Färskt vatten till blommorna är en förtrolig och innerlig roman om en kvinna som envisas att tro på lycka mot alla odds. Violette Toussaint är vaktmästare på en kyrkogård i en liten by i Bourgogne. Tillfälliga besökare och lokala invånare samlas gärna i hennes kök för en kopp kaffe, en pratstund, en gråtstund eller ett förlösande skratt. Violette är en tystlåten kvinna som föredrar att lyssna på andra. Få vet egentligen varför hon lever här ensam, mellan sin vackra trädgård och den välskötta kyrkogården, bara att hon verkar vara tillfreds och sprider lugn och värme omkring sig. Sent en kväll får Violette ett ovanligt besök. En förbryllad man, poliskommissarie till yrket, förklarar att hans nyligen avlidna mor har önskat att få bli begravd i just denna kyrkogård, långt borta från hemmet och bredvid en för honom helt främmande man. I takt med att Violette hjälper honom att reda ut mysteriet kring hans mor, fattar kommissarien tycke för Violette men börjar även att gräva i hennes förflutna. Det blir slutet på Violettes stillsamma tillvaro...

En dag står en smutsig, främmande liten pojke i Seijas tulpanrabatt. Inför hans vidöppna ögon svämmar hennes modershjärta över, men han vägrar säga ett ord. Kriminalkommissarien Minna och hennes sidekick Timo underrättas men ingen har efterlyst något barn. Vem är pojken och var kommer han ifrån?

När fotografen Gloria flyttar in i kollektivet i skogen känner hon att hon har hittat hem. Hon njuter av friheten och kamratskapen, blind för det som pågår omkring henne. Då sanningen till sist uppenbaras är det för sent för henne att kunna ta sig därifrån. I Kuhmo i norra Finland utspelas denna skoningslösa spänningsroman, i en vildmark som är lika vidunderligt vacker som skrämmande.

Salento, 1934. I junihettan stannar en buss på torget i Lizzanello, en liten by i södra Italien. Carlo Greco kliver av tillsammans med sin hustru Anna. För Carlo är hemkomsten efterlängtad, men för Anna, uppvuxen i norr, innebär flytten en stor omställning. De traditionstyngda byborna förfäras av hennes självständighet. Hon går inte i kyrkan, älskar att läsa böcker och sköter varken hemmet eller rollen som hustru som förväntat. När hon hör att det lokala postkontoret söker personal trotsar hon ogillande röster och blir Lizzanellos första kvinnliga brevbärare. I över tjugo år delar Anna ut posten i byn. Hon läser högt för de som inte kan, skriver dolda budskap till älskande par och levererar brev från män vid fronten. Som brevbärare vet Anna mer än de flesta om människornas liv – men hon vet inte allt. Brevbäraren i Lizzanello är en storslagen familjesaga om familjen Greco och om livet i Lizzanello genom världskrig och framväxande kvinnorörelser. Det är en roman om mod, frihet och tillhörighet men även om två oskiljaktiga bröder, dömda att älska samma kvinna.

Monika är 13 år och vet att allt hon upplever kommer att tillhöra en annan tid. Hon är 27 och en äldre professors älskarinna. Hon är 37 och bor hos Geir, de har Maiken som rytmiskt suger på sin napp och saknar hår i nacken. Monika är också 46, har en bakgård med höns och tycker att livet består av hopplösa försök till gemenskap. Hon är 50 år och möter sin mors ansikte i spegeln över grönsaksdisken i mataffären.

”Jag hade så mycket” är en roman om längtan efter passion och mening, men också om känslan av att allting glappar, att ingenting går att hålla kvar och att man kanske varken vill eller kan höra ihop med någon.

Kan ditt namn bestämma ditt öde? Vem skulle du vara om du fått ett annat namn? Året är 1987 och Coras man Gordon vill att de ska döpa sin nyfödde son efter honom, helt enligt familjetraditionen som han gärna vill upprätthålla. Men Cora är mer tveksam. Vad skulle det göra hennes son till för människa om han får sin pappas namn? Skulle han bli en annan person om han fick ett annat namn? Morgonen efter en storm går Cora för att registrera sonens namn och när Cora ställs inför beslutet tvekar hon. Att gå emot Gordons önskan kommer att få konsekvenser, men är det rätt att hennes son ska ärva ett namn med allt vad det innebär? Det val hon gör i det här ögonblicket kommer att forma deras liv. Sju år senare heter hennes son Bear, ett namn som hans storasyster valt och som kommer att visa sig vara lika katastrofalt som stormen det uppstod ur. Eller så heter han Julian, namnet som hans mor bestämde sig för, i tron att det skulle göra det möjligt för honom att bli sin egen. Eller så heter han trots allt Gordon, döpt och uppväxt som en avbild av sin far. Tre namn och tre helt olika versioner av ett liv. Namnen är en starkt gripande och hoppfull berättelse om tre namn, tre versioner av ett liv och de oändliga möjligheter som ett enda beslut kan ge upphov till.

Ett ensligt hus i Mittlandsskogen på Öland. Julen närmar sig och två vuxna systrar återvänder hem, men stämningen vill inte infinna sig. Deras mamma är spårlöst försvunnen. Motsättningar och lögner präglar både familjen och den polisutredning som drar igång, trots pappans ovilja att blanda in sina gamla kolleger. Den ena systern har fullt upp med sin struliga tonårsdotter. Den andra är författare och plågas av en hämndlysten stalker. Bland travar av intorkad disk och sjaskiga hemligheter försöker de överleva helgen. Valde deras mamma att lämna dem, eller har någon sett till att hon aldrig kommer tillbaka?

"Där ljuset är" utgör första delen i bästsäljande deckarförfattaren Johanna Mos nya spänningsserie Ölandsmörkret. En tät roman om systerskap och om att ta fram det bästa och det sämsta ur varandra. Om att till slut tvingas bryta mot husregeln: det ska hållas inom familjen.