Vi loggade in på godmorgontavlan och samlades i en ring. Tillsammans sjöng vi vår börjansång och ramsade vår kroppsuppvakningsramsa som hjälpte oss att komma igång och väcka kroppen inför dagens äventyr.

Veckans ord ÄVENTYR utforskade vi – vi sa det tyst, högt, snabbt, långsamt och hoppande i stavelser: ä-ven-tyr. “Hör hur det låter när vi hoppar!” skrattade någon, och snart var alla med.

Vi gick igenom dagens aktiviteter och väckte nyfikenheten inför det som väntar. Som en förberedelse inför nästa vecka läste vi boken Alfons Åberg undersöker och experimenterar. Samtalen kom igång direkt – vad är ett experiment? Vad händer med vatten? Nästa gång ska vi prova tillsammans med vatten och förstoringsglas.

Vi pysslade egna förstoringsglas med kartong, plast och lim. Barnen klippte och formade sina egna “glas” och var nyfikna på hur de skulle fungera. Vi testade att titta på sugrör i vatten. När vi satte ner sugröret i glaset såg det plötsligt ut som att det gick av på mitten. “Den är böjd!” sa ett barn och tittade igen. Vi pratade om hur vattnet kan förändra det vi ser och tittade från olika håll. Här fick barnen undersöka, fundera och upptäcka tillsammans på ett lekfullt sätt – och väcka nyfikenhet inför nästa vecka då vi fortsätter experimentera vidare.

Därefter packade vi ihop och tog med oss material ut – rockringar, iPad och vårt äventyrsspel. Ute började vi med rörelsesången huvud, axlar, knä och tå, där kroppen fick vakna igen.

Veckans fokus var hoppa. Med hjälp av aktivitetskort fick barnen prova att hoppa in och ut ur rockringar, hoppa på ett ben, snurra runt och hoppa både jämfota och på ett ben. “Kolla jag kan!” hördes stolt, och någon annan testade igen.

Vi fortsatte med ett äventyrsbaserat utespel där barnen tillsammans fick följa uppdrag och röra sig mellan olika stationer. De samarbetade, turades om och hjälptes åt att lösa små utmaningar. “Vi klarade det!” ropade någon. Under spelets gång samlade barnen sina “superkrafter” – mod, att våga prova, samarbeta och hjälpa varandra. Här fick barnen vara aktiva, tänka tillsammans och använda både kropp och fantasi. Barnen fick också prova på att fotografera varandra med iPaden under spelets gång, vilket var väldigt uppskattat. “Ta en bild på mig också!” hördes flera gånger, och vilka fina bilder det blev.

Innan vi avslutade förmiddagen varvade vi ner tillsammans. Vi gjorde en massagesaga om Alfons Åberg på promenad där barnen arbetade parvis och masserade varandra. “Det kittlas lite…” viskade någon och log.

På eftermiddagen tog vi fram rörelsealfabetet med Klicken och hans vänner. Bokstäverna fick liv genom kroppen – B blev bakåtkick, I formades med kroppen, P blev pendeln och Z blev zick-zack-hopp. Härligt när rörelseglädjen är som bäst.

Vi läste sagan Bara knyt, Alfons och pratade om hur det kan kännas när något är svårt att få till. “Jag brukar knyta hemma!” utbrast någon stolt, och flera ville berätta om sina egna erfarenheter.

Sagan följdes av våra knyta-själv-stationer. Barnen fick gå runt till olika stationer och prova att knyta knutar, rosetter och på sitt eget sätt hitta lösningar. Det var klurigt och utmanande, men många ville prova igen. “Jag klarade nästan!” hördes, och försöken fortsatte. Här fick barnen träna finmotorik, tålamod och tilltro till sin egen förmåga.

Barnen visade också stor kreativitet och påhittighet under aktiviteten. Medan de knöt knutar kom de på att repen kunde användas till något mer – “Vi gör en hinderbana!” Plötsligt förvandlades kajutan till en egen rep-hinderbana där barnen fick krypa, kliva och ta sig fram mellan sina uppbyggda banor. Ett lekfullt avslut där lärandet fortsatte vidare från knytandet till rörelse, fantasi och samarbete.

En vecka fylld av rörelse, upptäckarglädje, samspel och nya erfarenheter – där både kropp och tanke fick vara med.

- Daniela