Vänskap och samspel
Vecka 4 - konflikthantering och att lyssna 💚
Den sista veckan med temat vänskap och samspel har haft fokus på konflikthantering och att lyssna på varandra. Glada, ivriga och pratsamma barn kom ner till Kajutan, nyfikna på vad som fanns i den magiska kappsäcken. ✨
I kappsäcken fanns ett brev från Alfons. Han berättade att han och Viktor hade blivit osams eftersom båda ville leka med samma bil. Kunde barnen hjälpa honom att hitta en lösning? Ja, visst kunde de det! Barnen hade många tankar om hur Alfons och Viktor kunde göra för att komma överens.
Och vad månne fanns i plåtburken den här veckan? 🤔 Barnen fick skaka, lyssna och gissa. Några gissningar kom snabbt och andra behövde fundera en stund. När burken öppnades fanns där en gammal nyckel. 🔑 Kanske kunde den hjälpa till att lösa problem?
Barnen berättade i tur och ordning och kom med många kloka lösningar: ”Man kan prata med kompisen”, ”lyssna på vad den vill”, ”turas om”, ”vänta lite” och ”säga förlåt”. Någon tyckte att man kan berätta hur det känns och någon annan att man kan fråga en vuxen om hjälp. 💚
Veckans ord var LYSSNA. Med hjälp av bildkort pratade vi om hur vi visar att vi lyssnar, vad en lösning kan vara och vad vi kan göra när vi tycker olika.
Veckans aktivitet blev en skattjakt med nycklar! Barnen fick turas om att dra kort, hålla i skattjakten och leta efter nycklar som var gömda på kluriga ställen. Efteråt fick barnen färglägga egna nycklar, klippa ut och limma dem på kartong och skriva sin egen idé på hur man kan lösa ett problem.
Eftersom det var sista gången fick barnen välja fri aktivitet. Några valde jompasalen och andra ville gå ut. I en grupp fick Alfons Åberg hjälpa till med en demokratisk lottdragning. 😊 Sedan fylldes leken av fallskärm och bollar, balansplattor, sagomys i tältet, bygglek med återvinningsmaterial och klossar, kojbygge, Hajarna kommer och Tunnelkull. Det var härligt att se barnens fantasi, kreativitet och egna idéer få ta plats. 💚
Förmiddagen avslutades med Alfons Åberg-charader. Det blev många skratt och fniss och ibland behövdes en liten ledtråd. 😊
På eftermiddagen gick vi in i Sagornas värld och lyssnade till rimsagan ”Hattstugan”. Barnen fick vara med och fylla på sagan och lyssna efter rim. Som avslutning pärlade barnen egna armband – ett mysigt och kreativt slut på veckan.
En fin sista vecka fylld av kloka tankar, lek, skratt och gemenskap – och många exempel på hur man kan lyssna, hjälpas åt och hitta lösningar tillsammans. 💚
I kappsäcken fanns ett brev från Alfons. Han berättade att han och Viktor hade blivit osams eftersom båda ville leka med samma bil. Kunde barnen hjälpa honom att hitta en lösning? Ja, visst kunde de det! Barnen hade många tankar om hur Alfons och Viktor kunde göra för att komma överens.
Och vad månne fanns i plåtburken den här veckan? 🤔 Barnen fick skaka, lyssna och gissa. Några gissningar kom snabbt och andra behövde fundera en stund. När burken öppnades fanns där en gammal nyckel. 🔑 Kanske kunde den hjälpa till att lösa problem?
Barnen berättade i tur och ordning och kom med många kloka lösningar: ”Man kan prata med kompisen”, ”lyssna på vad den vill”, ”turas om”, ”vänta lite” och ”säga förlåt”. Någon tyckte att man kan berätta hur det känns och någon annan att man kan fråga en vuxen om hjälp. 💚
Veckans ord var LYSSNA. Med hjälp av bildkort pratade vi om hur vi visar att vi lyssnar, vad en lösning kan vara och vad vi kan göra när vi tycker olika.
