Religion åk sju

Förslag på essäsvar till provet

1. Hur kan man dela in religionerna vetenskapligt? (Jfr. s. 18-19)

Religioner kan delas in på flera sätt. Många större religioner har heliga texter och kan därför kallas skriftreligioner, medan flera mindre naturreligioner inte har varken skriftspråk eller heliga skrifter och därför kallas skriflösa religioner. Många av de nyare religionerna har en grundare, men inte alla. En viktig indelning av religioner är att jämföra synen på antalet gudar. Även synen på det övernaturliga kan vara något man kan jämföra.

När det gäller synen på antalet gudar kallas religioner med en gud för monoteistiska, t.ex. kristendomen är en sådan. Religioner med många gudar kallas polyteistiska och såda är t.ex. hinduismen. En religion som tror att gudomliga krafter finns överallt kallas panteistisk och detta är vanligt både hos naturreligioner och i hinduismen. Att inte tro att det finns någon gud kallas ateism, medan att tycka att religionen inte ger svar kallas agnosticism.

2. Vad är typiskt för naturreligioner? (Jfr s. 24-27)

Typiskt för naturreligioner är att de inte heller har heliga texter. Oftast har de inte ett skriftspråk och religionen berättas vidare till de yngre medlemmarna. Kunskap om naturen och att leva av den är ganska vanligt och de lever ofta i ex. djungler eller öknar. Många naturfolk har en sammanhållande medecinman som har en speciell ställning i stammen. Viktiga övergångsskeden finns för att bli vuxen och bli medlem i stammen. Riterna för detta kallas av experter för övergångsriter, men innehåller olika gudomliga element. Magi är viktigt hos naturfolken som ofta tror på krafter överallt (d.v.s de är panteistiska). Vit magi används för att bota och medecinmannen försöker få övernaturlig kraft genom riter så att magin styrs för att bota och hjälpa.

Naturreligioner upplever ofta att saker finns som är förbjudna, tabu. Religionsvetarna har i sitt jämförande olika ord för de fenomen vi kan hitta hos naturreligioner. Man skall inte röra, säga eller göra vissa saker. För att få kontakt med det övernaturliga skall man göra riter, d.v.s handlingar för att nå kontakt. Att styra de övernaturliga krafterna är magi. En sak med gudomlig kraft kallas fetisch eller amulett. Den gudomliga kraften kallas av mana. Att tro på tur eller otur samt på vissa krafters slumpaktiga inverkan kallas ofta vidskepelse.


3. Vilka likheter och olikheter har buddhismen med hinduismen? (Jfr. s. 33-38 och 44-47)

Både buddhismen och hinduismen har uppstått i Indien, men både många likheter finns och även olikheter. Orsakerna till olikheterna syns delvis i att buddhismen spridit sig till områden utanför Indien och där tagit till sig idéer från de kulturer dit den kommit.

De två religionerna har båda en tanke om återfödelse, samt om en befrielse från återfödesle. Dessutom räknar båda religionerna med att det finns en lag som kallas karmas lag. Den handlar om att goda gärningar leder till ett gott liv eller till en bättre återfödelse.

Olikheter märks speciellt när det gäller ex. samhällssyn och människosyn. En hinduisk människa föds på nytt enligt ett kastsystem. Buddhismen tror att man kan bli fri från återfödelse antingen i samma liv (mahayanas tolkning) och bli gudomlig eller enligt den andra tolkningen efter att ha fötts som pojke/man och då ha gått i kloster. (Hinayanas tolkning som är närmare buddhas ursprungliga tolkning). Enligt mahayana-buddhismen kan människor vara gudomliga vilket delvis kan ses som en likhet med hinduismen.

