3. Verksamhetskultur som stödjer växande och lärande

Verksamhetskultur är ett historiskt och kulturellt format handlingsmönster som utvecklas i det sociala samspelet inom förskolegemenskapen. Utvecklandet av verksamhetskulturen styrs av lagarna om förskoleundervisning och av de värden, den syn på lärande och de mål för förskoleundervisningen som fastställs i grunderna för läroplanen och i de lokala planerna. Verksamhetskulturen formas också av ledningsstrukturer och praxis, av personalens yrkeskompetens och av de lokaler, redskap och material som finns att tillgå. Verksamhetskulturen i förskolan återspeglas i kommunikationen, atmosfären och de pedagogiska metoderna och den inverkar alltid på hur barnen upplever kvaliteten på förskoleundervisningen. En bra verksamhetskultur främjar lärandet och välbefinnandet i förskolan.

3.1 Principer för utvecklandet av verksamhetskulturen

Verksamhetskulturen ska utvärderas och utvecklas så att den stödjer målen för förskoleundervisningen. I utvecklandet är det viktigt att beakta att vissa faktorer som påverkar verksamhetskulturen är dokumenterade och allmänt kända, andra är omedvetna och ibland även oavsiktliga. Verksamhetskulturen påverkar alla som tar del av den, oberoende av om de är medvetna om dess betydelse och effekter eller inte. Det är viktigt att alla vuxna som arbetar med barnen är medvetna om att deras sätt att agera och kommunicera överförs till barnen.

Utvecklandet av verksamhetskulturen förutsätter pedagogiskt ledarskap och styrning när det gäller förfaringssätt samt att personalen och barnen är delaktiga och förbinder sig till de gemensamma förfaringssätten. Anordnaren av förskoleundervisning och de personer som leder förskoleundervisningen bär ansvar för utvecklandet. Verksamhetskulturen ska utvecklas bland annat genom att pröva mångsidiga arbetssätt, nya lösningar i lärmiljöerna och genom att utveckla yrkeskompetensen i samarbetsnätverk. Systematisk självvärdering och kontinuerlig utveckling ska vara en naturlig del av förskolans vardag.

Det är viktigt att barnens och vårdnadshavarnas erfarenheter och åsikter utnyttjas i utvecklingsarbetet. För att barnens lärande ska fortlöpa smidigt är det nödvändigt att samarbeta med den övriga småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen samt sakkunniga inom stöd och elevvård.

Gemensam förskoleundervisning för alla

Utgångspunkten för utvecklandet av verksamhetskulturen är att förskoleundervisningen är gemensam för alla men ger varje barn möjlighet att agera, utvecklas och lära sig som en unik individ och som medlem i gemenskapen. Verksamheten ska utvecklas i en riktning som stödjer inkludering och kulturell mångfald. Alla barn ska erbjudas lämpliga utmaningar i lärandet och få sådant stöd för växande och lärande som de behöver. Barnen ska uppleva att man är intresserad av dem, respekterar dem och att deras åsikter och handlingar har betydelse.

Verksamhetskulturen ska stödja utvecklingen av öppen kommunikation och kollaborativa arbetssätt. De språk och kulturer, religioner och åskådningar som finns representerade i barngruppen ska återspeglas i förskoleverksamheten. Verksamhetskulturen ska stödja barns förmåga att kommunicera och fungera i kamratgruppen. De ska handledas att ta hänsyn till andra och att respektera andras integritet. Det skapar förutsättningar för att komma till rätta i ett pluralistiskt samhälle.

Glädje av lärande och insikt

Verksamhetskulturen i förskolan ska främja allas lärande. Förskolegemenskapen ska sporra barnen att våga pröva, försöka och misslyckas och att se saker positivt. Man gläds tillsammans över framgångar och insikt. Den kulturella årscykeln i förskolan kryddas med olika evenemang, utflykter och fester.

Förskoleundervisningen ska planeras så att det finns utrymme för barnens lekar, initiativ och experiment. Barnen uppmuntras att uttrycka sig, att öva och lära sig olika färdigheter, kunskaper och arbetssätt i egen takt. Leken är viktig med tanke på bland annat barnets språkutveckling, när barnet ska lära sig nya färdigheter, hantera sina känslor och forma sin kulturella identitet. I förskoleundervisningen ska barnen ha möjlighet att leka på egna villkor och lära sig nya lekar och spel. Lekens olika former utnyttjas mångsidigt i undervisningen.