Veckans aktivitet blev en skattjakt med nycklar! Barnen fick turas om att dra kort, hålla i skattjakten och leta efter nycklar som var gömda på kluriga ställen. Efteråt fick barnen färglägga egna nycklar, klippa ut och limma dem på kartong och skriva sin egen idé på hur man kan lösa ett problem.
Eftersom det var sista gången fick barnen välja fri aktivitet. Några valde jompasalen och andra ville gå ut. I en grupp fick Alfons Åberg hjälpa till med en demokratisk lottdragning. 😊 Sedan fylldes leken av fallskärm och bollar, balansplattor, sagomys i tältet, bygglek med återvinningsmaterial och klossar, kojbygge, Hajarna kommer och Tunnelkull. Det var härligt att se barnens fantasi, kreativitet och egna idéer få ta plats. 💚
Förmiddagen avslutades med Alfons Åberg-charader. Det blev många skratt och fniss och ibland behövdes en liten ledtråd. 😊
På eftermiddagen gick vi in i Sagornas värld och lyssnade till rimsagan ”Hattstugan”. Barnen fick vara med och fylla på sagan och lyssna efter rim. Som avslutning pärlade barnen egna armband – ett mysigt och kreativt slut på veckan.
En fin sista vecka fylld av kloka tankar, lek, skratt och gemenskap – och många exempel på hur man kan lyssna, hjälpas åt och hitta lösningar tillsammans. 💚
0 kommenttia
Vecka 3 - omtanke och empati 💜
En ny vecka med nya äventyr i Kajutan!
Den här veckan har omtanke och empati varit i fokus – att se hur någon annan mår, bry sig om varandra och visa att man finns där.
Veckans ord var OMTANKE. Vi funderade och pratade tillsammans om vad ordet betyder och hur man kan visa omtanke i vardagen.
Som vanligt fanns den lilla runda plåtburken med i kappsäcken. Den skickades runt och alla fick skaka och gissa vad som gömde sig bland paljetterna. Den här gången fanns där ett tovat hjärta. 💜 När hjärtat skickades runt fick barnen berätta hur de själva visar omtanke.
”Jag kramar om nån är ledsen.”
”Jag går fram och frågar hur det känns.”
”Vill du leka med mig?”
”Jag tar med kompisarna i leken.”
”Om jag gjort någon illa säger jag förlåt.”
Fint att se hur barnen kan sätta ord på sina tankar och egna sätt att visa empati.
Barnen målade omtanketräd med pensel, skumsvamp och olika färger. De fick upptäcka vilka mönster och färger det blev och träden fylldes med härliga, personliga alster. På träden skrevs barnens egna tankar om hur de visar omtanke. Till sist fick barnen skriva sitt namn själva eller med hjälp av en modell.
Nu fyller träden väggarna i Kajutan och påminner oss om alla fina sätt vi kan visa omtanke för varandra.
På bakgården väntade en kompisstafett med bollar. Barnen fick en viktig och ansvarsfull uppgift redan innan leken började – att hjälpa till att bära ut materialet. Koner, bollar och korgar bars tillsammans. Delaktighet och omtanke i praktiken!
I stafetten hämtade barnen en boll, sprang runt konerna och gav sedan bollen vidare till nästa kompis. Sedan blev det olika bollövningar två och två. Barnen fick hjälpa bollen från punkt A till punkt B – ibland med bollen mellan magarna, ibland med ryggen mot varandra och också genom att kasta och fånga. Det blev många skratt och mycket glädje när barnen försökte få bollen hela vägen fram tillsammans. 😊
Ingen tävling – varken i stafetten eller bollövningarna. Det handlade om att vänta på sin tur, hjälpas åt, hålla koll på varandra och framför allt ha roligt tillsammans!
Nordvästs glada gäng tittade på och hejade på med klappar och hejarop.
Förmiddagen avslutades med kompismassage – ”Myran”. Små viskningar hördes: ”Är det skönt?”, ”Kittlar det?” och ”Snart är det min tur?” 😊
Eftermiddagen bjöd som vanligt på ett nytt sagoäventyr. Den här gången lyssnade vi till ”Kalle slår sig i huvet”, en dramatisk och känslofylld berättelse där omtanke fick stå i centrum. Under sagan stannade vi upp och pratade om det som hände och hur man kan göra när någon har gjort sig illa eller behöver tröst.