4. Hur uppnår man befrielse från återfödelse enligt buddhismen? (Jfr s. 45-47)

Enligt buddhismen kan man uppnå befrielsen från återfödelse (Nirvana). Tolkningen är mycket olika beroende på om det är fråga om den ursprungliga sydbuddhismen (hinayana=lilla vagnen) eller den förändrade formen i norr (mahayana=nordbuddhism). Genom att ge gåvor till munkarna/klostren kan man få bättre karma, vilket stöder livet som det är men också förbättrar möjligheterna att stegvis befrias från återfödelsen. Enligt buddhismen behöver man bli fri från begäret och detta lyckas man med enligt de fyra grundsanningarna genom att följa den åttafaldiga medelvägen. Trots att man följer denna åttafaldiga medelväg behöver man antingen vara man och gå i kloster för att nå Nirvana (enligt Hinayana-buddhismen) eller mycket medvetet och på alvar helhjärtat leva enligt de mål som den åttafaldiga medelvägen ställer (enligt Mahayana-buddhismen).


5. Vad är viktiga likheter och skillnader mellan Konfucianismen och Daoismen i Kina? (Jfr s. 52-56)

De två kinesiska religionerna är på många sätt lika varandra. Detta beror delvis på att traditionerna är viktiga i båda religionerna där man ser att det kinesiska samhället går före människans bästa. Man skall alltså på olika sätt ge efter och visa respekt.

Olikheter mellan de två kinesiska religionerna är att konfucianismen betonar undvikande av ytterligheter och fem relationer. Den senare betyder att man skall visa särskild respekt för fem typer av människor. Daoismen däremot betonar balansen mellan yin och yang, d.v.s. Dao som betyder harmonin, vägen, Gud. Daoisterna vill leva i balans och nära naturen.

VIKTIGA ORD I RELIGION

RELIGION (v. 33)

- en tro på något övernaturligt tillsammans med andra

- en tro på en högre "andlig"/magisk verklighet

- en syn på verkligheten som påverkar

  • livsinställning
  • världsbild
  • syn på rätt och fel
  • kulturtillhörighet
RELIGIÖST SAMFUND (v. 34)

- registrerad religiös organisation/kyrka/förening


RELIGIONSFRIHET (v. 35)

- rätten att vara religiös enligt den religion man vill

SEKT (v. 35)

- mindre grupp med andra åsikter och som brutit sig ur ett större religiöst samfund

UNGDOMENS KYRKODAGAR (v. 35)

- Lutherska kyrkans svenska "riksdag"/parlament för ungdomar

HELIG (v. 37)

-något "gudomligt", något annorlunda/viktigare än jordiskt/världsligt

SKRIFTRELIGION (v. 37)

- religiös kultur med egna heliga texter

MONOTEISM (v. 37)

- tro på en enda Gud

POLYTEISM (v. 37)

- tro på många gudar/gudaväsen

PANTEISM (v. 37)

- tro på att det gudomliga finns överallt

ATEISM (v. 37)

- åsikt att det inte finns Gud/gudar

AGNOSTICISM (v. 37)

- åsikt att man ej kan få värdefull kunskap i religiösa frågor

NEW AGE (v. 38)

- samlande namn för nyreligiösa rörelser från 1950-talet till vår tid som förenar religion med astrologi, naturmedecin och vissa terapiformer

ASTROLOGI (v. 38)

- konsten att tyda stjärnorna enligt stjärnors positioner/läge vid människas födelse (Ej vetenskapligt!)

NYRELIGIOSITET (v. 38)

- religiösa riktningar/sekter som börjat under 1900-talet och bygger på idéer från flera världsreligioner samtidigt

(v. 39)

MANA

- gudomlig elelr övernaturlig kraft

MAGI

- försök att religiöst styra/påverka krafter: vit skyddar och botar, svart skadar

