Arbetsmetoder under Att erkänna -fasen

Arbetsmetoder som betonar erkännande

  • Digitala kunskapsmärken
  • Respons för mitt kunnande
  • Hoppets träd
  • Frivilligarbete med stöd

Arbetsmetoder i Att bekanta sig -fasen som också kan användas i Att erkänna -fasen

  • Styrkekort: Förutom att känna igen styrkor hos sig själv får man också respons för dem. Man funderar tillsammans på hur man kan dra nytta av de här styrkorna, vad man kan bygga upp med hjälp av dem osv. Efter synliggörande av styrkorna fortsätter man med att synliggöra och erkänna framtida möjligheter.
  • Livslinjen: I en granskning av levnadshistorien tar man fasta på hur man lyckats, hur man klarat sig över svårigheter, klarat av lärandehelheter osv. och fäster uppmärksamhet på hur studeranden agerat i de här situationerna. Man ger positiv respons för hur studeranden klarat av livets olika upp- och nedförsbackar, skapar hopp inför framtiden och stöder självreflektion och utvärdering präglad av hopp.
  • SkiLLfie-verktyg: Är till hjälp inte bara vid identifiering av kunnande utan synliggör också kunnande och ger respons för det.  

Kunskapsmärken

  • Kunskapsmärken kan användas på många sätt som stöd för handledningen. De fungerar som ett verktyg för att ge ett formellt erkännande för uppnått kunnande. Med hjälp av dem kan man ställa upp konkreta mål för studierna och med hjälp av kunskapsmärken blir målet synligt. Tillsammans med studeranden kan man ta kunskapsmärken till hjälp då man bygger upp en studieplan (studiestig). Enskilda kunskapsmärken fungerar i det här fallet som etapper på stigen.
  • Kunskapsmärken som verktyg för drömmande: Studeranden funderar på sina egna drömmar och delar upp innehållet i delområden i avseende på lärande och kunnande: vilka färdigheter skulle du vilja uppnå, hurudant kunnande skulle du vilja förstärka. Med drömmarna som utgångspunkt bygger man upp en studiestig som har kunskapsmärken som mål: Här är jag nu – det här är min dröm gällande studier och arbetsliv – för att uppnå det bör jag införskaffa detta och detta kunnande – för att uppnå kunnande och få erkännande för kunnande borde jag nå dessa kunskapsmärken.


Allmän information om kunskapsmärken: https://www.ok-sivis.fi/osaamismerkki/yleista-osaamismerkeista.html

 

 

Respons för mitt kunnande

Respons för mitt kunnande är en övning som hjälper till att få responsgivande att nå ut på ett bredare plan. Från att ha berört endast handledare och gruppen vidgas nu kretsen. Övningen innehåller instruktioner och tips på hur studeranden kan samla in och åskådliggöra respons för sitt eget kunnande. Övningen finns på websidan Maahanmuuttajien ohjauksen ja neuvonnan tuki maamot.fi.

Förberedelser: Uppgiften öppnas på datorn eller skrivs ut.
Material: Dator och nätanslutning eller papper och penna
För vem: Handledaren ger instruktioner så att kunden med hjälp av stöd från sina närmaste kan utföra uppgiften.
Längd: Det tar ungefär 10 minuter att ge instruktionerna och sedan får kunden tid att fundera på respons hen redan fått och tid att be om mer respons, samt tid för att skriva rent responsen.
Efter övningen: Handledaren kan om hen så vill be kunden att skicka eller visa den utförda uppgiften, och handledaren kan också gå igenom uppgiften tillsammans med kunden.

 

Igenkännande av sitt eget kunnande och att kunna beskriva det med ord är en central färdighet på karriärstigen. Människorna omkring oss lägger ofta märke till sådant som vi inte själv ser, kommer ihåg eller förstår att värdesätta. Därför är det viktigt att ibland ty sig till våra närmaste och skriva upp hur de uppfattar oss. Med hjälp av den här Respons för mitt kunnande-övningen får du, av människor som känner dig väl, stöd i att finna dina färdigheter och styrkor.

