagen om grundläggande utbildning kan användas. Anordnaren av förskoleundervisning ska se till att det finns tillgång till specialpedagogisk kompetens när ett barn ges särskilt stöd.

Ett barn som fått ett beslut om särskilt stöd ska ges specialundervisning i enlighet med en individuell plan för hur undervisningen ska ordnas (IP) som utarbetas för barnet. Syftet med de pedagogiska lösningarna i specialundervisningen är i första hand att säkerställa barnets lärande. De pedagogiska lösningarna kan till exempel gälla undervisningen och arbetssätten eller material och redskap.

Utöver de pedagogiska lösningar i specialundervisningen som stödjer lärandet, har ett barn som får särskilt stöd också rätt till annat stöd i förskoleundervisningen. Sådant stöd är exempelvis individuell elevvård, tolknings- och biträdestjänster samt särskilda hjälpmedel.

Pedagogisk utredning

Innan ett beslut om särskilt stöd fattas ska anordnaren av förskoleundervisning göra en pedagogisk utredning om barnet[8]. Anordnaren ska utse ett organ, en tjänsteman eller anställd som tar fram en skriftlig utredning

• om barnets framsteg i lärandet av de lärare som ansvarar för barnets förskoleundervisning
• om det intensifierade stöd som barnet fått, och om barnets helhetssituation som sammanställts genom yrkesövergripande samarbete med sakkunniga inom elevvården.

Utgående från dessa två utredningar gör anordnaren av förskoleundervisning en bedömning av barnets behov av särskilt stöd. Den helhet som de två utredningarna och den bedömning som gjorts utifrån dem utgör kallas för pedagogisk utredning. [9]

I den skriftliga pedagogiska utredningen beskrivs

• hur barnets lärande framskrider
• barnets växande och lärande som helhet ur förskolepersonalens, vårdnadshavarens och barnets synvinkel
• det intensifierade stöd som barnet har fått och en bedömning av hur olika former av stöd inverkat
• barnets styrkor och intressen, barnets inlärningsfärdigheter och specifika behov i anslutning till utveckling och lärande
• en bedömning av genom vilka pedagogiska stödåtgärder, stödåtgärder som gäller lärmiljön handledning, elevvård, eller andra stödåtgärder barnet kan stödjas
• en bedömning av behovet av särskilt stöd.

Den pedagogiska utredningen ska göras utgående från barnets eventuella tidigare pedagogiska bedömning och plan för barnets lärande. Det är viktigt att samarbeta med barnet och vårdnadshavaren för att behoven ska kunna utredas och stödet planeras och genomföras på bästa sätt.

För beredningen av ett beslut om särskilt stöd behövs utöver en pedagogisk utredning eventuellt också andra utlåtanden, såsom ett psykologiskt eller medicinskt utlåtande eller en motsvarande social utredning. Ifall barnet har en plan för småbarnspedagogik, en habiliteringsplan eller andra planer som stödjer barnets förskoleundervisning, ska de utnyttjas med vårdnadshavarens tillstånd.

Beslut om särskilt stöd

För att ge särskilt stöd måste anordnaren av förskoleundervisning fatta ett skriftligt beslut[10]. Innan beslutet om särskilt stöd fattas ska anordnaren av förskoleundervisning höra barnet och vårdnadshavaren[11]. Beslutet ska fattas i enlighet med förvaltningslagen[12]. Beslutet om särskilt stöd ska beskriva barnets huvudsakliga undervisningsgrupp, eventuella tolknings- och biträdestjänster, andra tjänster som barnet behöver samt vid behov undantagsarrangemang i förskoleundervisningen[13]. En besvärsanvisning ska fogas till beslutet, eftersom vårdnadshavarna har rätt att söka ändring i beslutet genom besvär[14]. Ett beslut ska alltid motiveras[15]. Motiveringarna till beslutet ingår i allmänhet i den pedagogiska utredningen och i eventuella utlåtanden.

