En ny vecka med nya upptåg! Den här gången har vi riktat uppmärksamheten mot finmotoriken och allt fantastiskt våra händer kan göra. Med sång, ramsor, skapande, rörelseutmaningar och kluriga aktiviteter har barnen fått använda både händerna, kroppen och sin fantasi.

Med hurtiga steg tog vi oss ner till Kajutan och samlades på den grå mattan för vår gemensamma morgonstund. Det är härligt att se hur väl barnen känner igen rutinerna och vet vad som händer härnäst. Den välbekanta kappsäcksramsan berättade att det var dags att öppna kappsäcken. Där gömde sig veckans uppdrag, en sång, en ramsa och en aktivitet som väntade på att upptäckas!

Vi värmde upp till sången ”Klappa händerna när du är riktigt glad”. Vi klappade, knäppte med fingrarna, slog på knäna och stampade med fötterna. När alla rörelser skulle göras efter varandra blev det en extra rolig utmaning! Barnen fick träna på att lyssna, minnas rörelsernas ordning och samordna händer och fötter i takt med sången.

Därefter tog vi oss an ramsan ”Mina händer”, som gav oss en ledtråd till veckans skapande aktivitet: ”Jag rör på mig” pyssel.

Barnen fick skapa en egen liten figur genom att rita en streckfigur på papper och sedan klippa, plocka och limma fast pappersformer i olika färger. Armar, ben och knappar blev delar av kroppen, och garn fick bli hår. Med sax, lim och små fingrar arbetade barnen med stor koncentration och noggrannhet. Barnen fick öva hand-öga-koordination och att planera sitt eget skapande.

När figurerna började bli färdiga funderade vi tillsammans: När kroppen får vara med, vad gör du då? Barnen berättade om många härliga sätt att röra på sig och skrev bland annat ner dansa balett, springa, rutscha, spela ishockey och fotboll, simma och hoppa på sina tavlor. Varje barn fick lyfta fram sådant som de själva tycker om att göra. De fantastiska ”Jag rör på mig”-tavlorna kan nu ses på väggen på vägen ner till Kajutan. Varje gång vi går upp och ner för trapporna blir det ivriga samtal om bilderna – barnen känner igen sina egna figurer och har mycket att berätta för varandra!

Efter en god stunds stillasittande var det dags att låta kroppen röra på sig igen. Veckans rörelseuppdrag handlade om öga-hand-samspel och samarbete. Barnen delades in i par och fick ta sig an fem olika stationer. Här behövdes både klurighet, tålamod och samarbete – det var inte alltid så enkelt som det såg ut!

Vid en station skulle barnen hålla i ett snöre och hjälpas åt att flytta en boll. Vid en annan bar de en boll tillsammans på en duk och tog sig sicksack mellan koner. De fick också hålla varsin sida av ett rep och dra en boll framåt, skicka en boll runt i en ring utan att tappa den och hålla en boll mellan sig medan de gick en bana. Varje station bjöd på sin egen lilla utmaning. Barnen behövde anpassa sina rörelser, hålla koll på bollen och hitta ett gemensamt tempo. Här tränades hand-öga-koordination, balans, koncentration och kroppskontroll, men framför allt fick barnen uppleva hur mycket lättare det kan bli när man hjälps åt. Det blev många försök, glada miner och fina stunder av samarbete!

Förmiddagen avslutades med den spännande leken ”Sak bakom ryggen”. Varje barn fick ett föremål att känna på utan att först se det. Barnen beskrev vad de kände och försökte lista ut vad föremålet var innan det visades upp för hela gruppen. Det blev spännande gissningar och många tillfällen att använda känseln, sätta ord på sina upplevelser och lyssna på varandras tankar.

På eftermiddagen samlades vi för högläsning av ”Saxen och skeppet”. Berättelsen väckte nyfikenhet kring saxen och vad man kan skapa med papper och klippning. Efter sagan fick barnen själva utforska saxens möjligheter. Med papper och sax växte det fram snöflinga, vågor, båtar, bilar, hus med skorsten , blommor, en sexkantig mutter och till och med en dinosaurie! Det är så fint att se hur samma material kan bli så många olika saker när fantasin får styra. Samtidigt fick barnen öva på att hålla saxen, öppna och stänga bladen, styra klippningen och använda båda händerna tillsammans.

Vi avslutade dagen med olika pappersuppgifter. Barnen fick hjälpa Alfons att hitta hem genom att följa streckade linjer, rita färdigt bilder där ena halvan saknades och följa prickar för att skapa figurer. Här fick både finmotoriken och koncentrationen arbeta.

Det märks att barnen tycker om bordsaktiviteter lika mycket som rörelseuppdrag. Kombinationen av skapande, kluriga uppgifter och fartfyllda lekar ger många möjligheter att öva olika färdigheter på ett lustfyllt sätt. Fokus ligger på att varje barn får utforska, försöka på sitt eget sätt och känna glädje och stolthet över det de klarar av.

-Daniela