RIT

- något som görs med mål att få kontakt med Gud/gudomliga krafter

CEREMONI

- högtidlig religiös handling, ex. dop/offer/vigsel

TABU

- religiöst förbud mot att göra, röra eller prata om något/någon

MYT

- religiös berättelse med förklaring om något

BRAHMAN - världssjälen i hinduismen

INKARNATION - en Gud visar sig som människa/en Gud förkroppsligas

GANGES - helig flod för hinduer

VEDA - hinduernas heliga skrifter

KAST - samhällsklass inom hinduismen

DYRKA- religiöst tjäna/tillbe

Hinduism forts. v. 41

AHIMSA – ickevåld och vördnad för livet

SAMSARA-själavandring

MOKSHA-befrielse från återfödelse

KARMAS LAG-gärningarnas påverkan på återfödelse

KASTLÖS-människa utanför eg. nedanför kastsystemet

SADHU/ASKET- vandrande helig man

BRAHMIN/GURU- religiös lärare

MEDITATION-tänka på livsfrågor i stillhet

Buddhism v. 43

FASTA Avstå/vara utan: mat, dryck och njutningar

BUDDHA Upplyst/den upplyste/Siddharta Gautama buddhismens grundare

NIRVANA Utslocknande, buddhismens mål att befrias från kretslopp och återfödelse

v. 44

TRIPITAKA Buddhismens heliga skrift

HINAYANA Sydlig buddhism

MAHAYANA Nordlig buddhism

LAMAISM Form av buddhism som finns i Tibet

ZENBUDDHISM Kinesisk form av buddhism som spridit sig till Japan

v. 45

DAOISM Kinesisk religion/filosofi som tycker att man skall att ge efter och leva i harmoni med Dao (Yin och Yang)

DAO Ord för vägen, harmonin och balansen mellan ying och yang.

KONFUCIANISM Kinesisk religion/filosofi som tycker fem relationer är viktiga mellan människor och ser traditionella kinesiska värderingar som viktiga.

YIN Den mörka, kalla och kvinnliga kraften i Dao

YANG Den manliga, varma och manliga kraften i Dao

MEDELVÄGEN En konfuciansk idé om att ytterligheter skall undvikas.

Essäfrågor till provet

Kap. 8 (s. 69-73)

1. Vad är typiskt för judisk religion?

Kap. 9 (s. 80-84)

2. Berätta hur kristendomen utvecklades till en viktig godkänd religion i romarriket från och med Jesu död.

3. Vad är typiskt och speciellt för kristendomen?

Kap. 10 (s. 90-93)

4. Hur uppkom och utvecklades islam till en världsreligion under Muhammeds liv?

5. Berätta om islams fem grundpelare och deras betydelse för religionen!

6. Vad är gemensamt för de abrahamitiska religionerna?


Religiösa högtider och deras mytiska förklaringar


7a Högtiders mytiska ursprung & förståelse/symboler

Högtid Judendom
Jews		 Kristendom
Christians		 Islam
Muslims		 Kina
Chinese		 Hinduism
Hindu		 Japan
Japanese


7b Högtiders mytiska ursprung & visuell engelska

Högtid Judendom
V, E, M		 Kristendom
W, G, S, N, S		 Islam
J, F, A 		Kina

 Hinduism

 Japan
L, J,A
Sabbat-sabbath Jul - Christmas day 25.12
Palm söndag - Palm sunday
Påsk - Easter
Advent - Advent
Långfredag - Good friday
Pingst dagen
Annandag jul
Nyårs dag - New years day
Trettondagen - Epiphany
Maria bebådelsedagen - Feast of the Annunciation
Fastlagssöndag - Quinquagesima
Kristi himmelsfärsdag - Feast of the Ascension
Alla Helgons dag - Halloween


7c Högtiders mytiska ursprung & fakta om högtidens firande i tankekarta med originalspråkets tecken+/-engelska

Högtid Judendom Kristendom Islam Kina Hinduism Japan
Fakta om högtider:
Pesach-Påsk-
Sabbat-
Lövhyddodagen-
Chanukka-		 Fakta om högtider:
Trettondag-
Palmsöndag-
Skärtorsdag-
Pingstdagen-		 Fakta om högtider:
Isra och Miraj-
Aashura-
Laylat al-Qadr-


 Spökfestival
Månfestival

 Diwali
KumbhMela
Sankranthi
Ganesh-Chaturthi


7d
Högtid Judendom
L.I		 Kristendom
J.B,		 Islam
L.L, S.S		 Kina
A.W., I.M, L.L, J.M.		 Hinduism
R.L, M.K, J.M		 Japan
L.V., C.W
Pesach-Påsk firar exodus utåget från egypten. Påsk firas till minne av Jesu död och uppståndelse

Isra och Miraj:

Är namnen på de två sammanhängande resorna som profeten Muhammed enligt Islamisk tradition fick uppleva en natt omkring år 620 e. Kr.

