2. Välmående, ansvarsfullhet och säkerhet

Digitrappor

I

II

III
  • Vi föredrar fysiskt aktiva sätt att utnyttja digitala lösningar
  • Vi utnyttjar endast digitala innehåll som lämpar sig för barn
  • Vi ser till att dokumenteringen inte stör leken eller växelverkan​
  • Vi fäster uppmärksamhet vid varierande arbetsställningar och håller regelbundna gymnastikstunder
  • Vi bekantar oss med åldersgränserna och innehållsmärkningarna för medieinnehåll
  • Vi lär oss att var och en själv kan besluta om de egna arbetena läggs fram eller inte
  • Var och en har rätt att vägra bli fotograferad​
  • Vi bekantar oss med hurdana verkningar de digitala lösningarna kan ha för det egna välmåendet och lärandet
  • Vi bekantar oss på en praktisk nivå med begreppen inom upphovsrätt och integritet
  • Vi bekantar oss med digitala säkerhetsfärdigheter

Steg I.

Vi föredrar fysiskt aktiva sätt att utnyttja digitala lösningar

Ett av målen inom småbarnspedagogiken är att uppmuntra och handleda eleverna att röra sig mångsidigt under hela dagen i småbarnspedagogiken. Fastän fysisk aktivitet och övning av olika motoriska färdigheter är viktiga saker för barn i alla åldrar vill man ändå i fråga om de minsta barnen i daghemmet särskilt framhäva betydelsen av dem när man talar om de digitala arbetssätten. 

💡Tips:

  • Filma videor i olika hastigheter av till exempel språng, hopp och olika tricks; ni kan också vända videorna baklänges genom att använda till exempel appen iMotion.
  • Gör ett digitalt lyckohjul med bilder med jumpatema; använd till exempel djurbilder och härma deras rörelser.
  • Ställ djuryogakort eller andra jumpainstruktioner i kö. Programmera Beebot (eller annan liknande programmerbar golvrobot) att röra sig framåt ett visst antal steg och handla enligt det kort som Beebot stannar på.
  • Utnyttja musik och videor som får användas fritt som inspiration till dans; skapa QR-koder som ni kan använda för att lätt komma åt innehållet och som ni också kan göra synlig i daghemmets lärmiljö. 

Vi utnyttjar endast digitala innehåll som lämpar sig för barn

I småbarnspedagogiken ska man följa åldersrekommendationerna för programmen och de övriga digitala innehållen. Inom småbarnspedagogiken kan man inte heller tillämpa prövningsbaserad tre levandsårs flexibilitet i fråga om PEGI-åldersgränserna. 

Inom småbarnspedagogiken undviker man att visa reklam för barnen. Därför ska digitala innehåll, oavsett om de är appar, webbplatser eller andra tjänster, som okontrollerat visar reklam inte användas inom småbarnspedagogiken. 

Vi ser till att dokumenteringen inte stör leken eller växelverkan

Även när dokumenteringen är målmedveten och anknyter till exempel till processen i den pedagogiska dokumenteringen måste man även i detta fall uppmärksamma hur till exempel fotografering, filmning och annan inspelning påverkar inte bara barnens aktivitet utan också de vuxnas möjligheter att närvara i situationen, oavsett om det är fråga om upprätthållande av interaktion eller normalt upprätthållande av säkerheten.

Det har konstaterats att de vuxna ofta har svårt att upprätthålla interaktion med barnen när de dokumenterar barnens aktiviteter (Kroeger & Cardy, 2006). Ibland kan dokumenteringen styra den vuxna till en annan roll i dokumenteringssituationen än vanligt; Emilson och Pramling Samuelsson (2014) beskriver rollen som en observatör som drar sig ur situationen och rollen som en vuxen som styr situationen i riktning mot sitt eget mål som ytterligheter. 

Steg II.

