Att stödja som ett skede och uppdrag i handledningen

• Att stödja som en grund för att bli bekant och erkänna
  • Stödjande kan ses som ett slags uppdrag som genomsyrar hela handledningsuppdraget men det är också ett skede i handledningen, vars grund formas av bekantningsskedet och erkännande. För att handledaren ska kunna stödja den studerande i för denne betydelsefulla ärenden och i en meningsfull riktning behöver handledaren bekanta sig med den studerande och lära sig att identifiera för den studerande betydelsefulla faktorer.
  • Erkännande är på ett sätt ett verktyg för stödjande: genom att ge den studerande erkännande i för denne betydelsefulla faktorer stöder handledaren den studerandes utveckling av självkännedom och självkänsla samt bygger en grund för den studerandes aktörskap.
• Att stödja är på ett allmänt plan ett förstärkande av delaktighet och aktörskap
  • Delaktighet betyder att höra till en gemenskap och ha möjlighet att delta och påverka i gemenskapen. Det förverkligas genom känslan av delaktighet dvs upplevelsen av att höra till och medvetet delta i och påverka sina möjligheter. Överlag stärker deltagande i en gemenskaps verksamhet och att bli hörd i dess verksamhet, den egna känslan av att höra till. Å ena sidan stärks viljan och modet att delta, då man känner att man hör till en gemenskap och är en betydelsefull medlem i gemenskapen. Delaktighet byggs i en process där tillhörighet och deltagande sammanförs.
  • Handledaren kan stödja den studerandes delaktighet både i studiegemenskapen (i den egna gruppen och i hela läroanstalten) och på ett bredare plan i samhället. Delaktighet i studiegemenskapen kan stödjas genom att främja varje persons känsla av den egna betydelsen som en medlem i gruppen, att stödja gemenskapskänslan och gemenskapens utveckling i grupp och vid läroanstalten och skapa möjligheter för de studerande att vara aktiva medlemmar både i sin grupp och vid läroanstalten, fungera i deras vardag på olika sätt, ta del av ärendens beredning och förverkligande samt delta i beslutsfattande både i vardagens små ärenden som på läroanstaltsnivå.
  • Delaktighet i samhället kan stödjas genom att göra samhället och dess verksamhetssätt och –miljöer mera bekanta för studerande på olika sätt, genom att skapa möjligheter att delta i samhället genom exempelvis föreningsarbete eller frivilligarbete samt öka förståelse för hur sådant konkret deltagande hör ihop med samhället, möjliggöra erfarenheter av den egna betydelsen som en samhällsmedlem, hitta sätt att skapa en känsla av tillhörighet och gemenskap i samhället osv.
  • Aktörskap innebär möjligheter att göra val och fungera i enlighet med dem i en viss miljö. Den byggs i relation till den vardagliga miljön, inte bara i människans sinne. Att stöda aktörskap är därmed inte bara stödajnde av den enskildas förmåga, självförtroende eller liknande utan ett stödjande av utvecklingen av en relation mellan den enskilda individen och miljön. Människan kan vara verksam i en viss miljö (t.ex. det egna hemmet där man lever med bekanta vanor och rutiner) men mista sitt aktörskap då man förflyttas till en annan miljö (t.ex. då man går utanför hemmet där man omges av främmande sätt och regler samt måste fungera på ett främmande språk).
  • Handledarens mål är att stödja den studerandes aktörskap såväl i studierna som i livet på ett bredare plan, dvs aktörskap både i klassen och vid läroanstalten samt utanför läroanstalten i olika verksamhetsmiljöer. Aktörskap kan utvecklas i olika verksamhetsmiljöer steg för steg så att den breddas vartefter till ett samhälleligt aktörskap, dvs en förmåga att självständigt fungera som en samhällsmedlem. Det är viktigt att stödja det vardagliga aktörskap som förverkligas i det vardagliga livet t.ex. som möjligheten att röra sig från en plats till en annan och delta i för en själv meningsfull aktivitet, samt förmågan att sköta om sina behov och möjligen familjens behov. Ytterligare ett mål för att stödja aktörskap är kritiskt ställningstagande som möjliggör att lyfta fram orättvisor, försvara de egna rättigheterna och utmana vardaglig praxis om de hotar eller försvagar det egna välmåendet.
  • Det väsentliga är att hos den studerande stödja sådant aktörskap som är betydelsefullt för denne själv. Genom att stödja ett aktörskap strävar man också till att styra verksamhet, dvs målet är också att stärka exempelvis sådant samhälleligt aktörskap som hjälper människan att fungera som en samhällsmedlem och möjliggöra ett kritiskt deltagande i samhället.