Barnet som delaktig aktör i sitt eget liv

Verksamhetskulturen ska stödja samarbete, gemensamt ansvar och delaktighet. Det är personalens uppgift att se till att alla barn får uttrycka sina åsikter och tankar och att barnens idéer och initiativ beaktas i verksamheten. Barnen ska få erfarenheter av att fatta beslut som rör förskolegruppen. Barnens beslut och aktivitet utvärderas gemensamt och barnen får samtidigt så småningom lära sig att ta gemensamt ansvar. Detta ger barnen erfarenhet av att vara delaktiga och aktiva.

Välbefinnande och en trygg vardag

Verksamhetskulturen ska stödja öppen kommunikation mellan barnen sinsemellan, mellan barnen och personalen och mellan de vuxna. Ömsesidig respekt, omsorg och omtanke om andra och miljön ska återspeglas i verksamheten. Barnen ska uppmuntras och handledas att identifiera, uttrycka och reglera olika slags känslor och att ta hänsyn till andra i olika konfliktsituationer.

Hälsosamma levnadsvanor ska uppmärksammas i förskoleundervisningen. Man ska mångsidigt röra på sig tillsammans både inomhus och utomhus och handleda barnen att undvika långvarigt stillasittande och att byta arbetsställning. Förskoledagen ska också innehålla möjlighet till lugn och ro. Barnen ska få lära sig att agera tryggt och säkert i olika lärmiljöer. När det gäller trygga vardagsrutiner ska de säkerhetsprinciper och planer som beskrivs i kapitel 6 om elevvård följas.

LOJO
LOHJALLA 2016

Lohjalla opetussuunnitelmat laaditaan jatkumona varhaiskasvatuksesta toiselle asteelle. Esiopetus järjestetään inklusiivisen periaatteen mukaisesti kaikille yhteisenä luontaisessa kehitysympäristössään lähiperiaatteella. Jokaiselle lapselle turvataan sopivat oppimisen haasteet yksilölliset tarpeet huomioiden lapselle laadittavassa oppimissuunnitelmassa.

Toimintakulttuurin kehittämistä ohjaa myönteisen vuorovaikutuksen edistäminen tietoisesti henkilöstön kesken, lasten ja aikuisten välillä sekä lasten keskinäisissä suhteissa.
Yhteistyötä alkuopetuksen henkilöstön ja oppilashuoltohenkilöstön kanssa toimintakulttuurin kehittämisessä ja arvioinnissa tehdään yhteisöllisessä oppilashuollossa. Lasten ja huoltajien arviointia toiminnasta sekä osallisuuden mahdollistamisesta kerätään säännöllisesti. Loppukeväästä suunnataan huoltajille kysely Wilman kautta esiopetuksen kehittämisen tueksi. Asiakaspalaute käsitellään opetustoimessa yhteisesti sovittujen palautekäytäntöjen mukaisesti.

Lohjan kaupungilla ja opetustoimella on omat ympäristösuunnitelmansa. Näiden pohjalta jokainen yksikkö laatii oman ympäristösuunnitelmansa, jonka toteutumista seurataan, arvioidaan ja kehitetään vuosittain.

Esiopetuksen opetussuunnitelmaan on liitetty suunnitelma lääkehoidosta perusturvan lääkehoitosuunnitelmaan perustuen sekä suunnitelma esiopetuksen oppilashuollosta.

Yksiköt kuvaavat toimintasuunnitelmissaan
-miten myönteistä käyttäytymistä ja vuorovaikutusta tuetaan, kiusaamista ennaltaehkäistään sekä miten kiusaamiseen puututaan yhteistyössä huoltajien ja muiden toimijoiden kanssa
-millä tavalla esiopetuksessa tuetaan yhteisöllisyyttä, oppimisen ja oivalluksen iloa, lapsen osallisuutta, turvallista arkea ja lasten mahdollisuutta oppia vertaisryhmissä sekä myös eri ikäisten lasten kanssa.
-miten lapset, huoltajat ja muut toimijat osallistetaan toimintakulttuurin kehittämiseen

Toimintakulttuurin kehittämisen periaatteiden toteutumista ja kehittymistä arvioidaan yksikön toimintasuunnitelman arvioinnin yhteydessä.

