Handlingsplan mot mobbning 

 

Bakgrund 

Gymnasielagen (714/2018 § 40) stadgar om att ”en studerande har rätt till en trygg studiemiljö”. Vår målsättning är att skapa en trygg och attraktiv inlärningsmiljö, där det råder en varm och god skolanda och ett gott arbetsklimat, vilket gör det möjligt för oss alla att utvecklas till goda, harmoniska och bildade människor och samhällsmedborgare. 

Vad är mobbning? 

Begreppet mobbning kan förstås på många sätt, och det finns ett flertal definitioner. Gemensamt för definitionerna är att en enskild elev eller en grupp av elever upprepade gånger förolämpar, skadar eller diskriminerar en annan elev och att offret saknar möjlighet att försvara sig eller påverka denna kränkande behandling. 

Mobbningen kan till exempel innebära att den mobbade blir knuffad, slagen, utskälld, hånad, lämnad utanför, baktalad eller utsatt för annan behandling som kan skada eller såra individen. Ofta blir offret isolerat från klassgemenskapen, gruppen och elevernas kontaktnät på sociala medier. Mobbning är inte en kamp mellan jämlikar, utan en orättvis situation i vilken den mobbade har ett svagt utgångsläge och inte kan försvara sig. Bråk och oenighet i största allmänhet skiljer sig från mobbning i det att de sällan är långvariga och inte hela tiden berör samma elev. 

Att definiera mobbning 

Mobbning är svårt att definiera och mäta eftersom den inte bara innefattar konkreta gärningar utan underliggande inställningar, det vill säga hur den mobbade själv förhåller sig till mobbningen och hur resten av gruppen, även de som inte medverkar vid mobbningen, förhåller sig till offret. 

Det är också skäl att förhålla sig kritiskt till definitioner som alltför mycket betonar kontinuitet och hög frekvens som ett villkor for mobbning. Hur ofta måste i så fall handlingarna upprepas för att mönstret ska klassas som mobbning? Även om handlingarna är enstaka kan de ju innebära att offret upplever ett ständigt hot om att bli mobbat. 

En av utgångspunkterna för en definition av mobbning är offrets upplevelse av det som inträffat. Var och en upplever mobbningen på sitt eget sätt. De vuxna på skolan måste kunna reda ut situationen på ett sådant sätt att ingen behöver känna sig otrygg i skolan. 

Preventiva åtgärder 

Vi arbetar målinriktat för att skapa en god stämning i vår skola, vilket innebär att vi bemöter varandra med respekt, hänsyn och tolerans. Genom regelbundna undersökningar mäter vi trivseln och det sociala klimatet i vår skola. Genom att studerande och lärare tillsammans, vid skolkonferenser, utvecklar skolan kan vi lättare skapa en vi-anda och öka samhörighetskänslan. 

Vi är uppmärksamma och lyhörda för olika signaler inom skolsamfundet och beredda att omedelbart vidta åtgärder vid behov. Genom temadagar och integrativa projekt samarbetar studeranden över årskursgränserna, vilket bidrar till ökad skolgemenskap. Vi uppmuntrar vår studerandekår till konstruktiva aktiviteter och till att bevara skolans värdefulla traditioner. 

Genom att delta i kampanjer, kulturaktiviteter, idrottsevenemang etc. visar vi solidaritet och enighet. 

Problem 

Eventuella problem strävar vi till att lösa så fort som möjligt genom direkt kontakt och dialog mellan berörda parter och lärare. Komplicerade fall sköts av skolans studerandevårdsgrupp eller inkallad expertis. Föräldrarna / vårdnadshavarna informeras om det inträffade och underrättas även om studerandevårdsgruppens förslag till åtgärder. Studerandevårdsgruppen ansvarar för uppföljningen av problemet. 

I grava fall kan eftervård ordnas av Familjerådgivningen och ungdomspsykiatriska polikliniken. 

 

Uppdaterad i november 2020