2.3 Värdegrunden

Förskoleundervisningen bygger på uppfattningen om barndomens egenvärde. Varje barn är unikt och värdefullt precis så som det är. Alla barn har rätt att bli hörda, sedda, tagna i beaktande och förstådda som individer och som medlemmar i gruppen. Barnen har rätt att lära sig och bilda sig en uppfattning om sig själva och världen utifrån sina egna perspektiv.

Barnen har rätt att lära sig genom lek och att glädja sig över sitt lärande. Barnets tidigare upplevelser och kunskaper utgör en del av barnets lärstig. Det är viktigt att respektera att barn är olika, att de beter sig och lär sig på olika sätt. Barnens uppfattningar och åsikter ska värdesättas och de ska få delta i utformandet av lärmiljöerna och enligt sina förutsättningar även i planeringen och utvärderingen av verksamheten. Barnen ska sporras till samarbete och gemenskap.

Varje barn har rätt till god undervisning. God förskoleundervisning kännetecknas av uppmuntrande respons och rättvist bemötande. Barnen ska ges möjlighet att uttrycka sig och sina tankar, hantera känslor och konflikter samt pröva och lära sig nya saker. Förskoleundervisningen ska stödja barnens förmåga att förstå värderingar, tillägna sig hälsosamma levnadsvanor samt utveckla sina emotionella färdigheter och sitt sinne för estetik.

Samarbete mellan förskolepersonalen och vårdnadshavarna bidrar till att trygga barnens välbefinnande. Förskolepersonalen ska bemöta olika familjer och hemmens olika åskådningar, religioner, traditioner och syner på uppfostran med öppenhet och respekt för att skapa förutsättningar för konstruktiv kommunikation och undervisning. [1]

I förskoleundervisningen ska man följa principerna om hållbar livsstil och beakta dess olika dimensioner: den sociala, den kulturella, den ekonomiska och den ekologiska. Verksamhetsmiljön i förskolan ska stödja jämlikhet och likabehandling. Det innebär bland annat jämlikhet i fråga om åsikter och jämställdhet mellan könen. Förskoleundervisningen ska främja barnens möjligheter att utveckla sina färdigheter och att göra val oberoende av könsbundna förväntningar. Strävan efter jämlikhet ska kompletteras av en övergripande princip om likabehandling[2]. Undervisningen ska präglas av religiös pluralism samt vara partipolitiskt och konfessionellt obunden. Förskoleundervisningen får inte användas som kanal för kommersiell påverkan.

LOJO
Lohjalla 2016

Esiopetuksen toimintakulttuuri on lapsilähtöistä. Esiopetuksessa vahvistetaan lapsen tervettä itsetuntoa myönteisten oppimiskokemusten ja positiivisen vuorovaikutuksen avulla. Lapsella on oikeus tulla kuulluksi itseään koskevissa ja oppimisympäristöönsä liittyvissä asioissa, arvioida omaa oppimistaan ja antaa palautetta. Leikillä on keskeinen merkitys esiopetuksen toiminnassa. Yksikön toimintasuunnitelmaan kirjataan toimintamallit lasten mielipiteiden kuulemiseksi ja lasten osallistamiseksi toiminnan suunnitteluun.

Yhteistyössä huoltajien kanssa huomioidaan erilaiset perheet ja perheiden kulttuurinen tausta. Yhteistyö huoltajien kanssa perustuu luottamukseen ja kunnioituksen noudattaen kasvatuskumppanuuden periaatteita. Huoltajien tietoa lapsestaan hyödynnetään lapsen yksilöllisen oppimissuunnitelman laatimisessa kullekin lapselle ominaisten oppimistapojen löytämiseksi.

Lohjan kaupungille ja opetustoimeen on laadittu ympäristöohjelma. Esiopetuksessa toimitaan kestävän kehityksen periaatteiden mukaisesti. Esiopetusyksiköt laativat ympäristösuunnitelman yhteistyössä alueella siten, että opetussuunnitelmat muodostavat jatkumon varhaiskasvatuksesta perusopetukseen.

[1] Statsrådets förordning (422/2012) 2 §

[2] Lag om likabehandling 6 § 1 mom. (21/2004)