Ett beslut om särskilt stöd kan fattas innan förskoleundervisningen eller den grundläggande utbildningen inleds eller under tiden sådan utbildning pågår utan föregående pedagogisk utredning eller intensifierat stöd, om det ur en psykologisk eller medicinsk bedömning framgår att undervisningen för barnet till följd av handikapp, sjukdom, försenad utveckling, störningar i känslolivet eller någon annan därmed jämförbar orsak inte kan ordnas på annat sätt . [16]. Vanligtvis fattas ett beslut om särskilt stöd tidigast när förskoleundervisningen inleds. Endast för barn som omfattas av förlängd läroplikt måste beslutet fattas när barnet är fem år. Ifall ett beslut om särskilt stöd fattas under förskoletiden utan att barnet fått intensifierat stöd, ska beslutet grunda sig på en omvärdering av barnets situation, till exempel till följd av en olycka eller svår sjukdom.

Enligt lagen om grundläggande utbildning ska behovet av särskilt stöd alltid granskas då barnets behov av stöd förändras på de punkter som bestäms i beslutet om särskilt stöd. Att granska behovet under förskoletiden innebär i allmänhet att ändra på en viss sak i beslutet om särskilt stöd. Det kan till exempel gälla biträdestjänster eller särskilda hjälpmedel. För granskningen görs en ny pedagogisk utredning om barnet. Om barnet inte längre behöver särskilt stöd, ska ett beslut fattas om att stödet avslutas. Barnet övergår därefter till intensifierat stöd. Eftersom man i allmänhet inte på en kort tid kan konstatera vilken effekt stödet haft, är det ovanligt att det särskilda stödet avslutas under barnets förskoletid.

Individuell plan för hur undervisningen ska ordnas

För verkställandet av ett beslut om särskilt stöd ska en individuell plan för hur undervisningen ska ordnas (IP) utarbetas för barnet. Planen ska beskriva hur barnet ges undervisning och annat stöd i enlighet med beslutet om särskilt stöd.[17] IP är en skriftlig plan som beskriver målen för barnets förskoleundervisning och lärande, undervisningens innehåll, de pedagogiska metoderna och hurdant stöd barnet behöver.

IP utarbetas alltid i samband med särskilt stöd och bygger på information som tagits fram i samband med en pedagogisk utredning. IP ska utarbetas utgående från barnets eventuella tidigare plan för lärande. Ifall barnet har en plan för småbarnspedagogik, en habiliteringsplan eller andra planer som stödjer barnets förskoleundervisning, ska de utnyttjas med vårdnadshavarens tillstånd. Barnets lärare ska utarbeta planen tillsammans med barnet och vårdnadshavaren, om det inte finns något uppenbart hinder för det. Vid behov anlitas också andra sakkunniga.

Den individuella plan för hur undervisningen ska ordnas som utarbetas i samband med särskilt stöd ska innehålla följande uppgifter i enlighet med vad som förutsätts för att ordna förskoleundervisning och stöd för barnet:

Mål för barnets välbefinnande, växande och lärande

• barnets uppfattning om sina mål och intressen
• barnets styrkor, inlärningsförutsättningar och specifika behov i anslutning till växande och lärande
• mål som anknyter till barnets lärande, arbetsfärdigheter och utveckling, såsom kunskapsmässiga, sociala, motoriska, språkliga och emotionella mål

Pedagogiska lösningar

• lösningar som gäller lärmiljöerna
• lösningar i anslutning till barnets stöd, såsom flexibel gruppindelning, kompanjonundervisning, undervisningsmetoder, arbetssätt och sätt att kommunicera
• specialundervisning som barnet erbjuds
• mål och åtgärder för handledning av barnet

Samarbete och tjänster som stödet förutsätter

• stöd av elevvården och andra sakkunniga samt ansvarsfördelningen mellan olika aktörer
• tolknings- och biträdestjänster i enlighet med beslutet om särskilt stöd, övriga undervisningstjänster, särskilda hjälpmedel samt ansvarsfördelningen mellan de olika aktörerna
• samarbetet med barnet och vårdnadshavaren, vårdnadshavarens stöd
• barnets eventuella deltagande i annan småbarnspedagogik och en beskrivning av samarbetet med den som ordnar verksamheten
• en beskrivning av hur barnets transport till och från förskolan ordnas och vem som ansvarar för den samt av den handledda verksamheten och övervakningen som ordnas när barnet väntar på transport