Barnen skapade egna hjärtan i filttyg som de fyllde med vadd och dekorerade med något fint.
Sedan fick hjärtana följa med hem. Några barn ville sova med sitt hjärta, medan andra hade bestämt att det skulle bli en gåva till någon de tycker om. Ett barn sa: ”Jag ska ge det till mamma.”
En vecka fylld av omtanke, empati, lek, skapande och många små handlingar som visar hur viktigt det är att bry sig om varandra. 💜
- Daniela
Den här veckan har omtanke och empati varit i fokus – att se hur någon annan mår, bry sig om varandra och visa att man finns där.
Veckans ord var OMTANKE. Vi funderade och pratade tillsammans om vad ordet betyder och hur man kan visa omtanke i vardagen.
Som vanligt fanns den lilla runda plåtburken med i kappsäcken. Den skickades runt och alla fick skaka och gissa vad som gömde sig bland paljetterna. Den här gången fanns där ett tovat hjärta. 💜 När hjärtat skickades runt fick barnen berätta hur de själva visar omtanke.
”Jag kramar om nån är ledsen.”
”Jag går fram och frågar hur det känns.”
”Vill du leka med mig?”
”Jag tar med kompisarna i leken.”
”Om jag gjort någon illa säger jag förlåt.”
Fint att se hur barnen kan sätta ord på sina tankar och egna sätt att visa empati.
Barnen målade omtanketräd med pensel, skumsvamp och olika färger. De fick upptäcka vilka mönster och färger det blev och träden fylldes med härliga, personliga alster. På träden skrevs barnens egna tankar om hur de visar omtanke. Till sist fick barnen skriva sitt namn själva eller med hjälp av en modell.
Nu fyller träden väggarna i Kajutan och påminner oss om alla fina sätt vi kan visa omtanke för varandra.
På bakgården väntade en kompisstafett med bollar. Barnen fick en viktig och ansvarsfull uppgift redan innan leken började – att hjälpa till att bära ut materialet. Koner, bollar och korgar bars tillsammans. Delaktighet och omtanke i praktiken!
I stafetten hämtade barnen en boll, sprang runt konerna och gav sedan bollen vidare till nästa kompis. Sedan blev det olika bollövningar två och två. Barnen fick hjälpa bollen från punkt A till punkt B – ibland med bollen mellan magarna, ibland med ryggen mot varandra och också genom att kasta och fånga. Det blev många skratt och mycket glädje när barnen försökte få bollen hela vägen fram tillsammans. 😊
Ingen tävling – varken i stafetten eller bollövningarna. Det handlade om att vänta på sin tur, hjälpas åt, hålla koll på varandra och framför allt ha roligt tillsammans!
Nordvästs glada gäng tittade på och hejade på med klappar och hejarop.
Förmiddagen avslutades med kompismassage – ”Myran”. Små viskningar hördes: ”Är det skönt?”, ”Kittlar det?” och ”Snart är det min tur?” 😊
Eftermiddagen bjöd som vanligt på ett nytt sagoäventyr. Den här gången lyssnade vi till ”Kalle slår sig i huvet”, en dramatisk och känslofylld berättelse där omtanke fick stå i centrum. Under sagan stannade vi upp och pratade om det som hände och hur man kan göra när någon har gjort sig illa eller behöver tröst.
Barnen skapade egna hjärtan i filttyg som de fyllde med vadd och dekorerade med något fint.
Sedan fick hjärtana följa med hem. Några barn ville sova med sitt hjärta, medan andra hade bestämt att det skulle bli en gåva till någon de tycker om. Ett barn sa: ”Jag ska ge det till mamma.”
En vecka fylld av omtanke, empati, lek, skapande och många små handlingar som visar hur viktigt det är att bry sig om varandra. 💜
- Daniela
Vecka 2 - samarbete och turtagning 💛
I Kajutan har veckan bjudit på många tillfällen att samarbeta, hjälpas åt och upptäcka att det ofta blir lättare och roligare när vi gör saker tillsammans.
