Arbetsmetoder under Att stödja -fasen

Arbetsmetoder som betonar stödjande av delaktighet och aktörskap

  • En karta mot mina mål
  • Minneslåda
  • Att bekanta sig med verksamhetsmiljöer tillsammans, t. ex Miljölotsning
  • Stödjande genom gemensam aktivitet, exempel från Norrvalla
  • MOD: Mångfald och Dialog – utbildning

 

Arbetsmetoder under att erkänna– fasen som kan användas för stödjande

  • Kunskapsmärken: Kunskapsmärken kan användas för att stödja de studerandes aktörskap genom att konkretisera och synliggöra planerade studiestigar. Med hjälp av kunskapsmärken är det enkelt att uppvisa kunnande, vilket stödjer studeranden rent konkret som sökande till utbildning eller arbetssökande.
  • Handlett frivilligarbete: Många former av frivilligarbete kan verka stödjande med tanke på delaktighet och aktörskap. I handlett frivilligarbete där arbetet kombineras med ett tryggt stöd av handledaren och olika processer för reflektion, får de studerande erfara upplevelser av delaktighet och känna förtröstan inför sin egen verksamhetsförmåga och på så sätt får de stöd för aktörskap.

En karta mot mina mål

Övningen En karta mot mina mål ger stöd för aktörskap genom att den hjälper studeranden att gestalta de delmål hen uppnår på sin väg mot sitt slutgiltiga mål. Övningen finns på websidan Maahanmuuttajien ohjauksen ja neuvonnan tuki maamot.fi.

 

Förberedelser: Uppgiften öppnas på dator eller skrivs ut
Material: Utskriften av övningen eller vitt papper och pennor (dator och nätanslutning)
För vem: Studeranden som en del av handledningssamtalet eller självständigt mellan handledningssamtalen
Längd: Ungefär 15 minuter + genomgång
Efter övningen: Genomgång av övningen tillsammans med handledaren. Övningen kan skrivas ut och när handledningen framskrider kan den kompletteras med fler anteckningar.

 

Målsättning:

Målsättningen för övningen En karta mot mina mål är att hjälpa studeranden rent konkret med att göra upp en verksamhetsplan. Att ställa upp små delmål, fastställa en konkret tidtabell och att föregripa eventuella utmaningar stöder studerandens känsla av kontroll och gör planering av framtiden klarare. Att begrunda eventuella utmaningar öppnar upp till diskussion om hur realistiska målen ter sig.

Ohjeet ohjaajalle (ladattava PDF-versio): Instruktioner för handledaren (PDF-version att ladda ner)

Övningen lämpar sig väl att utföras i slutet av handledningssamtalet när man gör upp en plan för fortsättningen. Kartan kan förverkligas på flera kreativa sätt enligt eget önskemål, exempelvis genom att rita, skriva eller åskådliggöra med bilder. Det är bra att reservera tillräckligt med tid för uppgiften inklusive genomgång, t. ex ett handledningssamtal i sin helhet. Man kan använda sig av samma typ av upplägg för att kartlägga studerandens tidigare utbildning och arbetskarriär.

Alternativt kan man be studeranden att göra en skiss av En karta mot mina mål-övningen hemma och därefter gå igenom övningen under samtalet. När man ger instruktionerna för uppgiften lönar det sig i så fall att namnge målet tillsammans och skriva ner det på pappret. Om man gör övningen på traditionellt sätt på papper, får stunderanden behålla den som en ”minneslapp”. I sådana fall kan man också förse kartan med t. ex viktiga kontaktuppgifter och datum.