Uppföljning och utvärdering av stödet

• bedömning av barnets välbefinnande och lärande som helhet i samråd med barnet och vårdnadshavaren
• uppföljning av hur målen i IP nås, utvärdering av vilken effekt åtgärderna haft samt tidpunkter för utvärderingen
• granskning av IP samt tidpunkt för granskningen
• vilka personer som varit med och utarbetat planen

Den individuella planen för hur undervisningen ska ordnas ska inte beskriva barnets personliga egenskaper. IP kan innehålla en bilaga med vårdnadshavarens specifika tillstånd att överlåta information.

IP ska vid behov ses över så att den motsvarar barnets behov, dock minst en gång per läsår[18]. Planen ska alltid ses över då barnets behov av stöd eller målen för undervisningen förändras. Om man beslutar att avsluta det särskilda stödet, utarbetas en plan för barnets lärande och barnet övergår till intensifierat stöd.

LOJO
Pedagoginen selvitys ja esiopetuksen erityinen tuki Lohjalla

Erityistä tukea annetaan niille lapsille, joiden kasvun, kehityksen ja oppimisen tavoitteiden saavuttaminen ei toteudu riittävästi muilla tukitoimilla (Kuvio 1). Erityisopetusta annetaan niille lapsille, joiden esiopetusta ei kasvun ja oppimisen vaikeuksien vuoksi pystytä muutoin järjestämään.

Ennen erityisen tuen päätöstä laaditaan pedagoginen selvitys esiopetuksen opetussuunnitelman perusteiden mukaisesti. Se on moniammatillisena yhteistyönä laadittu selvitys lapsen kokonaistilanteesta ja lapsen saamasta tehostetusta tuesta. Erityisen tuen tarve arvioidaan esiopetuksen pedagogisen tuen tiimissäyhteistyössä huoltajien sekä muiden tarvittavien tahojen kanssa moniammatillisesti. Tarvittaessa hankitaan myös muita lausuntoja, kuten psykologinen tai lääketieteellinen lausunto tai vastaava sosiaalinen selvitys.

Pedagogisen selvityksen pohjalta tehdään kirjallinen erityisen tuen päätös, johon liitetään valitusosoite. Esiopetuksen erityisen tuen päätöksen tekee varhaiskasvatuspäällikkö. Pidennettyyn oppivelvollisuuteen oikeutettujen lasten erityisen tuen päätös tehdään samanaikaisesti pidennetyn oppivelvollisuuden päätöksen kanssa. Päätöksen pidennetystä oppivelvollisuudesta ja erityisestä tuesta tekee opetuspäällikkö kaupungin johtosäännön mukaisesti. Erityisen tuen päätöksen tarpeellisuus tarkistetaan 2. vuosiluokan kevätlukukaudella tai lapsen tuen tarpeen muuttuessa tarvittaessa aiemmin. Lapsesta tehdään uusi pedagoginen selvitys, josta selviää erityisen tuen tarpeellisuus. Mikäli tarpeen todetaan jatkuvan, oppilaalle tehdään uusi erityisen tuen päätös. Tuen järjestämisen lopettamisesta tehdään hallintopäätös, jos oppilas ei enää tarvitse erityistä tukea vaan siiryy tehostetun tuen piiriin.

Oppivelvollisuutta edeltävä vapaaehtoinen esiopetus 5-vuotiaana edellyttää, että huoltaja ilmoittaa lapsensa esiopetukseen pidennetyn oppivelvollisuuden päätöksen pohjalta. Päätös oppivelvollisuuden pidentämisestä tarvitaan ennen esiopetuksen alkua, jotta oikeus siihen voi toteutua. Erityisen tuen päätöksen oppivelvollisuutta edeltävään esiopetukseen tekee varhaiskasvatuspäällikkö huoltajien hakemuksen perusteella.

