Den tredje och sista träffen i Kajutan genomfördes med tema vänskap – att visa omtanke och hjälpas åt, med fokus på att både bygga nya och stärka redan befintliga vänskapsband i gruppen.

Träffen inleddes med sång- och ramsastund med kompistema. Barnen var nyfikna och engagerade och hade under morgonen uppmärksammat påsarna som hängde vid anslagstavlan. Många frågor väcktes kring vad som kunde finnas i dem, och förväntan låg i luften. Till slut var det dags att öppna påsarna och sticka handen in i musikens värld till ramsan: ”Rim och ramsa hej och hå, vem får handen i påsen sätta få” 🎶

Barnen hade med sig en kär och viktig leksak eller sak hemifrån, och de barn som hade glömt fick i stället leta efter något betydelsefullt i Kajutans miljö. Det blev kramdjur, halsband, dinosaurus, fordon, sensoriskt hjärta, armband, kamera, medalj och ritplatta – föremål som barnen berättade om för gruppen. Det blev en varm stund tillsammans, med fina förklaringar till varför just deras sak var viktig.

Tillsammans skapades även en ”Bry sig om varandra-vägg”. Barnen skrev skylten efter modell och fick därefter dutta hobbyfärg runt ett valbart hjärta. När färgen torkat lyftes hjärtat bort, och i mitten av bilden fick barnen berätta något de gör för att visa omtanke. Ord som snäll, kram, trösta, leka och hjälpa skrevs ner – ett fint exempel på hur barnen uttrycker vänskap på ett ödmjukt och inkännande sätt.

Därefter fortsatte dagen i gymnastiksalen med en hjälp-kompisbana, där barnen arbetade i par och turades om att hjälpa och bli hjälpta. Banan bestod av fem stationer:
• Kliva upp på hög bänk med ärtpåse på huvudet och därefter balansera för att försiktigt kliva ner, eller – om modet tillät – hoppa ner med ärtpåsen fortfarande kvar på huvudet
• Hoppa på trampolin
• Klättra upp och ner på ribbstol och klättervägg
• Ta sig sicksack mellan repen med en boll mellan benen utan att tappa den
• Hoppa jämfota över hinder i olika höjd

Hjälparna visade vägen, hejade, stöttade och uppmuntrade varandra genom hela banan. Samarbete, tillit och glädje blev tydligt i barnens samspel.

Förmiddagen avslutades med viskleken – tänk så tokigt det kan bli när telefonen är trasig 😉 och kluriga diamantleken, vem gömmer diamanten i handen ~ vilket skapade både skratt och ett lugnt, samlande avslut.

Efter vilostunden traskade barnen ner till Kajutan igen för sagostund. Arbetet med sagotema Alfons Åberg fortsatte, där karaktärerna introducerades mer ingående. Det var mycket som var nytt för barnen kring Alfons och hans värld. Sagan Milla och Mållgan mitt i natten lästes, och Alfons-karaktärerna i form av laminerade pappersdockor följde med och gjorde sagan levande.

Efteråt samtalade barnen om sagans händelser och kopplade dem till sin egen vardag. Frågor som Vad betyder natten för dig? väckte tankar kring sömn, mardrömmar, mörker, månen, nattlampa och att krama sitt gosedjur. Det blev fin igenkänning i gruppen. Ett barn uppmärksammade att Millas docka saknades bland figurerna och ritade själv en docka som lades till Alfons-samlingen.

Pappersdockorna blev direkt populära och mycket omtyckta och används nu både spontant i barnens lek och i ledda aktiviteter.

Kajutan har även fått ett mysigt tält av Nanne – tusen tack! Det sprider både lekfullhet och lugn. I tältet kryper barnen ihop, pratar, leker, skrattar och spelar teater – en plats som snabbt blivit uppskattad i verksamheten.

Vänskapstemat avslutades med en liten fest. Musik och disco, som barnen själva uttryckte det, fyllde rummet. Barnen bjöds på saft och kex och fick varsin vänskapsstjärna med texten: ”Du bidrar till lek, samarbete och vänskap i smågruppen Kajutan.” ❤️

- Daniela