Vägledaren utnyttjar olika kanaler, metoder och verktyg i kommunikation och interaktion.

Vägledaren känner till och förstår

• skillnader mellan professionell interaktion och informell kommunikation
• möjligheter och begränsningar för professionell interaktion i vägledningen
• att vägledarens orientering till interaktions- och kommunikationssituationen lägger grunden för en målinriktad vägledningsprocess (se även avsnitt B3.2 Reflektera och sätta upp mål)
• faktorer som främjar och begränsar aktivt mottagande av budskap
• den potentiella inverkan som vägledarens och kundens olika bakgrundsfaktorer (till exempel språk, språkregister, värderingar, kultur, livserfarenheter) kan ha på den ömsesidiga kommunikationen och tolkningen av budskapens betydelser
• vikten av verbal och icke-verbal kommunikation
• vikten av att använda olika typer av frågor i vägledningsprocessen

Vägledaren kan

• bygga upp en flerkanalig tillgänglig, funktionell och effektiv vägledningssituation, -process och -miljö enligt kundens behov (se även avsnitt A1.4 Ohjaussuhde)
• agera i en interaktiv situation där målen för vägledningsprocessen står i centrum
• bygga upp en förtroendefull relation och upprätthålla den genom interaktion
• aktivt ta emot meddelanden från en annan person eller gruppmedlemmar
• förtydliga talat och skrivet språk vid behov
• bilda sig en uppfattning om kundens eller gruppmedlemmarnas kommunikation
• utvärdera vad kunden eller gruppen vill kommunicera
• undvika att göra tolkningar utifrån egna antaganden
• säkerställa att de egna verbala och icke-verbala meddelandena är konsekventa
• förmedla lyhördhet, intresse och uppmärksamhet i individuella väglednings- och gruppsituationer
• utveckla interaktion och gemensam kunskapsbildning
• främja bildandet av gemensam förståelse samt ömsesidigt förtroende och acceptans
• ta hänsyn till kundens och gruppens icke-verbala kommunikation och reagera på lämpligt sätt på den
• respektera andras personliga fysiska utrymme och upprätthålla den nödvändiga distansen i interaktionen