Bergregnskogar

Bergs- regnskogarna eller molnskogarna förekommer på bergssluttningar i de tropiska och subtropiska klimatzonerna. Molnskogar påträffas i Oceanien, Asien, Afrika, Australien, Sydamerika och Amerika, de finns på hög höjd uppe i bergen. Molnskogarna inne i landet är ofta på över 2000 m.ö.h medan de närmare kusten kan påträffas redan på 1000 m.ö.h. På dessa höjder finns ett nästan helt bestående molntäcke som sträcker sig ända ner till vegetationens markskikt. Detta åstadkommer mindre solljus vilket leder till en lägre temperatur och en högre luftfuktighet än i de andra skogarna i tropiska och subtropiska zonen. Den konstanta dimman som finns i skogen kondenseras på trädens löv och bildar vattendroppar. Vattnet rinner ner från träden till marken var det sugs upp av växternas rötter. Träden och växtligheten är mera kortväxt än på samma zon men på lägre höjd. Trädens stammar och marken är ofta täckt under ett tätt lager av mossor och ormbunkar. Orkidéer är ett vanligt exempel molnskogsväxter.

Molnskogarna är väldigt känsliga för temperaturförändringar, detta beror på att växterna på dessa höjder är känsliga för skillnader i temperaturen. Forskarna är rädda för att molnskogarna skall ta skada av dagens klimatförändringen och stigande temperatur. Men inte bara klimatförändringen hotar molnskogarna, utan även människans aktivitet. Det är i synnerhet människas aktivitet som förstör regnskogarna. Förr i tiden täcktes över hälften av Öst- Afrika av regnskog men i takt med att befolkningen ökat har regnskogarna minskat. Människorna som bor i dessa områden hugger ner skogen för odlingsmarker eller sprider ut växter som konkurrerar ut de naturligt förekommande arterna. Av det originella högsta lövverket finns det väldigt lite kvar, det har försvunnit i takt med att skogen fällts ner. I molnskogarna lever många endemiska arter. Vill säga arter som inte påträffas i naturligt tillstånd någon annanstans i världen, varför de skyddas av olika föreningar och organisationer. Skogarna fungerar även som kolsänkor, vilket innevär att de binder en massa koldioxid och bildar mycket syre. I skogarna växer olika slags växter som har medicinsk betydelse, från växter används antingen bladen eller rötterna, dessa kokas och efter det är det färdiga att förtäras. Dessa växter kan hjälpa mot bland annat diarré och högt blodtryck.


Ngangao
Ngangao är en molnskog i sydöstra Kenya. Denna regnskog har varit betydligt större men har minskat eftersom invånarna i Taita Hills har fällt skog för odlingsmarker. Nuförtiden är Ngangao centrum för olika forskningar och skyddas av olika organisationer. I Ngangao lever olika endemiska arter av till exempel fjärilar och fåglar. Ngangao är den största molnskogen i Taita Hills som förr täcktes helt av molnskogar. (Det finns väldigt få träd kvar av högsta lövskiktet. Trädet som syns på bilden är en av de som finns kvar, trädet ruttnar innifrån medan de yttre delarna hårdnar och trädet blir ihåligt inuti, dessa träd kan bli över 300 år gamla. Bildtext)

Biodiversitet

Biodiversitet betyder mångfald inom den levande naturen. Man kan dela in biodiversitet i tre olika grupper:

1. Ekosystemens mångfald
- Öken, djungel, hav.

2. Arternas mångfald inom ett ekosystem
- Vilka olika arter det finns i öknen (skorpion, ökenråtta, ökenräv, olika växter)

3. Mångfald inom arten
- Hur ökenrävs individerna skiljer sig från varandra

Mångfald inom arten betyder att det finns genetiska skillnader mellan individerna inom en art. I naturligt tillstånd förekommer det ofta skillnader. Om det inte finns genetiska skillnader mellan individerna härstammar de från samma klon.

Oftast använder man ordet biodiversitet för att beskriva mångfalden av arter, desto större biodiversitet desto större mångfald av arter, desto större mångfald av arter desto fler olika arter på ett ställe. Desto fler olika arter inom ett ekosystem är ofta en bra sak eftersom det ökar motståndskraften mot olika hot.