 Spökfestivalen: Man firar att himlens och heltvetes portar öppnas och själarna släpps fria för att återvända till jorden i en månad.
Sabbat
Gud skapade jorden på 6 dagar. Judar vilar på sjunde dagen, som gud också gjorde. På sabbaten är det förbjudet att jobba, laga mat och köra bil. Sabbaten avslutas med en viktig ceremon		 Trettondagen
De vise männens besök i Betlehem

 Aashura:

(= den tionde). Är först och främst en stor högtid för shiitiska (= shiamuslimer) muslimer. Firas till påminnelse av martyren Husayns död.

 Månfestivalen: Den är den näst viktigaste högtiden. Enligt den Kinesiska kalendern på den 15.8 är en dag full månen är klarast och rundast.
Lövhyddodagen
Varje familj som har tid och möjlighet bygger hyddor för att minnas israeliternas ökenvandring		 Palmsöndag
Jesu intåg till Jerusalem

 Laylat al-Qadr:

Är enligt Koranen den natt under Ramadan då den första uppenbarelsen kom till Muhammed genom den Heliga Anden. Några muslimer tolkar det som ängeln Gabriel.
Chanukka-
Tempelinvigningsfesten. Man brukar ge presenter mest till barn, håller på i åtta dagar tänder ett ljus varje dag.		 Skärtorsdag
Jesus instiftande av nattvarden
Juldagen firas till minne av Jesu födelse
Pingstdagen firas till minne av den helige Andens utgjutande och den kristna församlingens grundande




Viktiga ord till provet ht. 2016

Kapitel 8

Synagoga

Diaspora

Talmud

Rabbi

Jahve

Exil

Tora

Förbundet

Sabbat

Kapitel 9

Treenighet

Kyrkoår

Gyllene regeln

Dubbla kärleksbudet

Nattvard

Dop

Sakrament

Bibeln

Kapitel 10

Moské

Minaret

Ramadan

Mekka

Fem grundpelare

Allah

Muslim

Koranen

Shiamuslim

Sunnimuslim

Imam

Koranen

Övningsuppgift inför prov om abrahamtiska religioner

Kirjaudu sisään lähettääksesi tämän lomakkeen

1. Välj rätt alternativ

a. Den äldsta abrahamitiska religionen är





b. Den här religionen har sakrament




c. Den här religionen har religiösa ledare som kallas imamer





2. Sant eller falskt
2.1. Judarnas heliga stad är Jerusalem


2.2. Judarnas viktigaste skrift kallas Talmud


2.3. Påsken firas till minne av uttåget från Egypten


2.4. Bar mitzva är en högtid som alla firar varje år


2.5. Messias är en ledare som judarna ännu väntar på


3. Essäfrågan min klass fick i provet var: _____________________________________



4. Plocka in rätt ord i berättelsen av orden nedan!

Alexandria Mekka Medina Jerusalem Imam Koranen Sunni Shia Grundpelare

Mose Abraham Muhammed Jesus

Islam grundades av som var född i . Han hade i fyrtioårsåldern fått en uppenbarelse och blev den bok som blev helig för alla av hans anhängare efter hans död. Islam delade sig i två delar. Den större är -muslimer och en annan stor grupp är -muslimer

5. Följande ord kan INTE kopplas med


a. kristendomen





b. judendomen



Kirjaudu sisään lähettääksesi tämän lomakkeen

Essäfrågor inför religionsprovet v. 47


1. Hur kan man dela in religionerna vetenskapligt? (Jfr. s. 18-19)

2. Vad är typiskt för naturreligioner? (Jfr s. 24-27)

3. Vilka likheter och olikheter har buddhismen med hinduismen? (Jfr. s. 33-38 och 44-47)

4. Hur uppnår man befrielse från återfödelse enligt buddhismen? (Jfr s. 45-47)

5. Vad är viktiga likheter och skillnader mellan Konfucianismen och Daoismen i Kina? (Jfr s. 52-56)

Peda.net käyttää vain välttämättömiä evästeitä istunnon ylläpitämiseen ja anonyymiin tekniseen tilastointiin. Peda.net ei koskaan käytä evästeitä markkinointiin tai kerää yksilöityjä tilastoja. Lisää tietoa evästeistä