Erityisen tuen päätös voidaan tehdä ilman pedagogista selvitystä, jos psykologisen tai lääketieteellisen arvion perusteella ilmenee, että sairauden, vamman, tunne-elämän häiriön tai muun syyn vuoksi lapsen esiopetusta ei kasvun, kehityksen ja oppimisen toteutumiseksi voida muutoin antaa. Myös esiopetuksen aikana voidaan tehdä erityisen tuen päätös pedagogisen selvityksen pohjalta, mikäli lapsen saama tehostettu tuki ei riitä.

Erityinen tuki muodostuu erityisopetuksesta ja muusta tuesta sisältäen jo yleisen ja tehostetun tuen aikana käytössä olleen tuen. Erityistä tukea saavalle lapselle laaditaan yhteistyössä huoltajien kanssa henkilökohtainen opetuksen järjestämistä koskeva suunnitelma HOJKS, jossa tulee ilmetä erityistä tukea koskevan päätöksen mukaisen opetuksen ja muun tuen antaminen.

Erityisen tuen muotoina ovat tarvittavat tulkitsemis- ja avustajapalvelut sekä erityislastentarhanopettajan palvelut.

Pedagoginen arvio, lapsen esiopetuksen oppimissuunnitelma, pedagoginen selvitys ja HOJKS laaditaan Wilmassa oleville lomakkeille.

Henkilökohtainen opetuksen järjestämistä koskeva suunnitelma (HOJKS)

Lapsille, joilla on erityisen tuen päätös, laaditaan henkilökohtainen opetuksen järjestämistä koskeva suunnitelma HOJKS. Suunnitelma laaditaan yhteistyössä huoltajien kanssa ja siinä hyödynnetään lapselle laadittua varhaiskasvatussuunnitelmaa tai lapselle mahdollisesti esiopetuksessa laadittua tehostetun tuen suunnitelmaa ja pedagogista selvitystä.

HOJKS:n laatimisesta vastaa esiopettaja tehden yhteistyötä laaja-alaisen erityislastentarhanopettajan ja muiden asiantuntijoiden kanssa. HOJKS tarkistetaan vähintään kerran lukuvuodessa ja aina tarvittaessa lapsen tilanteen ja tuen tarpeen muuttuessa.

Lapsen esiopetuksen oppimissuunnitelmaa ja HOJKS:aa toteutetaan osittain myös esiopetukseen liittyvässä päivähoidossa. Jos päivähoidosta vastaa muu kuin esiopetuksen henkilökunta, on tärkeää, että henkilökunta voi osallistua suunnitelman laatimiseen ja arviointiin.

Erityisopetus Lohjalla

Jos lapsella on erityisen tuen päätös, hän saa erityisopetusta omassa esiopetusryhmässään tai päivähoitoryhmässä. Lapsi saa opetusta laaja-alaisen erityislastentarhanopettajan antamana tai tukemana. Erityisen tuen aikana käytettävissä ovat erityisopetuksen lisäksi myös kaikki muut esiopetuksen tukimuodot. Opetus voi toteutua samanaikaisopetuksena, pienryhmässä tai yksilöopetuksena HOKJS:n mukaisesti esiopettajan ja erityislastentarhanopettajan yhteisesti sopimalla tavalla.


Lohjalla 2016 lisäksi/ vaihtoehtoisesti punnittavaksi osin (miten yhdistetään sopivaksi kokonaisuudeksi?)

Inkluusion onnistuminen edellyttää, että esiopetusryhmän henkilökunta saa konsultaatiota ja tukea erityislastentarhanopettajalta ja oppilashuollon henkilöstöltä. Erityistä tukea saavalla lapsella on oikeus erityislastentarhanopettajan antamaan erityisopetukseen Hojksissa määritellyllä tavalla. Osa-aikainen erityisopetus Lohjalla on avattu luvussa 5.6.

Perusopetuksen erityisopettajan konsultaatiosta esiopetukseen, kun lapsella pidennetty oppivelvollisuus ja erityinen tuki, sovitaan tapauskohtaisesti.