  1. Studeranden namnger ett mål på sin utbildnings- eller karriärstig (eller mer allmänt i livet), mot vilket hen under och efter handledningsperioden vill röra sig (t. ex ett visst yrke eller en viss utbildning, en ny arbetsplats, klarhet i studieplanering, att finna en intressant hobby).
  2. Tillsammans begrundar man delmål på färden och studeranden antecknar dessa på ”rutten” på kartan. Handledaren kan hjälpa till med att ställa upp delmål. Vid det här skedet lönar det sig att vara möjligast konkret och tillsammans fundera över tidtabeller för de olika etapperna.
  3. Man föregriper eventuella utmaningar på vägen mot målet och faktorer som kan göra att tidtabellen blir svår att hålla (t. ex ekonomiska resurser, tidtabell, arbetssituationen inom önskad branch, svårigheter att kombinera studier och familjeliv). Studeranden antecknar eller ritar in utmaningarna på kartan. Här kan man också hitta på ”omvägar” för att klara av hinder. Samtidigt kan man föra en diskussion om reservplaner.
  4. Slutligen begrundar man hurudana styrkor som behövs för att hjälpa studeranden förbi utmaningarna och av vem man kan få hjälp och uppmuntran på resan. Även dessa resurser antecknas eller ritas in på kartan längs rutten.

Tilläggsfrågor för handledaren för genomgången av övningen:

  1. Vad drömmer du om? Vilka andra saker ser du i din framtid? Hur passar de här sakerna ihop med ditt mål (exempelvis om 1, 3 eller 5 år)?
  2. Vad känns för närvarande mest intressant, ifall du funderar på flera olika utbildnings- eller karriärval? Och vad tycker du att skulle kunna utgöra en reservplan?
  3. Vem eller vilka hjälper dig att uppnå ditt mål? Av vem får du hjälp och stöd?
  4. Vad skulle kunna försvåra eller göra det långsammare för dig att uppnå ditt mål? Vad skulle kunna hindra dig från att röra dig framåt mot ditt mål? Exempel: ekonomiska hinder, boende, familjeangelägenheter, egna känslor, uppskjutande, brist på färdighet, hurudana färdigheter behövs, inträdesprov, skolframgång, arbetserfarenhet, arbetsmarknadssituation, praktiska orsaker, lagstiftning osv.
    →Diskutera lösningar och sätt att klara av utmaningar som studeranden beskriver.
  5. Vilka av dina styrkor hjälper dig att uppnå ditt mål och att möta utmaningar? (Om det är svårt att svara på den här frågan kan man rekommendera att studeranden gör övningen Respons för mitt kunnande).
  6. Hurudana tankar ger dig kraft? Hurudana tankar hjälper dig att arbeta vidare mot ditt mål?
  7. Hur känner du dig när du når ditt mål? Vem skulle först få höra att du har lyckats? Hur skulle hen reagera? Hur skulle du vilja fira att du lyckats?

Ohjeet opiskelijalle (ladattava PDF-versio): Instruktioner för studeranden (PDF-version att ladda ner)

I övningen En karta mot mina mål kan du konkret planera din framtida utbildnings- och karriärstig. Under övningen funderar du på ditt mål, på steg som du tar på vägen mot ditt mål samt på eventuella utmaningar eller faktorer som gör din väg mot målet långsammare. Du kan vidare fundera på vilka styrkor som tar dig framåt då det uppstår hinder på vägen och vem som kunde hjälpa och uppmuntra dig på din färd. (Om det känns svårt att svara på det här, rekommenderar vi att du gör övningen Respons för mitt kunnande).  

Fundera över vilka delmål du måste uppnå på vägen mot ditt mål. Nu får man vara kreativ: skriv eller rita och gör en sådan karta som passar dig. Du kan begrunda dina delmål med hjälp av exempelvis följande frågor:

  • Vad behöver du skaffa dig tilläggsinformation om?
  • Vad behöver du göra, inom vilken tidtabell och i vilken ordning för att upp nå ditt mål?
  • Hurudana utmaningar stöter du eventuellt på när du arbetar dig mot ditt mål? Hur löser du problemen?
  • Hurudana tankar hjälper dig på färden mot ditt mål? Hurudana tankar skadar ditt arbete?
  • Vilka färdigheter bör du öva på? Vem hjälper dig? Vilka styrkor har du nytta av under de olika etapperna mot målet?

Bakgrund:

Övningen grundar sig på Vance R. Peavys sociodynamiska och konstruktivistiska handledningsteori mapping-metoden  samt på  Borgens och Amundsons (1996) vägkarta -övning som presenteras i Norman E. Amundsons verk Aktivt engagemang – Att berika vägledningsprocessen (2005, 39).