Vi fäster uppmärksamhet vid varierande arbetsställningar och håller regelbundna gymnastikstunder

Trots att utgångspunkten är att barnet inte tillbringar långa stunder stilla (ens) vid digitala enheter under sin dag i småbarnspedagogiken kan man ändå öva att hålla korta regelbundna uppvärmningspauser vid sidan om arbete som kräver stillasittande. Samtidigt är det viktigt att förklara varför det är viktigt att ta sådana pauser och att byta arbetsställning. 

  • Utnyttja färdiga reklamfria innehåll som finns på nätet, till exempel Yle-produktioner riktade till barn (bl.a. den finskspråkiga videon Juha-Miguelin välijumppa).
  • Gör egna pausgymnastikvideor som ni kan använda när de behövs
  • Gör ett pausgymnastiklyckohjul som ni kan använda för att lotta ut gymnastikrörelser

Vi bekantar oss med åldersgränserna och innehållsmärkningar för medieinnehåll

Att bekanta sig med åldersgränserna för filmer och spel är en del av barnets mediefostran. Utöver åldersgränserna erbjuder de olika innehållsmärkningarna bra perspektiv på hantering av upplevelser och känslor i samband med medieinnehållen, och i det hänseendet kan de samtidigt utnyttjas i övningar i digitala trygghetsfärdigheter – med hjälp av dem kan man till exempel behandla hur man kan handla när man stöter på skrämmande digitalt innehåll. 

💡Tips:

  • Samla uppgifter om barnens aktuella favoritspel och favoritfilmer och ta reda på åldersgränserna för dem; man kan ta reda på åldersgränserna via www.pegi.info/fi samt via informationen i appbutikerna Google Play och Appstore.
  • Bekanta er med olika innehållsmärkningar och designa egna innehållsmärkningar – man kan utnyttja egna innehållsmärkningar till exempel i videoinnehåll som barnen själva skapat.
  • I innehållsmärkningarna i samband med framför allt (gratis) mobilspel finns ofta också omnämnanden av reklam och köp inne i appen – detta öppnar en möjlighet att tillsammans med barnen studera reklamen och kommersialismen i samand med medieinnehållen. 

Var och en bestämmer om hen själv ställer ut sina arbeten

I en verksamhetskultur som respekterar barnet i småbarnspedagogiken och barnets aktörskap är det mycket lämpligt att barnet själv får bestämma om hen ställer ut sina arbeten. Rätten att bestämma om användning av sitt eget arbete är en tanke som också ingår i kärnan i idén om upphovsrätt. När barnet lär sig att hens självbestämmanderätt till hens egna verk respekteras stärker detta samtidigt den växande insikten om att var och en på motsvarande sätt ska respektera andras rätt till deras egna arbeten. Denna insikt är väsentlig med tanke på uppkomsten av kunnandet i samband me dnetikett; med netikett avses behärskande av god sed på nätet. 

  • Fråga barnet om tillstånd att ställa ut hens verk eller för annat bruk (kom dock ihåg att man också behöver tillstånd av barnets vårdnadshavare till bruk utanför daghemmets egna lärmiljö)

Var och en har rätt att vägra bli fotograferad

Rätten att vägra att bli fotograferad hör på samma sätt ihop med verksamhetskulturen som respekterar barnet och barnets aktörskap som barnets rätt att besluta om utställande och användning av sina egna arbeten. När barnet lär sig att man inte får fotografera hen utan lov stärker det också utvecklingen av insekten om att man inte heller får fotografera andra mot deras vilja. 

  • Kom överens om reglerna för att fotografera varandra och rätten att vägra att bli fotograferad som en del av gruppens gemensamma spelregler
  • När barnen fotograferar, påminn dem vid behov om de gemensamt överenskomna spelreglerna; öva också hur man (artigt) kan uttrycka sin vägran och hur man ska handla om vägran inte respekteras.
  • Att varje gång be om tillstånd blir fort mycket omständigt; utveckla i stället en sådan gemensam verksamhetskultur där var och en vid behov vet hur man vägrar bli fotograferad.

Steg III.