3.2 Lärmiljöer i förskoleundervisningen

Med lärmiljöer i förskoleundervisningen avses de lokaler, platser, redskap, grupper och förfaringssätt som stödjer barnens växande, lärande och kommunikation. Lärmiljöerna ska bilda mångsidiga och flexibla pedagogiska helheter. De ska ge möjligheter till lek, kreativa lösningar och mångsidig analys av olika företeelser med hjälp av aktiverande arbetssätt som motiverar barnen.

Lärmiljöerna ska utvecklas utgående från den värdegrund, syn på lärande och de mål för utvecklandet av verksamhetskulturen som fastställs i föreliggande grunder. Utöver det ska barnens kunskaper, intressen och individuella behov samt principerna för förskoleundervisningen som beskrivs i kapitel 4 beaktas. Lärmiljöerna ska vara trygga och hälsosamma[1]. De ska också ge barnen möjlighet att leka och arbeta i en lugn och avslappnad atmosfär. Lärmiljöerna ska utformas så att de är ergonomiskt, ekologiskt och estetiskt ändamålsenliga och så att de är tillgängliga och ljusa, rena och trivsamma och att inomhusluften är av god kvalitet.

Lärmiljöerna ska utvecklas så att de främjar kommunikation och kollaborativt kunskapsskapande. Gemensamt överenskomna regler och tillvägagångssätt skapar en trygg pedagogisk miljö där man respekterar varandra. Mångsidiga lärmiljöer stödjer barnens aktivitet och sunda självkänsla, utvecklingen av sociala färdigheter och förmågan att lära sig samt ökar jämlikheten. Barnen ska vara med och utforma lärmiljöerna. Deras idéer och alster ska synas i lärmiljöerna. Det stödjer barnens delaktighet och ger dem en känsla av att lyckas och stärker samspelet med kamratgruppen.

Som lärmiljöer används lokaler inomhus och utomhus, den närbelägna naturen och den byggda miljön. Också informations- och kommunikationsteknik ska användas och tillämpas på ett ändamålsenligt sätt i förskoleundervisningen. De möjligheter som erbjuds av olika samarbetspartner, såsom biblioteks-, kultur- och idrottsväsendet, ska också utnyttjas. Barnens egna leksaker, informations- och kommunikationsteknisk utrustning och andra redskap kan användas enligt överenskommelse med vårdnadshavarna. Målet är att lärmiljöerna utgör ett helhetsbetonat lärlandskap som uppmuntrar till aktivt, kollaborativt och självständigt lärande.

LOJO
Lohjalla 2016

Esiopetuksessa tiloja käytetään joustavasti opetuksen tavoitteiden edellyttämällä tavalla jatkumo varhaiskasvatuksesta perusopetukseen huomioiden. Uusien tilojen suunnittelussa otetaan huomioon tulevaisuuden opetuksen tarpeet. Oppimisympäristöjä laajennetaan hyödyntäen rakennettu ja luonnonmukainen ympäristö. Erityistä huomiota kiinnitetään ympäröivän luonnon hyödyntämistä esiopetuksen toteuttamisessa lasten luontaista liikkumisentarvetta tukien. Pienryhmittämistä hyödynnetään lasten oppimissuunnitelmiin kirjatut yksilölliset tarpeet huomioiden.

Yhteistyö taiteen perusopetusta järjestävien tahojen, liikuntakeskuksen, kirjaston, museon, seurakuntien ja paikallisten järjestöjen kanssa mahdollistaa oppimisympäristöjen laajentamisen (kulttuuripolku).

Esiopetuksessa ICT (tieto- ja viestintäteknologia) tukee ja edistää kasvun ja oppimisen järjestämiseen liittyviä pedagogisia teemoja ja palvelee esiopetuksen tavoitteita yhteisöllisyyttä tukien Lohjan opetustoimenDigiagendan mukaisesti. Lasten omia laitteita hyödynnetään huoltajien kanssa sovittujen periaatteiden mukaisesti, oppiminen on vuorovaikutteista ja yhdessä tutkivaa.

