East African Rift Valley
East African Rift Valley
Suuri hautavajoama (kuva 1) sekä Itä-Afrikan hautavajoama (kuva 2)
Itä-Afrikan hautavajoamalla tarkoitetaan hautavajoaman Afrikassa sijaitsevaa osaa, joka on kahden toisistaan erkanevan litosfäärilaatan saumakohta (kuva 2). Hautavajoaman muodostuminen alkoi noin 15 miljoonaa vuotta sitten, kun näiden kahden erkanevan laatan repeämiskohdassa maa alkoi rakoilla, ja ajan kuluessa paikalle on muodostunut repeämälaakso. Vajoaman syvyys vaihtelee muutamasta sadasta useaan tuhanteen metriin.
Hautavajoama koostuu kahdesta haarasta: itäisestä ja läntisestä. Itäinen, pidempi haara ulottuu Etiopiasta Mosambikiin, ja läntinen haara kattaa alueen Ugandasta Tansaniaan. Hautavajoaman alueella esiintyy paljon suuria ja syviä järviä, koska mannerlaatan hajoaminen tekee maahan matalia kohtia, joihin vesi kertyy (kuva 2). Alueen kolme suurinta järveä ovat Victorianjärvi, Malawijärvi sekä Tanganjikajärvi, jotka kaikki kuuluvat maailman suurimpiin makean veden altaisiin. Lisäksi mannerlaattojen erkaantuminen vuosimiljoonien kuluessa on vaikuttanut monien alueella sijaitsevien vuorten syntyyn. Tästä esimerkkejä ovat Kilimanjaro sekä Mount Kenya - Afrikan korkeimmat vuoret.
Tutkijat arvioivat, että noin 30 miljoonan vuoden kuluttua Itä-Afrikan hautavajoaman kohdalle syntyy uusi meri ja Afrikka halkeaa kahteen osaan: itäiseen Somalian laattaan (Somali plate) sekä jäljelle jäävän Afrikan muodostamaan Afrikan laattaan (Nubian plate).
East African Rift Valley
East African RIft Valley det vill säga Öst-Afrikas gravsänka är ett av Öst-Afrikas mest betydelsefulla geografiska formationer. Den är en del av ett större gravsänkesystem. Östafrikanska gravsänkesystemet sträcker sig från Libanon och Syyria genom öst Afrika ända till Mosambik (bild 1). Gravsänkesystemet är tillsammans ungefär 6 400 km lång.
Det stora gravsänket (bild 1) och Öst-Afrikanska gravsänket (bild 2)
Med Öst-Afrikanska gravsänkan menas den del av det stora gravsänkesystemet som ligger i Afrika. Denna del är mellan två divergerande litosfärplattor (bild 2). Gravsänkan bildades ungefär 15 miljoner år sedan, när marken mellan två divergerande litosfärplattor började sjunka ner. Med tiden bildades en dalaktig spricka. Sprickans djup ändrar från några hundra till flera hundra meter.
Gravsänkan består av två olika grenar: östra och västra delen. Den östra delen är längre och sträcker sig från Etiopien till Mosambik, medan den västra delen täcker området mellan Uganda och Tanzania. I gravsänkan finns många stora och djupa sjöar. Detta beror på att de två litosfärplattornas sönderdelning har lett till att det bildas låga platser vart vattnet rinner och ansamlas och sjöar bildas (bild 2). Områdets tre största sjöar är Victoriasjön, Lake Malawi och Tanganyika som hör till världens största söt vatten bassänger. Förutom detta så har plattornas divergering under miljontals år lett till att många berg har bildats. Till exempel Kilimanjaro och Mount Kenya, Afrikas högsta berg, har bildats på det här sättet.
Forskare beräknar att efter cirka 30 miljoner år kommer det att bildas ett nytt hav mellan Öst-Afrika och resten av Afrikan. Afrika kommer att sprickas i två delar: östra Somaliens platta (Somali plate) och den övriga Afrikans platta (Nubian plate) kommer att glida helt isär.