Instruktioner:

  1. Det lönar sig att spara följande blankett som botten på någon molntjänst (t. ex som Google Docs). Börja med att anteckna vilka färdigheter och styrkor du enligt din egen åsikt har. Om det känns svårt att komma på egenskaper som beskriver dig, kan du finna tips exempelvis här: PDF (på finska)
  2. Ta kontakt med människor som står dig nära (t. ex familjemedlem, släkting, kompis, studiekompis, kollega, chef, mentor, lärare, någon bekant från ett förtroendeuppdrag eller en hobby) antingen muntligt eller genom ett meddelande (exempel på text: Hej! Jag söker arbete och samlar respons från människor som känner mig…) Fråga dem vilka färdigheter och styrkor de tycker att du har. Du kan be dem skriva ner sina åsikter direkt på papper eller alternativt själv sammanställa den respons du får.
  3. Lägg till responsen du fått i dokumentet du skapat. Skriv ner responsen som den är skriven eller sammanställ det viktigaste. Om du inte vill ta med någon respons som du har fått (t. ex av en släkting, kund), kan du ta bort dem. Du kan också anteckna något som du tidigare har fått höra om dig själv som du minns.

Du kan fritt använda färger eller på annat sätt forma ditt dokument vackrare. Du kan sammanställa responsen i ett ordmoln (t. ex https://answergarden.ch , med instruktioner ohje (på finska)). Om du vill kan du skriva ut dokumentet du skapat och förvara det i din mapp med arbetsbetyg med tanke på arbetsintervjuer.

Den här uppgiften har hämtat inspiration från Positiivinen CV:n 

 PDF-version av blanketten nedan (på finska)

NAMN:
MÅNAD/ÅR:

MINA FÄRDIGHETER OCH STYRKOR
DET HÄR KAN JAG / DET HÄR ÄR JAG BRA PÅ

Jag själv:

Familjemedlem:

Släkting:

Kompis

Studiekompis:

Kollega (avlönat arbete eller frivilligarbete):

Chef:

Kund:

Mentor eller lärare:  

Bekant från förtroendeuppdrag eller annan hobby:

Annan, vem:

Hoppets träd



Man kan ge erkännande också för annat än kunnande, färdigheter och styrkor. Ett sätt att ge allmänt erkännande som inte direkt har att göra med individens egenskaper är att använda sig av Hoppets träd. Med hjälp av Hoppets träd kan vi stanna upp och fundera på hur vi kan uppmuntra varandra, skapa en positiv atmosfär och förstärka ett gemensamt sätt att tänka på ett hoppfullt sätt.

Vi synliggör hoppet! Vi planterar tillsammans ett Hoppets träd:

  1. Trädstammen är färdig och väntar på väggen på deltagarna
  2. Fundera: med hjälp av vilka ord eller kommentarer skapar du hopp eller har själv fått känna hoppfullhet?
  3. Skriv ner de fraser som skapar eller upprätthåller hopp på ett blad av papper och fäst ditt eget blad på grenarna på hoppets träd.

Man kan låta blad växa fram på hoppets träd under en kortare eller en längre tid. Det är bra om hoppets träd kan stå framme under en längre tid så att de fraser som skapar hopp får växa till sig. Då kan man gå och titta på trädet många gånger och låta sina egna tankar utvecklas. När bladen har fått växa tillräckligt länge är det dags att gemensamt fästa uppmärksamhet vid trädet ännu en gång och dela med sig av vilka sätt att skapa hopp som hunnit gro på trädet. Detta kan leda till en bredare diskussion om hopp, om hur man skapar och upprätthåller hopp, och om hur man uppmuntrar och ger erkännande.

