1. Praktiska färdigheter och digitala miljöer
Digitrappor
I |
II |
III |
---|---|---|
|
|
|
Steg I.
Vi bekantar oss med digitala verktyg genom att tillsammans undersöka och prova
Enligt grunderna för planen för småbarnspedagogik (2022) är interaktion, barnets aktivitet och lekfullhet väsentliga faktorer som främjar lärande. Dessa faktorer tas i beaktande i samband med övning i färdigheter i digital kompetens på samma sätt som i all övrig pedagogisk verksamhet.
- Låt barnen känna på föremål; diskutera färger, material och hur de känns, hur verktyget bör hanteras, vad man kan göra med det och hur det används osv.
- Hjälp vid behov barnet och tillämpa vid behov enligt barnets åldersnivå – till exempel programmerbara golvrobotar så som Beebot kan också användas med barn under 3 år.
Vi tittar tillsammans på bilder och videon
Man kan stanna för att titta på foton som tagits och videor som filmats under veckan eller inom ett visst projekt/tema tillsammans med barnen. Det lönar sig att välja ut ett begränsat antal dokument att titta på tillsammans. Också små barns reaktioner på foton som visar vad som hänt till exempel förra veckan kan öka förståelsen för barnets erfarenheter och intressen med tanke på såväl bedömningen som planeringen av de kommande aktiviteterna.
- Välj i förväg ett begränsat antal bilder eller bläddra direkt i fotogalleriet på iPad och koncentrera er till exempel på foton som tagits förra veckan; lägg märke till vad barnen minns av och berättar om det som hänt.
- Bläddra tillsammans i barnens digitala uppväxtmappar
- Om du vill kan du också utnyttja olika appar för att sammanställa de dokument som ska granskas
Exempel | Beskrivning |
Book Creator | Sammanställ veckans väsentliga händelser i ett collage av några bilder – eller så kan ni ta till vana att göra ett veckocollage tillsammans med barnen. Veckocollagen bildar till sist en rolig översikt av hela årets händelser. |
Clips | Med appen Clips kan du göra färdiga filmproduktioner av bilder och videor allteftersom du filmar dem. I Clips kan du skapa flera separata ”filmprojekt”. |
Peda.net | Många grupper upprätthåller på sina Peda.net-sidor en gemensam sida (en blogg/grupportfolio) som är synlig för alla vårdnadshavare. På den gemensamma sidan sparas bilder och videor av hela gruppens aktivitet – också framför dessa bilder kan man ta sig en funderare. |
Vi utnyttjar lekfulla möjligheter i olika applikationer
I appar som i och för sig används i vardagen kan det finnas överraskande sätt att använda dem som en del av en lek; till exempel den vanliga kalkylatorappen kan bli en utmärkt kassaapparat för en butikslek, eller Google Earth kan användas som en del av ett styrsystem för en rymdfarkost.
Vissa appar kan även i sig möjliggöra lediga lekfulla aktiviteter. Med ”lediga” avses i detta sammanhang att appen inte ställer för stränga regler eller förutbestämda mål för sin användare.
Ofta är dessa appar antingen så kallade ”kreativa” appar som man kan använda för att producera egna bild- eller videoinnehåll (t.ex. Chatterpix kids), eller så är det fråga om en app som mera påminner om ett normalt digitalt spel och som erbjuder en tillräckligt ledig digital lekmiljö (t.ex. My Play Home).
Exempel | Beskrivning |
Moka mera emotions | Appen är som en ”trollspegel”; ställ dig framför kameran, välj ett filter som avbildar en känsla och se hur din ”spegelbild” förändras. Du kan också spara vyn som foto. |
Chatterpix kids | Ta ett foto av vilken sak eller vilket föremål som helst, ange läge för en mun på fotot och spela in högst 30 sekunder prat (eller sång 🎵). Slutresultatet blir en video där den sak eller det föremål som valts ser ut att prata. Om man vill kan man också dekorera videon med ramar, bilder och text. |
My Play Home (Lite) | Applikationen My Play Home är som ett digitalt dockhem. Du kan interagera med hemmets föremål på många olika sätt och flytta på olika människofigurer. I spelet finns inga särskilda förutbestämda mål. |
Steg II.
Vi bekantar oss med knapparna på digitala verktyg och symbolerna i digitala miljöer
De digitala enheterna och miljöerna innehåller många olika symboler, och barnen lär sig så småningom känna igen många av dem. Man kan bekanta sig med symbolerna i de digitala miljöerna genom att förklara dem med ord eller genom att specifikt söka dem och skaffa information om dem. Det är nyttigt att känna till symboler för olika funktioner i miljöer som är fullspäckade med digital teknik, och att känna till innebörden i dem är ett exempel på multilitteracitet.
Vi bekantar oss med olika tangentbord
Med tangentbordsfärdigheter avses helt enkelt färdigheten att använda tangentbord på olika digitala enheter, oavsett om det är fråga om ett fysiskt (t.ex. ett separat tangentbord till datorn) eller ett digitalt tangentbord (tangentbord på en enhet med pekskärm). De olika digitala tangentborden spelar en viktig roll i samband med användning av de flesta digitala enheter och tjänster och produktion av digitala textinnehåll. I detta hänseende kan tangentbordsfärdigheter också uppfattas som en kompetens som främjar multilitteracitet.
