Material som stöder utvecklandet av verksamhetskultur
VYGOTSKIJ: Den proximala utvecklingszonen
https://youtu.be/TKh6V8UPy7g
Den proximala utvecklingszonen = nivåskillnaden mellan vad individen kan lära sig på egen hand och vad individen kan lära sig tillsammans med en mer kompetent person.
Den proximala utvecklingszonen = nivåskillnaden mellan vad individen kan lära sig på egen hand och vad individen kan lära sig tillsammans med en mer kompetent person.
Professional Development Package for Teachers (GERRIC-material)
This free education kit for teachers, developed by GERRIC with the DEEWR in 2004, is an incredible resource to teachers who want to make their classrooms exciting and stimulating places for Gifted and Talented students. Each module includes Extension, and Specialisation packages for Early Childhood, Primary, and Secondary.
https://education.arts.unsw.edu.au/about-us/gerric/resources/pd-package/
https://education.arts.unsw.edu.au/about-us/gerric/resources/pd-package/
En skola för alla - också för de begåvade
Vad vet vi om särbegåvade barn?
- Föräldrarna är bra på att identifierahög begåvning i sina barn.
- En hög begåvning kan märkas redan under barnets tre första år -> det är lika viktigt att tidigt identifiera snabb utvecklig som försenad.
- När föräldrarna inte sett barnet som högt begåvat, kan lärarna också missa begåvningen.
- Bästa åldern att begåvningstestas är mellan 5 och 8 år.
- Syskonens resultat ligger vanligen inom 5 eller 10 poäng. När ett barn i familjen har identifierats som högt begåvat, är chansen stor att alla medlemmar i familjen är begåvade. MEN andra barn ses som begåvade betydligt mindre ofta än förstfödda eller enda barn. (orsak: andra barn väljer ofta motsatt väg).
- Intelligensen är lika mellan pojkar och flickor.
- Begåvade flickor och pojkar har generellt sett olika strategier att bemöta utmaningar (sannolikt också olika utmaningar). FLICKORNA: döljer sina förmågor (=smälter in bland andra), lägger sin energi på att utveckla sociala relationer (=utseende och sällskaplighet viktigare än intelligens) POJKARNA: lättare att upptäcka, upplevs ofta som omogna, kan hållas tillbaka ifall de inte delar gemensamma intressen med andra
- Begåvade barn är asynkrona (ojämna i sin utveckling). Ofta känslomässigt intensiva, har större medvetenhet om svårigheterna och farorna i världen. BEHÖVER STÖD för att matcha sin kognitiva medvetenhet.
- Begåvade barn lär sig ofta bäst meden visuell-spatial lärstil. Utbildningsstrategier passar oftast audio-sekventiella inlärare.
- Perfektionism, känslighet och intensitet = ÖVERSKÄNSLIGHET (kräver stödjande miljö) -> högt utvecklad moral i vuxenlivet
- Ca. 60% introverta (75% av extremt begåvade)
- Skillnader inom gruppen ”särbegåvade”: mild, medel, extremt och exceptionell särbegåvning
- Det finns många fler exceptionellt begåvade barn än någon inser.
- Många barn som underpresterar har haft tidiga kroniska öroninflammationer -> även förmågorna påverkas inom stavning, räkning, handskrift, utantillärning, uppmärksamhet, motivation att skriva
- Begåvade barn ka ha dolda inlärningssvårigheter (hörselbearbetningssvårigheter/CAPD, svårigheter med visuell ell. sensorisk bearbetning, rumslig desorientering, dyslexi, uppmärksamhetssvårigheter)
- Hög begåvning är inte elitistiskt. De fattiga drabbas hårdast. De rika familjerna har andra alternativ att stötta sina barn.
Linda Silverman 2009 sammanställde text, som Anna Hass har översatt
http://glimrandeglimtar.blogspot.com/2015/09/vad-vi-vet-om-begavade-barn-linda.html
Ursprunglig källa
http://www.gifteddevelopment.com/articles/what-we-have-learned-about-gifted-children
Ylioppilaslehti (2016): Sopimattomat - kun peruskoululainen osaa ihan liikaa
"Maailman paras peruskoulu on unohtanut, että on lapsia, jotka ovat liian fiksuja sen suunnitelmaan. Mutta turhautuminen ei ole oppimisvaikeus."
Lähteinä on käytetty Pasi Sahlbergin Suomalaisen koulun menestystarina ja mitä muut voivat sitä oppia -kirjaa (Into 2015) sekä Hannu Simolan Koulutusihmeen paradoksit -kirjaa (Vastapaino 2015). Juttua varten on haastateltu myös kasvatustieteen emeritusprofessori Kari Uusikylää, Mensan puheenjohtaja Tiina Tolosta, Suomalaisen yhteiskoulun vararehtori Jukka Niirasta, opetushallituksen virkamiehiä sekä useita lapsia ja vanhempia. Villen, Kaisan, Sannan ja Sannin nimet on muutettu.
http://ylioppilaslehti.fi/2016/03/sopimattomat-kun-peruskoululainen-osaa-ihan-liikaa/
Lähteinä on käytetty Pasi Sahlbergin Suomalaisen koulun menestystarina ja mitä muut voivat sitä oppia -kirjaa (Into 2015) sekä Hannu Simolan Koulutusihmeen paradoksit -kirjaa (Vastapaino 2015). Juttua varten on haastateltu myös kasvatustieteen emeritusprofessori Kari Uusikylää, Mensan puheenjohtaja Tiina Tolosta, Suomalaisen yhteiskoulun vararehtori Jukka Niirasta, opetushallituksen virkamiehiä sekä useita lapsia ja vanhempia. Villen, Kaisan, Sannan ja Sannin nimet on muutettu.
http://ylioppilaslehti.fi/2016/03/sopimattomat-kun-peruskoululainen-osaa-ihan-liikaa/
Gerric
Whether you are a teacher interested in how to identify and respond to the gifted students in your class, a principal looking for professional development for your staff, a parent looking for information on how to support your child, or a gifted or talented student looking for opportunities to engage with other bright students in stimulating enrichment programs, GERRIC can assist you.
https://education.arts.unsw.edu.au/about-us/gerric/resources/pd-package/
https://education.arts.unsw.edu.au/about-us/gerric/resources/pd-package/
Matematiikan (tai minkä tahansa) opetuksen tulevaisuus
http://maot.fi/tag/flip d-classroom/