Biologi 9

Metoder

Vi använder mångsdidiga arbetsmetoder; t.ex. texter, uppgifter, laborationer, dissektioner, mikroskopiering, digital informationssökning, övningsuppgifter på Quizlet, grupparbeten och presentationer.

Målsättning

Målet är att bekanta sig med och lära sig grunderna kring människans fysiologi som t.ex. skelettet, musklerna, lungorna, blodomloppet, matsmältningssystemet o.s.v. Eleven ska lära sig förstå kroppen som en biologisk helhet och hur den påverkas av olika faktorer som vi utsätter den för. Eleverna ska få hjälp att utveckla ett naturvetenskapligt tänkande och att förstå samband mellan orsak och verkan, samt handledning i att använda utrustning som behövs vid biologisk undersökning.

Målen presenterade enligt temahelheter:

Kroppen - en helhet som fungerar
  • kan förklara hur en ny individ skapas vid befruktningen.
  • vet att stamceller specialiserar sig till olika uppgifter under fosterutvecklingen.
  • kan berätta om cellens viktigaste delar och deras funktion.
  • förstår att kroppen består av celler, vävnader och organ som fungerar tillsammans
  • kan förklara skelettets och muskulaturens funktioner och kan namnge ben och muskler i sin egen kropp
  • förstår hur benen i skelettet hör ihop
  • förstår i vilka olika delar av organsimen olika myskelvävnadstyper fungerar
  • förstår hur en muskelcell och en muskel drar ihop sig.
  • vet vilka de viktigaste näringsämnena är
  • kan räkna upp matsmältningskanalens delar i ordning och vet vilka uppgifter matsmältningskanalens delar har
  • förstår varför näringsämnen spjälkas upp stegvis och kan förklara hur enzymer fungerar vid matsmältningen
  • känner till näringsämnenas nedbrytningsprodukter samt var de tas upp av kroppen och kan berätta vad kroppen använder de nedbrutna näringsämnena till.
  • känner till blodets beståndsdelar och kan förklara de olika delarnas funktioner
  • förstår blodgruppernas betydelse vid blodtransfusioner.
  • förstår hur hjärtat är uppbyggt och hur blodet strömmar igenom det
  • kan förklara begreppen kroppskretsloppet och lungkretsloppet
  • kan förklara hur artärer, vener och kapillärer skiljer sig från varandra i fråga om struktur och uppgifter.
  • vet varför människan andas
  • kan namnge de olika andningsorganen och deras uppgifter och kan förklara hur gasutbytet sker
  • kommer ihåg vilka ämnen som krävs för cellandning och vilka ämnen som bildas vid den och förstår vilken betydelse cellandningen har
  • vet var levern och njurarna befinner sig och kan räkna upp deras uppgifter
  • kan räkna upp njurarnas delar
  • vet hur alkohol påverkar levern.
Hur kan alla kroppsdelar fungera tillsammans
  • vet att hormoner är kemiska regleringssubstanser
  • kan räkna upp endokrina körtlar, vet att hormoner bildas i de endokrina körtlarna och transporeras med blodet
  • förstår att hypofysen reglerar de endokrina körtlarnas funktion
  • kan berätta vilken funktion hormoner från sköldkörteln, bukspottskörteln och binjurarna har.
  • känner till de viktigaste delarna i nervsystemet
  • kan förklara hur en nervcell är uppbyggd och förstår hur en impuls uppkommer och förmedlas från en nervcell till en annan
  • kan förklara hur nerv- och hormonsignaler skiljer sig från varandra
  • förstår att en nerv består av nervceller
  • är medveten om skillnaden mellan betingade och obetingade reflexer.
  • kan namnge de viktigaste delarna i centrala nervsystemet samt deras funktioner
  • känner till den grundläggande strukturen hos hjärnan
  • vet vilken betydelse stora hjärnan har som centrum för våra tankar, sinnesintryck och rörelser
  • vet hur minnet lagrar information.
  • vet vilka sinnen människan har
  • kan förklara hur en sinnesförnimmelse uppkommer och använda ett sinne som exempel
  • förstår hur smak- och luktsinnet samverkar
  • vet vilka delar huden består av och kan räkna upp hudens uppgifter.
  • kan räkna upp vilka delar av ögat ljuset passerar på vägen till näthinna
  • vet vilka delar av ögat som bryter ljus
  • kan förklara hur hur en bild fokuseras i ögat
  • kan berätta hur näthinnan är uppbyggd
  • förstår varför stereoskopiskt seende är möjligt
  • vet hur det kommer sig att vi kan se färger.
  • kan förklara hur ljudvågor framskrider i örat
  • vet hur en hörförnimmelse uppstår
  • vet vilka delar av örat som tar skada av buller
  • kan förklara hur balanssinnet fungerar
  • vet hur kroppen försvarar sig mot mikrober
  • kan berätta på vilka olika sätt vita blodkroppar fungerar
  • kan jämföra bakterier och virus
  • förstår hur man utvecklar immunitet mot sjukdomar
  • förstår varför vaccin är viktiga för att bekämpa smittsamma sjukdomarArv och miljö tillsammans
  • känner till viktiga begrepp inom genetiken och kan lösa några enkla korsningsuppgifter

Utvärdering

Bedömningen sker utgående från prov, läxförhör, egna arbeten, grupparbeten, timaktivitet och intresse.