Förlängd läroplikt

Om det är uppenbart att ett barn på grund av handikapp eller sjukdom inte på nio år kan nå de mål som ställts upp för den grundläggande utbildningen, blir barnet läropliktigt ett år tidigare än vad som bestäms i lagen om grundläggande utbildning[19]. Läroplikten upphör när den grundläggande utbildningens lärokurs har fullgjorts eller när det har förflutit 11 år sedan läroplikten för barnet som omfattas av förlängd läroplikt började. För barn som omfattas av förlängd läroplikt kan förskoleundervisningen omfatta ett eller två år. [20] Syftet är att förbättra barnets förutsättningar att klara den grundläggande utbildningen så bra som möjligt.

Gravt handikappade barn omfattas av förlängd läroplikt. Också en svår sjukdom kan vara orsak till förlängd läroplikt[21]. Ett beslut om förlängd läroplikt fattas i allmänhet innan barnet blir läropliktigt. Då fattas också ett beslut om särskilt stöd för barnet. En individuell plan för hur undervisningen ordnas ska utarbetas för barnet då förskoleundervisningen inleds. Alla barn har rätt till förskoleundervisning året innan läroplikten börjar. [22] Barn som omfattas av förlängd läroplikt har rätt till förskoleundervisning från och med början av höstterminen det år barnet fyller fem år. Ett beslut om förlängd läroplikt behövs innan förskoleundervisningen inleds för att rätten ska kunna uppfyllas.

Sektorsövergripande samarbete är en förutsättning för att ett barn ska kunna hänvisas till stöd i ett tillräckligt tidigt skede. Barnets vårdnadshavare ska i tillräckligt god tid få information om de olika alternativen av förlängd läroplikt och om konsekvenserna av olika val. Vårdnadshavaren avgör om barnet ska delta i den frivilliga förskoleundervisningen. Hur länge barnet ska gå i förskola och när barnet ska inleda den grundläggande utbildningen ska planeras utgående från barnets framsteg, behov av stöd och situation som helhet.

Förskoleundervisningen för barn som omfattas av förlängd läroplikt kan ordnas på tre olika sätt:

• Barnet börjar i frivillig förskoleundervisning det år barnet fyller fem år, fortsätter följande år inom den läropliktsenliga förskoleundervisningen och inleder därefter den grundläggande utbildningen.
• Barnet inleder den läropliktsenliga förskoleundervisningen det år barnet fyller sex år, deltar i förskoleundervisningen ett år och inleder därefter den grundläggande utbildningen.
• Barnet inleder den läropliktsenliga förskoleundervisningen det år barnet fyller sex år och deltar i förskoleundervisningen två år. Barnet inleder då den grundläggande utbildningen ett år senare än vad som föreskrivs[23], det vill säga det år barnet fyller åtta år. Ett separat förvaltningsbeslut ska fattas om den grundläggande utbildningen inleds senare än vad som föreskrivs.

5.6 Stödformer som fastställs i lagen om grundläggande utbildning

Specialundervisning på deltid

Ett barn som har svårigheter i sitt lärande eller sin skolgång har rätt att få specialundervisning på deltid vid sidan om den övriga förskoleundervisningen[24]. Specialundervisning på deltid ges barn som till exempel har språkliga, matematiska eller motoriska svårigheter eller svårigheter med självkontroll, uppmärksamhet eller sociala färdigheter. Målet med specialundervisningen på deltid är att stärka barnets inlärningsförutsättningar och förebygga svårigheter i utvecklingen och lärandet. Specialundervisning på deltid ges på alla nivåer av stöd.

Specialundervisningen på deltid ska ordnas flexibelt som kompanjonundervisning, i en liten grupp eller som individuell undervisning. Alla vårdnadshavare ska informeras om hur specialundervisning på deltid genomförs i förskolan. Förskolepersonalen ska tillsammans och i samråd med barnet och vårdnadshavaren planera specialundervisningen på deltid samt bedöma behovet och effekten av undervisningen i fråga. Målen för och innehållet i specialundervisningen på deltid ska integreras i barnets övriga undervisning.

Esiopetuksen osa-aikainen erityisopetus Lohjalla 2016:
Osa-aikaisen erityisopetuksen painopisteet suunnitellaan yhteistyössä lapsen huoltajien ja muiden mahdollisten lapsen kasvua, kehitystä ja oppimista tukevien tahojen kanssa lapsen esiopetuksen oppimissuunnitelman tai HOJKS:n yhteyteen. Osa-aikaista erityisopetusta esiopetuksessa antaa erityislastentarhanopettaja.

