Att bekannta sig som ett skede och uppdrag i handledningen

• Vid processens inledning och kontinuerligt
  • Att bekanta sig med varandra är naturligt i handledningens Man kan tänka att allt som sker i den fortsatta handledningen grundar sig på det att handledaren och den studerande har bekantat sig med varandra. Bekantandet kan dock fortsätta och fördjupas under handledningsprocessen. Också alldeles i handledningens slutskede kan handledaren lära sig något nytt om den studerande.
  • Det är nödvändigt att handledningsprocessen inleds med någon form av bekantande. Handledaren ska inte börja handleda den studerande till något utan att alls ha bekantat sig med den studerande.
• Att bekanta sig som ett öppet intresse
  • I det skede man bekantar sig med varandra märks principen för bemötande: handledaren bemöter den studerande öppet som en unik människa utan att definiera denne utgående från några färdiga kategorier. Det väsentliga är ett intresse för den andra människan, en vilja att lära känna denne och förstå dennes vardagsverklighet och verksamhetsmiljöer. Det viktiga är närvaron och det äkta lyssnandet – samt att uppmuntra berättandet.
  • Då man bekantar sig med invandrarstuderande märks vikten av att lyssna till livshistorien. Alla vill inte genast öppet berätta sin historia, utan förtroende behöver byggas först. Den studerande får själv bestämma hur mycket denne vill berätta om sitt liv. I bekantningsskedet värdesätts erfarenhetskunskap. Man strävar alltså inte till att klargöra enbart entydiga fakta som exempelvis varifrån den studerande kommer, har denne gått i skola, var och hur länge, utom man är också intresserad av dennes erfarenheter och kunskap, t.ex. hur den studerande upplevt skolan, vad den studerande tyckte om där eller inte tyckte om osv.
• Att bekanta sig med varandra och identifiering av möjligheter
  • Att bli bekant med sin studerande är grund för att identifiera den studerandes kunnande. Genom att identifiera får handledaren information om den studerandes tidigare formella utbildning och arbetserfarenhet. Vidare hjälper det att lyssna till den studerandes livshistoria, att tillsammans med den studerande hitta sådana områden för kunnande som inte kommer fram i en granskning av formell utbildning och arbetserfarenhet.
  • Då man blir bekant möjliggör det en identifiering av den studerandes önskemål, drömmar och mål. Det kan handla om en process där den studerande också själv bekantar sig med sig själv ur denna synvinkel, dvs diskuterar och försöker identifiera de egna önskemålen och tillsammans med handledaren hitta realistiska mål genom vilka önskemålen kan förverkligas.
• Att bekanta sig ömsesidigt
  • Att bekanta sig är inte ensidigt utan ömsesidigt. Det handlar inte om det att handledaren bara samlar information om den studerande utan det är också frågan om ett ömsesidigt delande. Också handledaren är närvarande som en människa som vill att de studerande bekantar sig med denne – och att det sker ömsesidigt. Samtidigt är handledaren professionell och klarar av att skilja privatlivet från sitt arbete. Handledaren kan alltså berätta om sig själv, den egna bakgrunden, familjen, utbildnings- och arbetserfarenheter osv, det vill säga vara närvarande som en egen person i handledningen. Handledaren delar däremot inte med sig till de studerande om sina egna privata bekymmer.
• Att bekanta sig på en interkulturell grund
  • Handledaren är intresserad av att bekanta sig också med den studerandes kultur och hur den studerande upplever att den egna kulturen påverkar den egna vardagen och de egna möjligheterna. Den studerande ses i relation till den egna kulturen och till det sätt den studerande själv definierar sin kultur.
  • Att bekanta sig interkulturellt är också ömsesidigt och delande i dialog. Den studerande stöds till att bekanta sig med det omgivande samhällets kultur (eller kulturer) på olika sätt.
• Att bekanta sig med samhället
  • Inom handledning bekantar man sig förutom mellanmänskligt också mellan människor och miljö. I handledningen stöds den studerande till att bekanta sig med samhället och olika verksamhetsmiljöer i samhället. Att bekanta sig med samhället är både informations- och erfarenhetsbaserat.