3.3 Samarbete i förskoleundervisningen och vid övergångarna

Målet med samarbetet är att förskoleundervisningen, annan småbarnspedagogik och den grundläggande utbildningen bildar en logisk kontinuitet som stödjer barnets utveckling och lärande. Samarbetet ska säkerställa kvaliteten på förskoleundervisningen och stärka barnens och vårdnadshavarnas delaktighet. Samarbetet ska vara systematiskt. Samarbetet ska utvecklas och utvärderas tillsammans under ledning av anordnaren av förskoleundervisning.

Samarbete inom förskoleundervisningen

En förutsättning för undervisning av hög kvalitet är kännedom om målen och förfaringssätten under de olika etapperna av lärstigen. Genom att utarbeta och utveckla läroplanerna i samarbete mellan personalen i förskoleundervisningen, den övriga småbarnspedagogik och den grundläggande utbildningen främjas kvaliteten inom småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning. Det är viktigt att personalen inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och nybörjarundervisningen har möjlighet att bekanta sig med varandras verksamhet och lärmiljöer också i praktiken. För att stödja barnens växande och lärande ska undervisnings- och stödmetoderna vara enhetliga.

Förskolepersonalen ska samarbeta med personalen inom social- och hälsovården för att stödja barnens välbefinnande, växande och lärande. Stödet för barnens växande och lärande samt praxis inom förskolans elevvård ska utvärderas och utvecklas genom sektorsövergripande samarbete. Genom samarbete mellan förskolepersonalen och aktörer i närmiljön främjas att lärmiljöerna är mångsidiga. Samverkan med andra öppnar barnets lärmiljöer mot samhället och världen utanför.

Samarbete inom personalen är nödvändigt med tanke på en välmående arbetsgemenskap och för undervisningens kvalitet. Samtidigt fungerar samarbetet mellan de vuxna i förskolan som en bra modell för barnen. Att stärka barnens samarbetsförmåga är ett av de mest centrala målen i förskoleundervisningen. Olika samarbetsformer och smågruppsarbete ska användas inom förskoleundervisningen. Barnen ska uppmuntras och stödjas till att verka som medlemmar i en grupp och att utveckla sin samarbetsförmåga. Barnens åsikter ska höras på ett för dem lämpligt sätt när verksamheten planeras, genomförs och utvärderas.[2].

Samarbete med vårdnadshavarna

Anordnaren av förskoleundervisning ansvarar för att utveckla samarbetet med vårdnadshavarna. Utgångspunkten för samarbetet är att bygga upp förtroende, jämlik kommunikation och ömsesidig respekt mellan parterna. Samarbetet förutsätter initiativförmåga av förskolans personal och att de har personlig kommunikation med vårdnadshavarna. Samarbetet ska ta hänsyn till familjernas mångfald, individuella behov och frågor som gäller vårdnad. Olika kommunikationsmedel ska användas i samarbetet och vid behov används en tolk eller språkassistent. Samarbetet med vårdnadshavarna ska också ge möjlighet till diskussion vårdnadshavarna emellan.

Vårdnadshavarnas erfarenheter gällande sitt barns tidigare uppväxtmiljöer, utveckling, lärande och intressen ska beaktas i förskoleundervisningen. Läraren ska diskutera med vårdnadshavarna om familjens och förskolans värden, fostringsmetoder och mål. Barnens och vårdnadshavarnas synpunkter ska beaktas i undervisningen och vid uppgörandet av den plan som eventuellt utarbetas skilt för varje barns lärande. Vårdnadshavarna ska ges tillfällen att bekanta sig med och delta i sitt barns förskoledag. För samtal med vårdnadshavarna ska reserveras tillräckligt med tid. Vårdnadshavarnas språk- och kulturkunskaper och annan sakkunskap kan utnyttjas i förskoleundervisningen.

Förskolepersonalen ska diskutera med vårdnadshavarna om hur barnens växande och lärande framskrider. Särskilt viktigt är samarbetet med vårdnadshavarna när ett barn behöver stöd för sitt växande och lärande. Vårdnadshavarna ska få information om hur transporter och elevvård, och övriga tjänster inom småbarnspedagogiken som barnet utöver förskoleundervisningen har möjlighet till, ordnas under förskoleundervisningen. Respons från vårdnadshavarna och barnen ska tas i beaktande då undervisningen, olika former av stöd och verksamhetskulturen utvecklas.