Tjänster och särskilda hjälpmedel som förutsätts för att kunna delta i undervisningen

Ett barn har på alla nivåer av stöd rätt att avgiftsfritt få de tolknings- och biträdestjänster, övriga undervisningstjänster och särskilda hjälpmedel som förutsätts för att barnet ska kunna delta i undervisningen[25]. Syftet är att garantera barnet grundläggande förutsättningar för växande och lärande samt tillgängliga lärmiljöer med möjlighet till socialt samspel.

Ett barn ska vid behov få tolkning på grund av till exempel hörselskada eller specifika språkliga svårigheter. Barnet kan också ha behov av kommunikationsmetoder som stödjer eller ersätter tal, till exempel olika symbolsystem. För barn som använder teckenspråk kan man vid behov också använda en teckenspråkstolk eller ett biträde som behärskar teckenspråk som stöd för barnets kommunikation. För barn med olika grader av hörselnedsättning kan också andra tolkningsmetoder än teckenspråkstolkning komma i fråga. För barn med specifika språkliga svårigheter används en tolk för talhandikappade eller ett biträde som behärskar metoder som stödjer och ersätter tal. Även läraren kan stödja barnets kommunikation med hjälp av tecken eller andra symboler.

Det stöd som biträdet ger ska hjälpa barnet att klara sig självständigt, ta egna initiativ och utveckla en positiv självkänsla. Biträdets stöd kan riktas till ett enskilt barn eller till hela förskolegruppen. Lärarens uppgift är att planera, undervisa, stödja och utvärdera barnets och hela gruppens lärande och arbete. Biträdet ska handleda och stödja barnet i dagliga situationer och hjälpa barnet att utföra uppgifter enligt lärarens eller andra sakkunnigas anvisningar. Lärarna och biträdena ska planera och utvärdera sitt arbete tillsammans och vid behov med den övriga förskolepersonalen.

Ett barn kan behöva särskilda hjälpmedel för att se, höra, röra sig eller för något annat fysiskt behov. Barnet kan också ha specifika behov för lärandet. I sådana fall kan man till exempel använda olika datatekniska tillämpningar, talböcker, konkretiseringsmaterial i matematik eller hjälpmedel som stödjer koncentrationen. De som arbetar med barnet ska vara tillräckligt insatta i användningen av de hjälpmedel som behövs för att barnet ska kunna delta i förskoleundervisningen och genom samarbete med andra sakkunniga handleda barnet och vårdnadshavaren i användningen av hjälpmedlen. Hjälpmedlen ska användas systematiskt och användningen och behovet ska regelbundet utvärderas.

De som arbetar med barnet ska tillsammans och vid behov med hjälp av andra sakkunniga planera användningen av de tjänster och hjälpmedel som förutsätts för att barnet ska kunna delta i förskoleundervisningen. Stödet för barnet kan förutsätta specialkompetens som personalen vid den egna förskoleenheten saknar. I sådana fall utnyttjas till exempel inlärnings- och handledningscenter som erbjuder tjänster för barnen och utbildning och konsultation för personalen.

Anordnaren av förskoleundervisning beslutar om tolknings- och biträdestjänster och om övriga undervisningstjänster och särskilda hjälpmedel. Barnets lärare och elevvårdspersonalen bedömer tillsammans behovet och omfattningen av de tjänster och hjälpmedel som barnet behöver. Även den information som fåtts av barnet och vårdnadshavarna och eventuella utlåtanden av utomstående experter utnyttjas. Behovet av tjänster och hjälpmedel för barn som får intensifierat stöd beskrivs i en pedagogisk bedömning. Om barnet får särskilt stöd, bedöms behovet av tjänster och särskilda hjälpmedel i en pedagogisk utredning och fastställs i ett beslut om särskilt stöd. För ett barn som får allmänt och intensifierat stöd fattas ett förvaltningsbeslut om de tjänster och särskilda hjälpmedel som barnet behöver. Användningen av tjänster och hjälpmedel beskrivs i en plan för barnets lärande eller en individuell plan för hur undervisningen ska ordnas.

