Vuoristosademetsät ja biodiversiteetti Bergsrenskogar och biodiversitet

Vuoristosademetsät ja biodiversiteetti

Vuoristosademetsät

Vuoristosademetsiä esiintyy trooppisella ja subtrooppisella vyöhykkeellä vuorilla, joissa lähes pysyvä pilvipeite ulottuu aina kenttäkerrokseen saakka pitäen ilman jatkuvasti hyvin kosteana. Sumupisarat tiivistyvät puiden lehdille, josta ne valuvat suurempina vesipisaroina alas.
Vuoristosademetsiä esiintyy muun muassa Andien rinteillä, Keski-Amerikassa, Uudessa-Seelannissa, Kiinassa, Japanissa, Madeiralla, Itä-Afrikassa, Azoreilla ja Kanariansaarilla.

Vuoristosademetsissä puut ovat lyhytkasvuisempia kuin alavammilla seuduilla, ja puiden rungot ja maa ovat usein tiheän sammal- ja saniaiskasvuston peitossa. Myös orkideat ovat tyypillisiä vuoristosademetsissä.
Metsien puista saadaan esimerkiksi tärkeitä raaka-aineita lääkkeiden valmistukseen. Puiden korkein lehtiosasto on melkein kokonaan kadonnut, mutta metsistä löytyy kuitenkin muutama puu, jotka ovat eläneet pidempään ja kasvaneet merkittävästi korkeammalle kuin muut ympäröivät puut. Tämän mahdollistaa se, että puut mädäntyvät sisältä päin, mutta ulkoa päin kovettuvat, jolloin ne muuttuvat ontoiksi. Näin puut voivat elää jopa 300-vuotiaiksi.

sademetsä_2.jpg

Ngangao

Ngangao on vuoristosademetsä Taitalla, Kaakkois-Keniassa. Taitan sademetsät ovat nykyään hyvin pieniä ja sirpaleisia, sillä paikalliset ihmiset ovat raivanneet metsää muun muassa viljelymaaksi. V
uoristosademetsässä elää paljon endeemisiä lajeja, kuten erilaisia perhos- ja lintulajeja. Lukuisat tutkijat ovat kiinnostuneita sademetsän ainutlaatuisesta eliöstöstä.

Sademetsien katoaminen ja suojelu Keniassa

Ngangao ei ole ainoa Kenian vuoristosademetsä, jota uhkaa tuhoutuminen ihmisen toiminnan tuloksena. Aiemmin vuoristosademetsät peittivät puolet Itä-Afrikasta, mutta suurin osa niistä on raivattu asuntojen, farmien ja plantaasien tieltä. Taita Hillsin alueen vuoristosademetsissä kasvaa monia endeemisiä lajeja, joista suurin osa on erilaisia lehtikasveja, puulajeja ja hyöteisiä. Lajit ovat tulleet endeemisiksi, koska ne eivät pääse leviämään muualle, sillä metsän ulkopuolella ei ole enää tarvittavia resursseja niiden elämiseen.

Nykyään vuoristosademetsiä suojellaan aktiivisesti etenkin Keniassa, sillä paikalliset ymmärtävät sademetsien merkityksen sekä heille itselleen että luonnon hyvinvoinnille. Lääkkeiden lisäksi metsistä saadaan puhdasta vettä, sillä sademetsien keräämä kosteus valuu lopulta puroissa alas vuorten rinteiltä, josta se voidaan kerätä talteen. Kenian sademetsiä puolustaa nykyään Kenian hallinto ja monet muut pienemmät järjestöt, jotka pyrkivät suojelemaan sademetsiä kaikin mahdollisin keinoin.



Biodiversiteetti

Biodiversiteetti eli monimuotoisuus tarkoittaa elollisen luonnon monimuotoisuutta. Biodiversiteetti voidaan jakaa kolmeen eri kategoriaan:

  1. Lajin sisäinen monimuotoisuus (saman lajin yksilöt perimältään erilaisia)
  2. Lajien monimuotoisuus (eri lajeja)
  3. Ekosysteemien monimuotoisuus (erilaisia ekosysteemejä: metsiä, suota, rannikkoa...)

