Tredje träffen i kajutan hade fokus på att lyssna in andra och visa empati. Eftersom det var sportlov var några barn lediga, och vi hade också några ”bonusbarn” med oss. Det kändes extra fint att fler fick chansen att delta i kajutans verksamhet och vara en del av gemenskapen.

Efter inloggning på godmorgontavlan samlades vi för en trygg morgonstund. Vi gick igenom dagens program, sjöng godmorgon-sången och ramsade vår känsloramsa tillsammans. Ramsan visades med stödtecken och går så här:

Jag är här, du är här
alla känslor ryms ju här.
Glad eller arg, ledsen eller lugn,
här får känslan vara tung eller ung.

Efter ramsan fick alla barn ”boxa ut” sin känsla genom att boxa händerna mot sittunderlaget. Det blev ett fint och konkret sätt att få känslan ur kroppen och samtidigt komma till ro tillsammans – och en stund lät det nästan som en liten känslo-orkester i rummet.

Vi värmde upp med leken ”Heta bollen”. Alla fick välja en boll ur ämbaret och satte sig i en cirkel. På räkningen 1–2–3 kastade alla sin boll samtidigt till kompisen mittemot. Det var både roligt och utmanande – det krävde koncentration, att vänta in varandra och att hålla koll på både sin egen boll och kompisen. Skrattet bubblade i hela rummet när bollarna flög åt alla håll och barnen snabbt ville prova igen.

Därefter var det dags för dagens aktivitet EMPATIBANA med tre stationer, där barnen fick öva på att samarbeta, lyssna och visa omtanke.

Vid första stationen byggde alla barn ett eget torn. Barnen valde klossar, planerade, provade och byggde upp igen när det rasade. Barnens fantasi flödade och de byggde bl.a kyrk-, prinsess-, dinosaurie-, spök-, och kristalltorn.
Samtidigt stöttade de varandra fint, hjälpte till att hålla, räcka över klossar och uppmuntrade kompisen att fortsätta.

Vid andra stationen skapade barnen en känslosiluett. Barnen hämtade ett papper med färdig siluett från kajutans egen postlåda, vilket gjorde aktiviteten extra spännande redan från start. Barnen ritade sig själva eller en låtsasfigur och fyllde den med detaljer som ansikte, hår, kläder och smycken. När bilden var färdig fick barnen berätta vilken känsla figuren hade, vilken färg känslan var och var i kroppen den fanns. Här kom många kreativa och fina tankar fram, till exempel glad som en sol, ledsen som en tår och arg som en vulkan. Det blev färggranna bilder med olika symboler, och barnen lyssnade nyfiket på varandra.

Vid tredje stationen gjorde vi ritsaga på kompisens rygg. Barnen fick fråga: ”Vill du?” innan de började, och det blev ett fint tillfälle att öva både på att fråga, lyssna och respektera varandras svar. En del barn valde att bli masserade, medan andra tackade nej – och det var så fint att se hur naturligt det blev i gruppen. Här märktes tydligt att barnen vågar uttrycka vad de själva vill, och att de andra kan ta emot det på ett ödmjukt sätt.

Efter empatibanan gick vi till Jompasalen och lekte ”Draken sover”. I mitten av rummet låg drakens bo och där vaktade draken en stor diamant. Ett barn fick vara drake, och de andra smög försiktigt fram för att försöka ta diamanten. Om draken hörde fotsteg vaknade den och då fick alla börja om. Barnen var ivriga, koncentrerade och fulla av spänning – och många ville fortsätta länge.

Stunden i Jompasalen avslutades med fri aktivitet där barnen lekte med de mjuka byggformerna. Här syntes ett härligt samspel – barnen byggde tillsammans, samarbetade, turades om och lät fantasin ta plats i leken.

Vi avslutade förmiddagen nere i kajutan med rörelsesagan ”Trädet och de olika årstiderna”. Vi rörde oss tillsammans, följde berättelsen med kroppen och sänkte sedan tempot tillsammans. Därefter sjöng vi hej-då-sången och tackade för stunden tillsammans.

En nyhet i kajutan är också väntplatser – cirklar på golvet med tydliga stoppsymboler. De hjälper barnen att ta tur, vänta in varandra och skapar ett lugn i övergångar när flera vill samma sak samtidigt.

På eftermiddagen fortsatte vi i sagans värld med boken Alfons och Milla. Den nya Alfons-gosedockan blev snabbt populär, och de laminerade pappersdockorna följer alltid med in i sagostunden och gör berättelsen ännu mer levande. Under sagans gång väcktes idén hos barnen att skapa en egen Alfons-flagga till kojan i Kajutan. Efter sagan hade vi en dramastund där barnen återkopplade sagans handling. De spelade upp scener, provade roller och hjälptes åt att minnas vad som hände – en varm och fin stund där barnen både lyssnade på varandra och visade empati genom att låta alla få vara med och bidra på sitt sätt.

Vi skapade också en gemensam EMPTI-TAVLA på kartong. Alla fick möjlighet att välja hur de ville göra: antingen klippte de ut ett hjärta på färgat papper och limmade fast det på kartongen, eller så ritade de ett hjärta direkt på kartongen och fyllde det med garnrester. Det blev en fin gemensam tavla där varje barns hjärta fick ta plats.

Förstås har vi också varit ute i det krispiga, kalla vintervädret med solglimtar, där barnen åkte pulka och drog varandra och samtidigt övade på samarbete och att hjälpa varandra i leken.

En härlig sportlovsvecka i kajutan, fylld av gemenskap, skratt och fina stunder där vi övade på att lyssna in varandra och visa empati. 💛

- Daniela