Vi började morgonstunden med att logga in oss på olika sätt – med en kram, honnör och give me five. Efter godmorgonsången knackade ivriga och nyfikna barn på kappsäcken, läste kappsäcksramsan och öppnade den magiska kappsäcken.
I kappsäcken fanns ett brev från Alfons. Han berättade att han försökt bygga ett högt torn, men att det bara rasade. Som tur var kom Milla och de byggde tillsammans. ”Då går det bättre!” Det passade fint ihop med veckans ord SAMARBETE.
I asken hittade barnen två pusselbitar som passade ihop och hörde till pusslet som också låg i kappsäcken. Vi funderade på vad samarbete betyder och när vi behöver hjälpas åt. ”När någon behöver hjälp”, ”när man bygger tillsammans” och ”när man inte klarar det själv” var några av barnens spontana kommentarer.
Vi lade pusslet tillsammans. Alla fick fem bitar och ibland blev det lite knepigt. ”Den där passar här!” och ”Jag hjälper dig!” hördes när barnen hjälpte varandra. Efteråt funderade vi på vad som skulle hända om någon inte ville dela sina bitar.
I Byggmästarna delade vi oss i två grupper. En byggmästare fick beskriva vad som skulle byggas medan de andra lyssnade och byggde tillsammans med klossar. I början var det lite svårt att låta bli att bygga när man var byggmästare – och att inte börja leda när man var den som byggde. 😊 Kreativiteten flödade och det växte bland annat fram Åbo slott, ett museum, en simhall, en brandstation, en bänk och ett häststall.
Efter bygget kom ett barn på att ”Nu ska vi spela Jenga!” Vi plockade försiktigt bort en kloss i taget och lade den högst upp på tornet. Det gällde att vara försiktig så att tornet inte skulle rasa – spännande och lite pirrigt!
På bakgården samarbetade vi med fallskärm och bollar. Vi gjorde vågor på ”havet” och försökte hålla bollarna kvar. En spännande utmaning som krävde både koncentration och samarbete – och någon blev så ivrig att den försökte springa rakt igenom under fallskärmen! Det blev många skratt och härliga vågor på ”havet”. 😊
På onsdagen var det dags för Buu-loppet! Nummerlapparna åkte på ryggen och sedan bar det av runt banan. Vilka hurtiga löpare! Det sprang, kämpades och hejade – och efter målgång väntade saft, medalj och diplom. Det var många stolta barn när föräldrarna kom och hämtade, och medaljerna fick förstås gärna visas upp lite extra. 😊
Förmiddagen avslutades med att vi öppnade ett paket. Där fanns olika föremål som vi tillsammans tittade på och pratade om. Sedan blev det Se och minns-leken, där det gällde att komma ihåg vad som hade funnits i paketet.
På eftermiddagen lyssnade vi till ”Mumin får en hund”, en fin berättelse med vänskap i fokus. Under högläsningen stannade vi upp på olika ställen och pratade tillsammans om det som hände i berättelsen. Barnen berättade också om sina önskehusdjur och sedan skapade vi ett gemensamt vänskapspussel genom att rita, klippa och gestalta.
Genom veckan fick barnen uppleva att alla behövs och att det blir lättare när vi hjälps åt – precis som pusselbitarna i ett pussel. 🧩💛
- Daniela
Vi började morgonstunden med att logga in oss på olika sätt – med en kram, honnör och give me five. Efter godmorgonsången knackade ivriga och nyfikna barn på kappsäcken, läste kappsäcksramsan och öppnade den magiska kappsäcken.
I kappsäcken fanns ett brev från Alfons. Han berättade att han försökt bygga ett högt torn, men att det bara rasade. Som tur var kom Milla och de byggde tillsammans. ”Då går det bättre!” Det passade fint ihop med veckans ord SAMARBETE.
I asken hittade barnen två pusselbitar som passade ihop och hörde till pusslet som också låg i kappsäcken. Vi funderade på vad samarbete betyder och när vi behöver hjälpas åt. ”När någon behöver hjälp”, ”när man bygger tillsammans” och ”när man inte klarar det själv” var några av barnens spontana kommentarer.