Vi bekantar oss med hurdana verkningar de digitala lösningarna kan ha för det egna välmåendet och lärandet

Att ta hand om sitt välmående är en viktig del av den omfattande digitala kompetensen. För att man ska kunna ta hand om sitt välmående förutsätter det insikter om hurdana olika inverkningar den digitala tekniken och sätten att använda den kan ha. Inverkningarna på ens eget välmående och lärande ska behandlas med barnen ur sådana perspektiv som är förknippade till deras egna erfarenheter. 

💡Tips:

  • Olämpliga, skrämmande och ångestframkallande medieinnehåll som är olämpliga för åldersnivån eller (en själv)
  • Att undvika långvarig passiv verksamhet och stillasittande; positiva inverkningar av fysisk aktivitet på lärande
  • Inverkan av aktivitet som stimulerar kroppen (också spelande och spännande videoinnehåll)

Vi bekantar oss på en praktisk nivå med begreppen inom upphovsrätt och integritet

I praktiken handlar upphovsrätt sist och slutligen om god sed och respekt för den andras arbete. Skaparen får bestämma var och hur hens arbete får användas och om originalet får modifieras, det vill säga om andra får skapa egna versioner av det. Till goda seder hör också att man i samband med sin egen modifikation nämner skaparen av originalet om man lånar och använder en annans arbete (med tillstånd) I daghemmets vardag kan detta innebära gemensamma överenskommelser om hur andras ritningar, pyssel eller andra arbeten behandlas.

Ett annat naturligt sätt att lyfta fram principer bakom upphovsrätt är att fästa uppmärksamhet vid hurdana bilder, videor eller musik som finns på nätet utnyttjas i de medieinnehåll som skapas i daghemmen. Man får inte utan vidare använda vilka bilder som helst som man hittar på nätet, utan man måste ta reda på om man har rätt att använda bilden och om det finns villkor för tillståndet (till exempel om skaparen av originalet måste nämnas, huruvida det är tillåtet modifiera originalet). 

Ett annat naturligt sätt att lyfta fram principer bakom upphovsrätt är att fästa uppmärksamhet vid hurdana bilder, videor eller musik som finns på nätet utnyttjas i de medieinnehåll som skapas i daghemmen. Man får inte utan vidare använda vilka bilder som helst som man hittar på nätet, utan man måste ta reda på om man har rätt att använda bilden och om det finns villkor för tillståndet (till exempel om skaparen av originalet måste nämnas, huruvida det är tillåtet modifiera originalet). 

Webbplatser med material att använda fritt:

Bilder och andra material som fritt kan användas kan man söka på Google och genom att använda avgränsande villkor, men i många fall är det lättast att använda någon materialbank på nätet med fokus på material som fritt kan användas. Observera att inte riktigt alla sökresultat ens i dessa materialbanker får användas gratis. 

Vi bekantar oss med digitala säkerhetsfärdigheter

På nätet och till exempel på videowebbplatser så som YouTube kan man ibland stöta på skrämmande, ångestframkallande eller oroande innehåll. Barnen behöver vuxnas hjälp för att behandla dessa. Det är viktigt att värna om en sådan öppen samtalskultur där barnet vågar berätta som obehagaliga saker som hen upplevt i digitala miljöer. 

💡Tips: 

  • Hurdana är ”goda seder” och ”etikettsregler” på nätet? (Ganska lika som mellan kompisar ansikte mot ansikte)
  • Vad kan man göra om man ser något skrämmande på datorn? Hurdana andra känslor kan man uppleva i den digitala världen? 
  • Hurdana faror kan det finnas i den digitala världen? (Skrämmande innehåll, innehåll som inte är avsett för barn, mobbning, felaktig information osv.) – Samtidigt är det också viktigt att komma ihåg att det också finns många glada och nyttiga saker i den digitala världen!
  • Att ta hand om sitt privatliv (på samma sätt som i säkerhetsfärdigheter i allmänhet, man övar vad allt som är privat och inte avsett att till exempel fotograferas)

Ytterligare information: 

MLL - Lapsi ja media: (på finska)

7 vinkkiä digiajan kasvattajalle (på finska)

Väestöliitto - Digiturvataidot (på finska)