LOJO
Tulkitsemis- ja avustajapalveluiden järjestäminen Lohjalla

Erityisavustajan antama tuki suunnataan pääsääntöisesti ryhmään. Oleellista on, että esiopettaja ja erityisavustaja muun henkilöstön kanssa yhdessä suunnittelevat lapsen kasvun ja kehityksen tuen ja toteuttamisen yksittäisen lapsen ja koko esiopetusryhmän osalta.

Aikuisen pitää huolehtia siitä, että kaikki lapset erilaisine kommunikaatiokykyineen tulevat kuulluiksi ja ymmärretyiksi sekä pääsevät vuorovaikutukseen muiden lasten ja aikuisten kanssa. Tulkitsemispalveluilla tarkoitetaan viittomakielellä tai puhetta tukevilla ja korvaavilla kommunikaatiomenetelmillä tapahtuvaa tulkitsemista.

Tulkitsemis- ja avustajapalveluita harkittaessa arvioidaan lapsen tuen tarpeen määrää ja laatua, sekä selvitellään, millä tavoin lasta on varhaiskasvatuksessa tuettu. Tulkitsemis- ja avustajapalvelut kohdennetaan ryhmäkohtaisesti ryhmässä olevien lasten tuen tarpeiden perusteella. Päätökset tulkitsemis- ja avustajapalveluiden kohdentamisesta tehdään lapsen opettajien ja esiopetusyksikön oppilashuoltoryhmän esitysten pohjalta. Tuen tarpeen määrää ja laatua arvioitaessa hyödynnetään huoltajien antamia tietoja sekä mahdollisia asiantuntijalausuntoja lapsen tuen tarpeesta ja huomioidaan muu lapsen saama tuki. Voiko tuen tarpeen huomioiminen lasten sijoittalussa olla tässä viitteenä ja opetustoimen intrassa?

Tulkitsemis- ja avustajapalveluiden lisäksi tukitoimena voidaan käyttää esiopetuksen ryhmäkoon pienentämistä, ns. kahdenpaikkalaisuutta.

5.7 Frågor som avgörs på lokal nivå

I den lokala läroplanen ska så konkret som möjligt fastställas och beskrivas hur stödet ordnas i praktiken enligt anordnarens beslut. Till lämpliga delar kan texten i grunderna för läroplanen användas.

I den lokala läroplanen ska beskrivas

Stöd för växande och lärande

• centrala lokala riktlinjer för hur stödet ordnas i praktiken
• strategier för förebyggande arbete och tidigt ingripande
• åtgärder vid övergångar och praxis för överföring av information
• hur behovet av stöd för växande och lärande systematiskt granskas, hur stödet utvärderas och följs upp
• samarbetet, ansvars- och arbetsfördelningen inom den förvaltning som ansvarar för förskoleundervisningen och med övriga förvaltningar
• samarbetet med ansvariga inom elevvården och andra experter när behovet av stöd bedöms och när stödet planeras, organiseras och genomförs i praktiken
• de viktigaste principerna för samarbetet med vårdnadshavarna i frågor som gäller stöd för växande och lärande
• befogenheterna i anslutning till stöd för växande och lärande i olika förvaltningsbeslut

Allmänt stöd

• hur det allmänna stödet ordnas i praktiken
• samarbetet, ansvars- och arbetsfördelningen mellan olika aktörer
• samarbetet med vårdnadshavaren och barnet

Intensifierat stöd

• hur det intensifierade stödet ordnas i praktiken
• förfaringssätt vid en pedagogisk bedömning
• hur intensifierat stöd inleds, genomförs och avslutas
• hur planen för barnets lärande utarbetas, utvärderas och granskas
• samarbetet, ansvars- och arbetsfördelningen mellan olika aktörer vid utarbetandet av en pedagogisk bedömning och plan för barnets lärande, vid ordnandet av intensifierat stöd och vid uppföljning och utvärdering av vilken effekt stödet haft
• tillvägagångssätten och samarbetet med barnet och vårdnadshavaren vid utarbetandet av en pedagogisk bedömning och plan för barnets lärande och vid ordnandet av intensifierat stöd