Frivilligarbete med stöd

Frivilligarbete kan i sig vara en flerdimensionell arbetsform för att stödja lärande och utveckling hos studerande. Frivilligarbete kan fungera som ett sätt att ge funktionellt erkännande åt studeranden, eftersom det erbjuder möjligheter till att ta hand om många olika typer av uppgifter, få ansvar och få erfarenheter av att ha lyckats. Man kan också bygga upp en handledd process omkring frivilligarbete. Under processen stödjer man hos de studerande medvetet språkliga och funktionella färdigheter att delta i frivilligarbete. Man synliggör även deras verksamhet och erfarenheter och ger dem erkännande. Här beskrivs en handledd process omkring frivilligarbete som har utvecklats inom utbildning i litteracitet i studieförbundet KSL. 

Under perioden av frivilligarbete deltar de studerande parvis i frivilligarbete en gång i veckan under fyra veckor. Målet är att a) erbjuda upplevelser av att höra till en arbetsgemenskap, b) möjliggöra upplevelser av att lyckas, c) exponeras för det finska/svenska språket i en autentisk språkmiljö och d) erbjuda erfarenhetsbaserad information om finländsk (arbets)kultur.

Studerandegruppen besöker tillsammans med sin handledare olika gemenskaper och föreningar innan frivilligarbetet inleds. Efter det väljer studerandena en arbetsplats som tilltalar dem och bildar arbetspar.

Första gången de studerande inleder sitt arbete följer handledaren dem till arbetsplatsen. Under arbetsresan fäster man uppmärksamhet vid tidpunkt för avfärd, rutt med allmänna trafikmedel och vid hur adresser rent fysiskt tar sig uttryck i omgivningen. På arbetsplatsen uppmuntrar handledaren de studerande att presentera sig och delta i verksamheten. Handledaren skriver upp typiska situationer och fraser som används på arbetsplatsen.

Efter den första dagen av frivilligarbete simuleras i klassen situationer från arbetsplatsen. Man bygger upp en ”scen” i klassen som får vara arbetsplatsen och så dramatiserar de studerande olika situationer som de upplevt under frivilligarbetet. På detta sätt övar man ensam och tillsammans på fraser och uttryck som behövs i arbetet. Under den simulerade situationen får de studerande känna sig som sakkunniga i sitt frivilligarbete och med sitt exempel kan de lära andra. De studerande blir motiverade att upprepa muntliga fraser som de igen efter en vecka använder sig av i frivilligarbetet. Studerandena kan också prova på att byta roller och prova på hur det känns att utföra något annat frivilligarbete. En del av studerandena kan ha roller som kunder. På så sätt synliggörs också en annan aspekt än arbetstagarens. Via de simulerade situationerna synliggörs allas frivilligarbete för de andra, och på så sätt får alla erkännande för kunnande och de erfarenheter som frivilligarbetet erbjuder.  

Handledaren sammanställer under tiden mellan arbetstillfällena listor med fraser som används i frivilligarbetet. Studeranden får en sammanställd lista med fraser som används i hens frivilligarbete. Handledaren skickar dessutom via WhatsApp en inspelad ljudfil där fraserna läses högt. Studeranden lyssnar och upprepar fraserna och följer texten på pappret. Beroende på studerandens färdigheter och mod, kommer man överens om 1 - 5 fraser som hen försöker använda aktivt i frivilligarbetet.

När perioden av frivilligarbetet är avslutad gör man en affisch ”Mitt frivilligarbete”. Handledaren samlar inför arbetet med affischen bilder (t. ex papunet.net), som beskriver studerandenas erfarenheter av frivilligarbetet (t. ex fortskaffningsmedel som använts för arbetsresorna, arbetsuppgifter, finska/svenska som man hört eller talat, känslobilder). De studerande får 3 - 4 bilder per man och klipper ut de bilder som bäst beskriver hens frivilligarbete. De studerande limmar upp dem på var sitt A3-papper och förser dem, med handledarens hjälp, med text, t. ex ”Jag häller upp kaffe”. Jag lyssnar på finska/svenska. Jag är glad.” Affischerna presenteras för de andra i gruppen. Målsättningen är att studeranden, med hjälp av affischen, kan processa sådant som hänt under frivilligarbetet, lär sig finna ord för det upplevda och blir mer medveten om sitt kunnande, sin funktionella roll och sina känslor i frivilligarbetet.