Andra liknande handledningsövningar på finska och engelska finner du här och här .

Minneslåda – en miniatyrscen för livet man levt

En Minneslåda kommer till genom att en person i minnet har åkallat händelser och föremål ur sin levnadshistoria och samlar föremål, bilder, fotografier, dokument, material och färger i en konkret låda eller ask. Minneslådan berättar och förmedlar personens levnadshistoria och minnen. I handledningen kan minneslådan användas till att stödja delaktighet och aktörskap eftersom minneslådan synliggör studerandens levnadshistoria, erfarenheter, samhörighet med en gemenskap och för hen viktiga personer, platser och situationer. Också själva processen då lådan kommer till, kan erbjuda möjligheter till att ge studeranden erkännande för hens färdigheter eller tankar. Man kan göra minneslådan  på egen hand, tillsammans med någon annan eller i grupp, dvs. processen kan också vara samverkande. Således kan den förstärka gemenskapskänslan hos deltagarna och tillika känslan av delaktighet.

Minneslådan är

  • Ett skapande verk som visualiserar individens levnadshistoria, livsstil eller livsskeden.
  • Individens visuella minnesvärld, i vilken den personliga upplevelsen blir synlig och överskrider så att säga den officiella historiebeskrivningen.
Minneslådorna beskriver ofta arbete, superhändelser i livet, hobbyer, kollektiva upplevelser, övergångsskeden i livet eller livsmiljöer. Man kan sammanställa minneslådan över en specifik tidsperiod såsom barndomen, skolgången, ungdomstiden, arbetslivet eller över hela livsspannet. En för en själv viktig hobby, plats, erfarenhet eller person kan också utgöra tema för lådan.

Man kan bygga sin minneslåda i vilken typ av ask eller låda som helst i princip, men man bör se till att väggarna är tillräckligt stadiga så att man kan fästa föremål och bilder på dem.


Utbildning om hur man gör minneslådor finns t.ex på Muistojen talo.

Källa: Muistorasia – eletyn elämän pienoisnäyttämö Minneslådan - en miniatyrscen för livet man levt

Att tillsammans bekanta sig med verksamhetsmiljöer, exempelvis Miljölotsning

Studerandens samhälleliga aktörskap förutsätter beredskap att röra sig i närmiljön och vid behov också längre bort. Denna beredskap kan stödjas på olika aktiva sätt, såsom att tillsammans vandra omkring i närmiljön, bekantar sig med olika platser, lära sig använda kollektiva trafikmedel osv. Miljölotsning är en systematisk metod som stöder utvecklingen av verksamhetsförmågan och uppmuntrar till att bekanta sig med närmiljön.

Miljölotsning är en metod som utvecklats av Landsbygdens Bildningsförbund. Metoden aktiverar och skapar samförstånd i gemenskapen, och har som målsättning att få människor att se och uppfatta sina närmiljöer med nya ögon och locka fram egna uppfattningar, locka till diskussion och väcka ett ansvarsfullt förhållningssätt till omgivningen.

Miljölotsen är en inspirerande medvandrare som erbjuder ”kamratskap” för en gemensam förundran och lotsen har också genomgått en utbildning för sitt uppdrag.  Vem som helst som känner sig tillräckligt motiverad kan, oberoende av utbildningsbakgrund, bli miljölots. Tillsammans med lotsen kan man förverkliga många planer som annars riskerar att inte förverkligas då det gäller personer som är i behov av kamratstöd. Miljölotsen kan var drivkraften som sätter i gång verksamheten, hen kan agera tillsammans eller verka som diskussionspartner beroende på situation och socialt behov.