Särskilt stöd

• hur det särskilda stödet ordnas i praktiken
• förfaringssätt vid en pedagogisk utredning
• hur vårdnadshavaren och barnet hörs
• hur ett beslut om särskilt stöd fattas
• hur ett beslut om särskilt stöd granskas
• tillvägagångssätt när särskilt stöd avslutas och stödet fortsätter som intensifierat stöd
• hur den individuella planen för hur undervisningen ska ordnas utarbetas, utvärderas och granskas
• samarbetet, ansvars- och arbetsfördelningen mellan olika aktörer vid utarbetandet av en pedagogisk utredning och IP, vid ordnandet av särskilt stöd och vid uppföljning och utvärdering av vilken effekt stödet haft
• användningen av eventuella expertutlåtanden
• förfaringssätt och samarbete med barnet och vårdnadshavaren vid utarbetandet av en pedagogisk utredning och IP, vid ordnandet av särskilt stöd och vid uppföljning och utvärdering av vilken effekt stödet haft
• för barn som omfattas av förlängd läroplikt bestäms även
  • hur barnet hänvisas till förlängd läroplikt, det sektorsövergripande samarbetet under processen
• hur undervisningen ordnas i praktiken
• om samarbetet med den övriga småbarnspedagogiken, annat samarbete och ansvars- och arbetsfördelningen mellan olika aktörer
• om samarbetet med vårdnadshavaren och barnet

Stödformer som fastställs i lagen om grundläggande utbildning

• hur stödet ordnas i praktiken
• samarbetet, ansvars- och arbetsfördelningen mellan olika aktörer
• hur vårdnadshavaren och barnet informeras och hur samarbetet med vårdnadshavaren och barnet genomförs

Den lokala läroplanen ska beskriva beslutsfattandet och annan administrativ praxis i anknytning till tolknings- och biträdestjänster och till övriga undervisningstjänster och särskilda hjälpmedel [26]enligt anordnarens beslut.

[1] Lag om grundläggande utbildning 30 § 1 mom. (642/2010)

[2] Statsrådets förordning (422/2012)

[3] Lag om grundläggande utbildning 16 a § 1 mom. (642/2010)

[4] Lag om ändring av lagen om grundläggande utbildning 1288/2013, 16 a §

[5] Lag om ändring av lagen om grundläggande utbildning 1288/2013, 16 a §

[6] Lag om grundläggande utbildning 16 a § 1 mom. (642/2010)

[7]Lag om grundläggande utbildning 17 § 1 mom. (642/2010)

[8] Lag om grundläggande utbildning 17 § 3 mom. (642/2010) och Förvaltningslag 34, 35 och 36 § (434/2003)

[9] Lag om grundläggande utbildning 17 § 3 mom. (642/2010)

[10] Lag om grundläggande utbildning 17 § 2 mom. (642/2010)

[11] Lag om grundläggande utbildning 17 § 3 mom.

[12] Förvaltningslag (434/2003)

[13] Lag om grundläggande utbildning 17 § 2 mom. (642/2010)

[14] Lag om grundläggande utbildning 42 § 2 mom. (642/2010)

[15] Förvaltningslag 45 § 1mom.

[16] Lag om grundläggande utbildning 17 § 4 mom. (642/2010)

[17] Lag om grundläggande utbildning 17 a § (642/2010)

[18] Lag om grundläggande utbildning 17 a § (642/2010)

[19] Lag om grundläggande utbildning 25 § 2 mom. (628/1998)

[20] Lag om grundläggande utbildning 9 § 2 mom. (628/1998)

[21] Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om utbildning (RP 86/1997).

[22] Lag om grundläggande utbildning 17 § 4 mom. (642/2010) och 26 a § 2-3 mom. (1040/2014)

[23] Lag om grundläggande utbildning 27 §

[24] Lag om grundläggande utbildning 16 § 2 mom. (642/2010)

[25] Lag om grundläggande utbildning 31 § 1 mom. (477/2003)

[26] Lag om grundläggande utbildning 31 § 1 mom. (477/2003)