- När barnet får intresse för bokstäver erbjuder tangentbordet en möjlighet till ”lekskrift”, vilket är ett bra sätt att lekfullt bekanta sig med tangentbordet och textinmatning med hjälp av det.
- Ge barnet möjligheter att öva att skriva sitt namn med tangentbordet. På så sätt lär sig barnet att skriva med tangentbordet och lär sig så småningom var bokstavstangenterna ligger.
- Bekanta er förutom med det normala tangentbordet också med emojitangentbordet.
Vi utnyttjar digitala lösningar när vi övar på reflektionsfärdigheter
Med reflektion avses att man reflekterar över sin aktivitet och till exempel känslorna i samband med aktiviteten. Reflektion kan utveckla självkännedomen och främja lärande; reflektion är en viktig del av inte bara den pedagogiska dokumenteringen utan också av processen i det digitala portfolioarbetet. Reflektion är ingen helt lätt färdighet, och man kan tänka sig att var och en av oss övar reflektion på sitt sätt genom hela sitt liv.
Den vuxnas roll i att beskriva aktiviteten samt erfarenheterna och känslorna framhävs särskilt när i fråga om de minsta barnen i daghemmet, men också barn i förskoleåldern behöver stöd och hjälp av vuxna. När barnets språkliga färdigheter är tillräckliga kan den vuxna ge stöd i övning i reflektionsfärdigheter genom att ställa olika öppna frågor (vad, hur, varför osv.)
De digitala verktygen underlättar och snabbar upp dokumenteringen. Bilder och videor tjänar som stöd för minnet och hjälper en att minnas förflutna händelser; bilder och videor kan också ge stöd för diskussion.
- Avgränsa framför allt antalet dokument som ska samlas genom fotografering och filmning, för om det finns väldigt mycket material är det svårare att välja betydelsefulla dokument som stöd för reflektion.
- I den digitala mappen om barnets uppväxt är avsikten att samla dokument som är av betydelse för barnet och som bl.a. berättar om barnets lärande och intressen.
- Sammanställ under året en ”Jag-bok” med barnen till exempel med hjälp av appen Book creator; i e-boken kan du lägga till barnets egna funderingar i anslutning till bilderna och videorna antingen i skrift (sagotering) eller i form av ljudinspelningar
Steg III.
Vi övar på att ta hand om digitala verktyg
Att hålla de gemensamt använda digitala verktygen, så som kamerorna, surfplattorna och de olika programmerbara leksakerna, i skick kräver regelbundet underhåll. Tillsammans kan man öva hur man laddar olika verktyg samt hur man förvarar själva verktygen och deras kringutrustning (olika ledningar och adaptrar).
Vi skriver med tangentbordet
När man lär sig att skriva med tangentbordet och lär sig bokstävernas lägen kan man också bekanta sig med andra basfunktioner och vissa specialtecken på tangentbordet. När man lär sig att skriva med tangentbordet och bekantar sig med tangentbordets basfunktioner lönar det sig att utnyttja textbehandlingsprogram, till exempel Word eller Pages.
Senast i förskoleundervisningen skulle det vara bra att erbjuda barnen också möjligheter att bekanta sig med att skriva med ett externt tangentbord till datorn och samtidigt också med att använda en datormus. Man lära sig röra på kursorn och använda musens vänsterknapp till exempel i ritprogrammet Paint på en Windowsdator.
Senast i förskoleundervisningen skulle det vara bra att erbjuda barnen också möjligheter att bekanta sig med att skriva med ett externt tangentbord till datorn och samtidigt också med att använda en datormus. Man lära sig röra på kursorn och använda musens vänsterknapp till exempel i ritprogrammet Paint på en Windowsdator.
💡Tips:
- Mellanslag och Enter
- Versaler (Shift och Caps Lock)
- Utropstecken, frågetecken och @ (dvs. de sekundära funktionerna på siffertangenterna)
Vi utnyttjar digitala lösningar som stöd för självbedömningen av vårt lärande
Reflektion och självbedömning av eget lärande kan uppfattas som närliggande begrepp som stöder och kompletterar varandra. Även om det ur praktisk synvinkel ibland inte är nyttigt att göra en strikt gränsdragning mellan reflektion och självbedömning av eget lärande är syftet i detta sammanhang ändå att särskilt framhäva övning av medveten observation av och funderingar över eget lärande, uppställande av egna mål för lärande och färdigheter att lära sig.
Man kan utnyttja digital dokumentering och gemensam granskning av dokument som stöd för självbedömning av eget lärande på samma sätt som i samband med reflektion.
💡Tips:
- Samla medvetet dokument som lyfter fram processer i övning och lärande – samla alltså foton, videor samt barnets egna kommentarer om såväl hela processen som slutresultatet eller slutsituationen. Digitala verktyg kan göra det lättare att sammanställa och behandla sådana material; ni kan till exempel utnyttja mappar om barnets uppväxt eller göra en separat e-bok för barnet genom att använda någon av apparna Creator, Keynote eller Powerpoint.