Samarbete vid övergångarna

Övergången från hemmet eller den tidigare småbarnspedagogiken till förskolan och från förskolan till skolan är viktiga skeden i barnets liv. En smidig övergång främjar barnens känsla av trygghet och välbefinnande samt deras förutsättningar för tillväxt och för att lära sig. Förfaringssätten vid övergångarna ska vara planmässiga. Det är viktigt att det i de lokala planerna för småbarnspedagogik och grundläggande utbildning finns en enhetlig linje för förfaringssätt i samband med övergångarna. Förfaringssätten ska utvärderas och utvecklas genom samarbete bland personalen. Respons från vårdnadshavarna ska också beaktas.

Anordnaren av förskoleundervisning ska skapa sådana samarbets- och informationsrutiner att barnens övergång från hemmet eller den tidigare småbarnspedagogiken till förskoleundervisningen och vidare till den grundläggande utbildningen sker så smidigt som möjligt och stödjer barnens växande och lärande. Information som är nödvändig för anordnande av stöd för lärande och elevvård överförs när barnet övergår från en enhet till en annan eller från ett utbildningsstadium till följande. Överföringen av information ska följa gällande lagar[3]. Vid övergångarna och i synnerhet vid beslut om att inleda förskoleundervisningen eller den grundläggande utbildningen vid en avvikande tidpunkt ska man även utnyttja den sakkunskap som tidigare och framtida lärare har om barnets växande och lärande.

När ett barn börjar i förskolan och skolan ska man diskutera med barnet och vårdnadshavaren om mål, uppdrag och förfaringssätt. Målet är att barnen och vårdnadshavarna bekantar sig med lärmiljöerna, verksamheten och personalen i förskole- och nybörjarundervisningen innan undervisningen inleds. Barn och vårdnadshavare till barn som övergår till den grundläggande utbildningen ska informeras om morgon- och eftermiddagsverksamheten i den grundläggande utbildningen.

LOJO
Lohjalla 2016

Pedagogiikan jatkumosta ja toimintakulttuurin yhtenäisyydestä varhaiskasvatuksen ja perusopetuksen siirtymävaiheissa huolehditaan. Johtamisella varmistetaan yhteistyön ja yhteisöllisyyden toteutuminen ja yhteisöllisen toimintakulttuurin kehittäminen osana yhtenäistä opinpolkua. Henkilöstö tekee yhteistyötä kasvatuksen ja opetuksen järjestämisessä pedagogisen jatkumon turvaamiseksi yhteisen suunnittelun, toteutuksen ja arvioinnin tasolla. Perusopetuksen opetussuunnitelmassa/ koulujen lukuvuosisuunnitelmissa kuvataan yhteistyö esiopetuksen kanssa monialaisten oppimiskokonaisuuksien osalta.

Esiopetusta toteutetaan lasten hyvinvoinnin edistämiseksi yhteistyössä huoltajien kanssa. Yhteistyöperustuu luottamukseen, molemminpuoliseen kunnioitukseen, kuuntelemiseen ja perheiden erilaisten tilanteiden huomioimiseen. Yhteistyö kattaa huoltajien ja lasten osallisuuden kasvatuksen ja opetuksen suunnitteluun, toteutukseen ja arviointiin. Yhteistyötä tehdään sekä yksilö- että yhteisötasolla. Esiopetuksessa käytetään Wilmaa yhteydenpidossa huoltajien kanssa. Yhteistyö huoltajien kanssa kuvataan yksiköiden toimintasuunnitelmassa.


Lohjan opetustoimen intran opetuksen ja oppilashuollon palveluvalikossa on kuvattu siirtymävaiheet työnjakoineen varhaiskasvatuksesta esiopetukseen ja esiopetuksesta perusopetukseen.

Varhaiskasvatuksesta esiopetukseen

Lapsen tullessa kunnallisesta päivähoidosta lähettävän ryhmän lastentarhanopettaja, lastenhoitaja tai perhepäivähoitaja siirtää esiopetukseen jokaisen lapsen varhaiskasvatussuunnitelman ja tiedottaa vanhemmille siirrettävistä tiedoista. Opetuksen, oppimisen tuen ja oppilashuollon järjestämisen kannalta keskeinen tieto siirtyy lapsen siirtyessä yksiköstä toiseen. Kotoa esiopetukseen tulevien lasten aloituskeskustelusta huolehditaan ennen esiopetuksen alkua. Esiopettaja kokoaa tarvittavat tiedot lapsen esiopetuksen tueksi.

