2.2 Förskoleundervisningens uppdrag under lärstigen

Det är viktigt att småbarnspedagogik, förskoleundervisningen som ingår i den, och den grundläggande utbildningen bildar en helhet som framskrider på ett logiskt sätt med tanke på barnens växande och lärande. Utgångspunkten för en högklassig helhet är att lärarna och den övriga personalen känner till de olika etapperna under lärstigen samt de centrala mål, särdrag och metoder som anknyter till dem. För att barnens växande och lärande ska fortlöpa smidigt, ska övergångarna planeras och utvärderas gemensamt på det sätt som beskrivs i kapitel 3.3. Undervisningspersonalen och den övriga personalen ska samarbeta med vårdnadshavarna under alla etapper av barnens lärstig. Målet är att varje barns lärstig fortlöper smidigt från småbarnspedagogik till förskoleundervisningen och vidare till den grundläggande utbildningen utgående från barnets behov. För att målet ska nås är det viktigt med en systematisk ledning av personalens samarbete och kompetens både på förskoleenheterna och på anordnarnivå.

Förskoleundervisningen har i enlighet med statsrådets förordning[1] som särskilt mål att i samarbete med vårdnadshavarna främja barnens förutsättningar för utveckling och lärande samt att stärka barnens sociala färdigheter och sunda självkänsla med hjälp av lek och positiva upplevelser av lärande. I förskoleundervisningen ska pedagogiska metoder som lämpar sig för småbarnspedagogik användas och barnens intressen respekteras när undervisningen ordnas. Olika former av lek ska ständigt ingå i förskoleundervisningens verksamhet. Vårdnadshavarna är viktiga samarbetsparter vid planeringen, genomförandet och utvärderingen av verksamheten. Stödet för växande och lärande samt elevvården ordnas vid behov genom sektorsöversgripande samarbete.

Förskoleundervisningen är målinriktad verksamhet. Målen för undervisningen fastställs enligt grunderna för läroplanen och den lokala läroplan som utarbetats utgående från läroplansgrunderna. Läroplanen ska inte fastställa gemensamma mål för barnens lärande. Individuella mål främjar barnens växande och lärande, och därför ska läraren diskutera varje barns individuella behov, önskemål och mål för lärandet med barnet och barnets vårdnadshavare. Förskolepersonalen ska planera undervisningen och utveckla lärmiljöerna utgående från dessa behov och önskemål. För att göra lärandet ännu mer målinriktat, kan läraren för varje barn utarbeta en plan för barnets lärande tillsammans med barnet och vårdnadshavaren. En plan för barnets lärande ska alltid utarbetas ifall barnet får intensifierat stöd. För barn som omfattas av särskilt stöd ska en individuell plan för hur undervisningen ska ordnas (IP)[2] utarbetas.

I förskoleundervisningen ska varje barns fysiska, psykiska och sociala utveckling samt utvecklingen av kunskaper och färdigheter följas upp och stödjas. Målet är att samtidigt förebygga eventuella svårigheter. Barnets jaguppfattning ska stärkas med hjälp av uppskattande kommunikation, mångsidiga inlärningsupplevelser och uppmuntrande respons. Under förskoletiden ska barnen få bekanta sig med den närmaste omgivningen, dess natur och den mångfald av människor som bor där. Lek och fantasi har stor betydelse när barnen lär sig nya kunskaper och färdigheter. Förskoleundervisningen ska erbjuda barnen tillfällen att kommunicera, uttrycka sig på olika sätt och få nya upplevelser. Tillsammans ska man i olika lärmiljöer bekanta sig med saker som intresserar barnen. Det ger barnen möjligheter att få vänner, att känna glädje över sitt lärande och att bli intresserade av nya saker.

När vårdnadshavaren anmält sitt barn till förskolan, är utgångspunkten att barnet deltar i all verksamhet[3]. Utbildningsanordnaren beslutar och informerar vårdnadshavaren om förfaringssätt gällande anhållan om befrielse på grund av barnets sjukdom eller annan orsak. Vårdnadshavaren, läraren och den personal som medverkar i anordnandet av förskoleundervisningen bär gemensamt ansvar för att förskolebarnen regelbundet deltar i förskoleundervisningen.

LOJO
Lohjalla 2016:

Jokaisen esiopetukseen osallistuvan lapsen oppimisen edistymistä seurataan säännöllisesti. Kullekin lapselle laaditaan yhteistyössä lapsen ja huoltajan kanssa esiopetuksen oppimissuunnitelma, tehostettua tukea saavalle lapselle tehosteun tuen oppimissuunnitelma, erityistä tukea saavalle lapselle laaditaan henkilökohtainen opetuksen järjestämistä koskeva suunnitelma (HOJKS). Tavoitteiden asettelussa huomioidaan lapsen oppimisen tarpeet, mielenkiinnon kohteet ja vahvuudet. Siirtymävaiheessa varhaiskasvatuksesta esiopetukseen huomioidaan mahdollinen lapselle laadittu varhaiskasvatuksen suunnitelma oppimisen jatkumon turvaamiseksi huoltajien luvalla. Lapsen esiopetuksen oppimissuunnitelman siirtymisestä perusopetukseen huolehditaan. Tarvittava tiedonsiirto ja yhteistyö siirtymävaiheessa on kuvattu luvussa 4.3.

Lapselle tulee antaa tukea kasvuun ja oppimiseen heti tuen tarpeen ilmetessä. Kolmiportaisen tuen järjestäminen on kuvattu tarkemmin luvussa 5. Monialainen yhteistyö ja oppilashuollon tuki on kuvattu luvussa 6. Esiopetuksen oppilashuoltosuunnitelma täydentää esiopetuksen opetussuunnitelmaa.

Esiopetukseen ilmoittaudutaan sähköisesti. Huoltaja ilmoittaa lapsen poissaoloista Wilmaan tai esiopetusryhmään opettajan Wilmaan vietäväksi. Yli kolmen päivän vapautuksesta esiopetuksesta päättää päiväkodin johtaja huoltajan hakemuksen pohjalta. Huoltajia tiedotetaan esiopetuksen järjestämisestä ja tavoitteista hyvissä ajoin ennen esiopetuksen alkamista esiopetuspäätökseen liitettävällä tiedotteella, yhteisessä vanhempainillassa sekä Lohjan kaupungin internet-sivustolla.

[1] Statsrådets förordning (422/2012) 5 §

[2] Lag om grundläggande utbildning 16 a § 1 mom. (628/1998)

[3] Lag om grundläggande utbildning 35 § (1040/2014)