Yleisellä tasolla voidaan sanoa, että mitä enemmän lajeja, sitä korkeampi biodiversiteetti. Lajikirjon runsaus ei kuitenkaan ole aina merkki monimuotoisuudesta, sillä jos esimerkiksi lajien välillä ei esiinny taksonomista eli eri eläin- ja kasviryhmien välistä vaihtelua, alue on biodiversiteetiltään köyhä.

sademetsä_2.JPG


Bergregnskogar och biodiversitet

Bergregnskogar

Bergs- regnskogarna eller molnskogarna förekommer på bergssluttningar i de tropiska och subtropiska klimatzonerna. Molnskogar påträffas i Oceanien, Asien, Afrika, Australien, Sydamerika och Amerika, de finns på hög höjd uppe i bergen. Molnskogarna inne i landet är ofta på över 2000 m.ö.h medan de närmare kusten kan påträffas redan på 1000 m.ö.h. På dessa höjder finns ett nästan helt bestående molntäcke som sträcker sig ända ner till vegetationens markskikt. Detta åstadkommer mindre solljus vilket leder till en lägre temperatur och en högre luftfuktighet än i de andra skogarna i tropiska och subtropiska zonen. Den konstanta dimman som finns i skogen kondenseras på trädens löv och bildar vattendroppar. Vattnet rinner ner från träden till marken var det sugs upp av växternas rötter. Träden och växtligheten är mera kortväxt än på samma zon men på lägre höjd. Trädens stammar och marken är ofta täckt under ett tätt lager av mossor och ormbunkar. Orkidéer är ett vanligt exempel molnskogsväxter.

Molnskogarna är väldigt känsliga för temperaturförändringar, detta beror på att växterna på dessa höjder är känsliga för skillnader i temperaturen. Forskarna är rädda för att molnskogarna skall ta skada av dagens klimatförändringen och stigande temperatur. Men inte bara klimatförändringen hotar molnskogarna, utan även människans aktivitet. Det är i synnerhet människas aktivitet som förstör regnskogarna. Förr i tiden täcktes över hälften av Öst- Afrika av regnskog men i takt med att befolkningen ökat har regnskogarna minskat. Människorna som bor i dessa områden hugger ner skogen för odlingsmarker eller sprider ut växter som konkurrerar ut de naturligt förekommande arterna. Av det originella högsta lövverket finns det väldigt lite kvar, det har försvunnit i takt med att skogen fällts ner. I molnskogarna lever många endemiska arter. Vill säga arter som inte påträffas i naturligt tillstånd någon annanstans i världen, varför de skyddas av olika föreningar och organisationer. Skogarna fungerar även som kolsänkor, vilket innevär att de binder en massa koldioxid och bildar mycket syre. I skogarna växer olika slags växter som har medicinsk betydelse, från växter används antingen bladen eller rötterna, dessa kokas och efter det är det färdiga att förtäras. Dessa växter kan hjälpa mot bland annat diarré och högt blodtryck.


Ngangao
Ngangao är en molnskog i sydöstra Kenya. Denna regnskog har varit betydligt större men har minskat eftersom invånarna i Taita Hills har fällt skog för odlingsmarker. Nuförtiden är Ngangao centrum för olika forskningar och skyddas av olika organisationer. I Ngangao lever olika endemiska arter av till exempel fjärilar och fåglar. Ngangao är den största molnskogen i Taita Hills som förr täcktes helt av molnskogar. (Det finns väldigt få träd kvar av högsta lövskiktet. Trädet som syns på bilden är en av de som finns kvar, trädet ruttnar innifrån medan de yttre delarna hårdnar och trädet blir ihåligt inuti, dessa träd kan bli över 300 år gamla. Bildtext)

Biodiversitet

Biodiversitet betyder mångfald inom den levande naturen. Man kan dela in biodiversitet i tre olika grupper:

1. Ekosystemens mångfald
- Öken, djungel, hav.

2. Arternas mångfald inom ett ekosystem
- Vilka olika arter det finns i öknen (skorpion, ökenråtta, ökenräv, olika växter)

3. Mångfald inom arten
- Hur ökenrävs individerna skiljer sig från varandra

Mångfald inom arten betyder att det finns genetiska skillnader mellan individerna inom en art. I naturligt tillstånd förekommer det ofta skillnader. Om det inte finns genetiska skillnader mellan individerna härstammar de från samma klon.

Oftast använder man ordet biodiversitet för att beskriva mångfalden av arter, desto större biodiversitet desto större mångfald av arter, desto större mångfald av arter desto fler olika arter på ett ställe. Desto fler olika arter inom ett ekosystem är ofta en bra sak eftersom det ökar motståndskraften mot olika hot.

Tehtävä


1. Mitä tarkoitetaan endeemisellä lajilla?
2. Pohdi, miksi biodiversiteetti on tärkeää ekosysteemeille.
3. Millaisia ekosysteemipalveluja vuoristosademetsä tarjoaa?

Uppgifter

1. Vad menar man med endemiska arter?
2. Fundera på biodiversitetens betydelse för människan.
3. Hurudanan ekosystemtjänster kan regnskogen erbjuda?