Vid miljölotsning granskas miljön ur tre perspektiv:

  • Naturmiljön: Du får människan att på ett känsligt sätt observera miljön. Du uppmanar att modigt bekanta sig med bortglömda platser. Du ökar det sociala välmåendet. Du berikar by- och stadskulturen. Du främjar ansvarstagande i miljöfrågor.  I utbildningen betonas sådana metoder inom miljöfostran som fokuserar på upplevelser och skapande, metoder som kan anpassas för miljölotsning i olika grupper. Centrala teman i utbildningen är:
    • Allemansrätten och naturmiljöer.
    • Allemans- och kvinnors ansvar och hållbar utveckling.
    • Människa och miljö
    • Det vackra tillhör alla
  • Social miljö: DET LOKALA, DELAKTIGHET OCH AKTIVT MEDBORGARSKAP I FOKUS ”I verkligheten inverkar alla de värden, verksamhetssätt och inställningar som man tillägnat sig via hela närmiljön, familjen, vännerna, utbildning, hobbyer osv till att man växer upp till en aktiv medborgare. Beredskap för att delta lär man sig långt just genom att delta.  
  • Kulturmiljö: Hembygdskunskap, kulturarv, miljökonst, ITE-konst, samhörighet som skapare av identitet, byggd miljö, urban allemansrätt, omsorg om trivsel och kulturvärde, jämställd rättighet till en vacker omgivning, ny teknologi som breddar miljöperspektiv.

Nedan ett exempel på att verka som miljölots (från broschyren Ympäristöluotsit)


Information om miljölotsning och utbildning för det finner du här.

Bilagor:

 Ympäristöluotsiopas Broschyr om Miljölotsning

Stödjande genom gemensam aktivitet, exempel från Norrvalla

Det är möjligt att stödja studerandenas delaktighet och aktörskap genom olika former av gemensam aktivitet, både som en del av vardagen på skolan och genom att ordna speciella tillställningar och fester som studerandena är att förverkliga. Nedan följer ett exempel på hur detta förverkligas på Norrvalla folkhögskola i Vörå.

På Norrvalla har man under läsåret många gemensamma tillställningar som alla studerandena är med att förverkliga och deltar i.

  • Idrottsveckor
  • Temadagar
  • Diskussionsstunder
  • Speed dating -diskussionstimmar med guidestuderande
  • Kulturcafé-eftermiddagar med varierande innehåll  tillsammans med andra studerandegrupper
  • Arbetspraktikperioder som en viktig del av utbildningen (6 veckor/läsår). Personliga arbetsplatshandledare ansvarar tillsammans med läraren för handledningen. Fokus ligger på att ge och ta ansvar.
  • Mentalcoach och kamratstödgrupper som stöd för handledningen











Sara Riska, Norrvalla folkhögskola

MOD Mångfald – Dialog

MOD- dvs. Mångfald – Dialog - utbildningen är ett speciellt arbetskoncept för tvåvägsintegration, med hjälp av vilket man på ett mångsidigt sätt kan stödja deltagarnas delaktighet och aktörskap.

MOD-utbildningen skapar ny insikt och ger beredskap att bemöta mångfald i vardagen. Utbildningens avtryck sträcker sig över vardagliga möten till ibland utmanande interaktionssituationer i studie- och arbetsliv. MOD-verksamheten kommer från Sverige. Som vi vet finns det olika typer av mod. Mod kan innebära att man modigt kan behandla temat mångfald eller verka för ett samhälle utan diskriminering.

MOD-kursen har alltid fem teman:

  1. Öppenhet
  2. De mänskliga rättigheterna
  3. Självkännedom
  4. Mångfald, normer, diskrimineringsförbud
  5. Deltagande, delaktighet
Från början föddes MOD- konceptet precist som ett svar på rasism, men har senare utvecklats till att i ett brett perspektiv gälla alla typer av mångfald. MOD-kurser kan ordnas också på andra språk än finska.

MOD-övning för behandling av mänskliga rättigheter, moraliskt handlande och begränsningar samt civil olydnad  http://uskontotuntiunelmia.blogspot.com/2020/04/etatehtava-nuori-kaukaisesta-maasta.html.

MOD esittely 2020 (ID 10273).pdf MOD presentation

Koordineringsansvar för MOD-verksamheten innehas av Seurakuntaopisto
Mer information om MOD-utbildningen finner du här.