4.2 Utvärdering som stöd för undervisningen och lärandet

Utvärderingen utgör en viktig del av förskoleundervisningen[1]. I förskoleundervisningen har utvärderingen två syften: den används som hjälp för att planera och utveckla undervisningen och för att stödja varje barns välbefinnande, växande och lärande. Utvärderingen är en helhet bestående av observation, dokumentation, evalueringsslutsatser och respons, som utöver lärarna även den övriga förskolepersonalen samt barnet och barnets vårdnadshavare ska delta i.

Förskoleundervisningens uppdrag är att tillsammans med vårdnadshavarna skapa gynnsamma förutsättningar för barnet att utvecklas och lära sig.[2] För att undervisningen ska vara målinriktad och stödja barnets utveckling förutsätts att läraren får information om barnens tidigare uppväxtmiljö, utveckling, lärande och intressen. Centrala informationskällor är barnens vårdnadshavare, tidigare personal inom småbarnspedagogik och barnen själva. Förskoleläraren ska använda informationen för att planera barnets individuella mål i samråd med vårdnadshavaren och barnet. En plan för barnets lärande i förskoleundervisningen kan användas som hjälp vid planeringen.

Läraren ska följa upp varje barns utveckling och lärande under förskoleåret genom att följa upp barnets arbete, beteende och hur lärandet framskrider inom olika kunskaps- och färdighetsområden[3]. Uppföljningen ska basera sig på kontinuerlig observation och mångsidig dokumentation. Barnens alster och egna erfarenheter ska utgöra en del av dokumentationen och bedömningen. Också vårdnadshavarnas iakttagelser av sitt barns lärande och välbefinnande är viktiga. Läraren ska utgående från uppföljningsinformationen och den utvärdering som baserar sig på den anpassa undervisningen, lärmiljöerna och barnens eventuella stöd.

Läraren och den övriga personal som handleder barnen ska varje dag ge uppmuntrande respons till barnen om deras styrkor och om områden som de behöver utveckla. Den dokumentation som finns används så att alla barn kan observera sina framsteg. När barnen bli varse sin egen utveckling utvecklar de en positiv uppfattning om sig själva som lärande individer. Det är viktigt att vårdnadshavarna ofta får respons om sitt barns arbete, beteende och lärande, så att de för sin del kan stödja sitt barn[4].

Förskoleundervisningen ska utveckla barnens förutsättningar för självvärdering[5]. Barnen ska uppmuntras att beskriva vad de tycker om i förskolan, vad de enligt egen åsikt lyckats med och vad de skulle vilja lära sig i fortsättningen. Läraren ska också uppmuntra barnen att fundera över hur gemensamma uppgifter lyckats. Självvärderingsförmågan som småningom utvecklas under barnens lärstig, utgör en del av förmågan att lära sig.

När barnet börjar i första klass är det viktigt att läraren har tillgång till nödvändiga uppgifter om varje barns arbete, växande och lärande i förskolan. Det förutsätter samarbete mellan förskolan, skolpersonalen, vårdnadshavarna och barnen. Vid överföringen av information kan dokument som beskriver barnets framsteg i förskolan och den eventuella planen för lärande eller IP som utarbetats i förskolan utnyttjas. Anordnaren av förskoleundervisning bär ansvar för att utveckla fungerande praxis för övergångarna. Vid överföring av information ska gällande föreskrifter iakttas.

Ett villkor för att kunna upprätthålla och utveckla kvaliteten på förskoleundervisningen är att undervisningspersonalen målmedvetet genomför självvärdering. Lärarna ska använda utvärderingsinformation och dokumentation om barnens växande och lärande för pedagogisk planering och för att utveckla förskoleundervisningen. Respons från barnen och vårdnadshavarna ska beaktas för att utveckla verksamheten.

När läsåret avslutas ges barnen ett intyg över deltagande i förskoleundervisningen[6]. I intyget antecknas intygets namn, vem som ordnat förskoleundervisningen, skolans/daghemmets namn, barnets namn och personbeteckning samt datum för när intyget ges. På betygen skall finnas en anteckning om att de är utformade i enlighet med de grunder för förskoleundervisningens läroplan som Utbildningsstyrelsen fastställt 22.12.2014. Intyget kan innehålla en allmän beskrivning av förskoleundervisningen. Intyget ska inte innehålla beskrivningar av barnets personlighet, lärande eller arbetssätt.

LOJO
Lohjalla 2016

Lohjalla arviointikulttuurin kehittämisen painopisteenä on lasten osallisuuden lisääminen, myönteisyys ja kannustaminen. Arvioinnissa korostuu oppimisprosessi ja kunkin edistyminen yksilöllisissä tavoitteissa. Huoltajia tiedotetaan arviointikulttuurin kehittämiseen liittyvistä periaatteista.

Lasten osallisuuden edistäminen oman oppimisensa arvioinnissa on tärkeää. Lasta tuetaan oman oppimisensa tutkimiseen monipuolisen, lapsia osallistavan dokumentoinnin avulla. Oleellista on tukea lapsen kasvua ja oppimista asettamalla lapsen yksilöllisen kasvun ja oppimisen tavoitteet lapsen oppimissuunnitelmaan siten, että oppiminen motivoi lasta ja auttaa häntä iloitsemaan edistymisestään.

Lapsi oppii ja kehittyy eri kasvuympäristöissään. Oppimisen edistymisen seuraamisessa hyödynnetään huoltajien tietoa lapsestaan, lapsen omia kokemuksia sekä esiopetuksen henkilöstön monipuolista dokumentaatiota. Lapselle laaditut yksilölliset suunnitelmat toimivat dokumentteina lapsen oppimisen edistymisestä siirtymävaiheissa huoltajien suostumuksella (tiedonsiirto siirtymävaiheissa kuvattu luvussa 3.4).

Esiopetuksen henkilöstö arvioi toimintaansa esiopetuksen laadun kehittämiseksi lasten oppimisen tarpeiden edellyttämällä tavalla jatkuvaan havainnointiin ja monipuoliseen dokumentointiin perustuen. Toimintavuoden päätteeksi hyödyntään lapsille laadittuja yksilöllisiä suunnitelmia sekä lasten ja huoltajien palautetta. Lapsia ohjataan myös vertaisarviointiin pohtimalla yhteisten prosessien onnistumista ryhmänä.

Esiopetusyksiköt kuvaavat toimintasuunnitelmassaan, miten
-tuetaan lapsen myönteistä käsitystä itsestään
-lapsen edistymistä seurataan esiopetuksen aikana
-miten lasten ja huoltajien osallisuus arvioinnissa toteutuu
-miten henkilöstön itsearviointi esiopetuksessa toteutuu

Lapsille annetaan esiopetuksen lukuvuoden päätteeksi todistus esiopetukseen osallistumisesta yhteisesti sovitulla todistuspohjalla.

[1] Lag om grundläggande utbildning 22 § 2 mom. (628/1998); Förordning om grundläggande utbildning 14 § 2 mom. (852/1998)

[2] Statsrådets förordning 5 § (422/2012)

[3] Lag om grundläggande utbildning 22 § 1 mom. (628/1998)

[4] Förordning om grundläggande utbildning 10 § 1 mom. (852/1998)

[5] Lag om grundläggande utbildning 22 § 1 mom. (628/1998)

[6] Lag om grundläggande utbildning 22 § 2 mom. (628/1998)