Tukea tarvitsevien lasten tiedonsiirrosta ja mahdollisista aloituskeskusteluista vastaa erityislastentarhanopettaja yhteistyössä päiväkodin johtajan kanssa. Näiden lasten siirtopalavereissa ovat mukana erityislastentarhanopettajan lisäksi lähettävä ja vastaanottava taho, huoltajat sekä muut tarvittavat asiantuntijat. Vastaanottava taho laatii palaverista muistion ja vastaa sen arkistoimisesta. Yhteistyötä lastenneuvolan kanssa tehdään huoltajien luvalla.

Ennen esiopetuksen alkua järjestetään lapsille ja huoltajille tutustuminen esiopetukseen.

Esiopetuksesta perusopetukseen

Esiopetuksen ja alkuopetuksen opettajat tutustuvat toistensa toimintaan ja oppimisympäristöihin käytännössä vähintään kerran lukuvuoden aikana. Rehtorit ja päiväkodinjohtajat laativat ennen toimintakauden alkua linjauksen, tavoitteet ja yhteiset käytänteet.

Esiopetusvuoden keväällä tulevan koulun luokan- tai erityisopettaja vierailee esiopetusryhmässä, jonka lapsista suurin osa siirtyy ko. kouluun. Toukokuussa järjestetään kouluun tutustuminen. Lasten esiopetuksen oppimissuunnitelman siirtymisestä perusopetukseen huolehditaan. Ryhmän lastentarhanopettaja tiedottaa vanhemmille siirtyvistä tiedoista. Syyslukukauden käynnistyttyä esiopetuksen opettaja vierailee edellisen vuoden esioppilaiden luokassa.

Perusopetukseen siirryttäessä tukea tarvitsevien lasten siirtopalavereissa koollekutsujana on erityislastentarhanopettaja. Palaverissa on mukana erityislastentarhanopettajan lisäksi lastentarhanopettaja, huoltajat, koulun edustaja (vähintään erityisopettaja), mahdollisesti lasta tutkinut psykologi, lasta kuntouttavat tahot sekä tarvittaessa iltapäivätoiminnan edustaja. Vastaanottava taho laatii palaverista muistion ja vastaa sen arkistoimisesta. Tehostetun tuen oppimissuunnitelma ja HOJKS siirtyvät Wilmassa.

Huoltajilla on mahdollisuus hakea lapselleen koulupäivän jälkeistä iltapäivätoimintapaikkaa. Huoltajien saadessa hakemuksen perusteella myönteisen viranhaltijapäätöksen iltapäivätoimintapaikasta ohjeistetaan heitä olemaan yhteydessä iltapäivätoimintayksikköön esim. sopiakseen tutustumisajankohdasta. Tutustumistapaamisessa he saavat ohjaajalta esitietolomakkeen johon kirjataan lupa-asiat ja muut keskeiset lapseen liittyvät tiedot. Kyseiseen lomakkeeseen huoltaja ja ohjaaja kirjaavat mahdolliset tuen tarpeet, niihin liittyvät tavoitteet ja menetelmät sekä seurannan. Huoltajan suostumuksella myös erityislastentarhanopettaja ja ohjaaja voivat keskustella lapsen tukeen liittyvistä asioista.

3.4 Frågor som avgörs på lokal nivå

I den lokala läroplanen ska fastställas och beskrivas

• målen för utvecklandet av verksamhetskulturen och utvärderingsmetoderna i förskoleundervisningen
• förskolans lärmiljöer och metoderna för utvärdering av dem
• mål och praxis för samarbete inom förskolan, med vårdnadshavarna och vid övergångarna
• metoder för utvärdering av de olika samarbetsformerna.

Anordnaren av förskoleundervisning ska se till att samtliga förskoleenheter kan precisera målen för sin verksamhetskultur och för utvecklandet av lärmiljöerna samt praxisen i anslutning till samarbete. Preciseringarna kan skrivas in antingen i den enhetsspecifika läroplanen och/eller i läsårsplanen i enlighet med anordnarens beslut.

[1] Statsrådets förordning 4 § (422/2012)

[2] Lag om grundläggande utbildning 47 a § (1267/2013)

[3] Lag om grundläggande utbildning 40–41 § (642/2010)