Vi lade pusslet tillsammans. Alla fick fem bitar och ibland blev det lite knepigt. ”Den där passar här!” och ”Jag hjälper dig!” hördes när barnen hjälpte varandra. Efteråt funderade vi på vad som skulle hända om någon inte ville dela sina bitar.
I Byggmästarna delade vi oss i två grupper. En byggmästare fick beskriva vad som skulle byggas medan de andra lyssnade och byggde tillsammans med klossar. I början var det lite svårt att låta bli att bygga när man var byggmästare – och att inte börja leda när man var den som byggde. 😊 Kreativiteten flödade och det växte bland annat fram Åbo slott, ett museum, en simhall, en brandstation, en bänk och ett häststall.
Efter bygget kom ett barn på att ”Nu ska vi spela Jenga!” Vi plockade försiktigt bort en kloss i taget och lade den högst upp på tornet. Det gällde att vara försiktig så att tornet inte skulle rasa – spännande och lite pirrigt!
På bakgården samarbetade vi med fallskärm och bollar. Vi gjorde vågor på ”havet” och försökte hålla bollarna kvar. En spännande utmaning som krävde både koncentration och samarbete – och någon blev så ivrig att den försökte springa rakt igenom under fallskärmen! Det blev många skratt och härliga vågor på ”havet”. 😊
På onsdagen var det dags för Buu-loppet! Nummerlapparna åkte på ryggen och sedan bar det av runt banan. Vilka hurtiga löpare! Det sprang, kämpades och hejade – och efter målgång väntade saft, medalj och diplom. Det var många stolta barn när föräldrarna kom och hämtade, och medaljerna fick förstås gärna visas upp lite extra. 😊
Förmiddagen avslutades med att vi öppnade ett paket. Där fanns olika föremål som vi tillsammans tittade på och pratade om. Sedan blev det Se och minns-leken, där det gällde att komma ihåg vad som hade funnits i paketet.
På eftermiddagen lyssnade vi till ”Mumin får en hund”, en fin berättelse med vänskap i fokus. Under högläsningen stannade vi upp på olika ställen och pratade tillsammans om det som hände i berättelsen. Barnen berättade också om sina önskehusdjur och sedan skapade vi ett gemensamt vänskapspussel genom att rita, klippa och gestalta.
Genom veckan fick barnen uppleva att alla behövs och att det blir lättare när vi hjälps åt – precis som pusselbitarna i ett pussel. 🧩💛
- Daniela
Vecka 1 - Nya äventyr i Kajutan, om att vara en god kompis ❤️
En härlig vecka i Kajutan är till ända! Nyfikna, glada och ivriga barn traskade ner till Kajutan, där nya äventyr väntade. Barnen har fått upptäcka, leka och lära tillsammans med vänskap och samspel i fokus.
Morgonstunden började med bjällrans klingande, godmorgonsång och vår spännande kappsäck. Innan den öppnades tog vi förstås vår kappsäcksramsa – för då vet man att något spännande finns att upptäcka! ✨
I kappsäcken fanns ett brev från Alfons där han funderade kring vänskap. Han undrade om barnen kunde hjälpa honom att komma på vad man kan säga och vad man kan göra för att vara en god kompis.
Där fanns också Alfons och Milla dockorna, som är kompisar, men ibland blir osams. De behövde barnens hjälp med att fundera på vad man kan säga och göra för att bli sams igen.
I kappsäcken fanns också veckans kompisuppdrag – hitta någon som du kan göra glad idag. Det blev härligt att följa med och se vilka som hittades: en vuxen, en förälder, ett mjukdjur eller en kompis på gården. 💛
Veckans symbol, pusselbiten 🧩, låg gömd i en liten plåtask bland glittrande paljetter. Vi pratade om hur pusselbitar kan vara olika men ändå höra ihop – precis som kompisar.
Veckans ord var KOMPIS, som vi lekte med på olika sätt – tyst, högt och genom att hoppa fram stavelserna.
Vi gjorde också en gemensam kompissol ☀️. Barnen klippte ut solstrålar och funderade på vad en god vän gör. Barnen skrev sina egna tankar på strålarna.
På bakgården väntade en kompisbana där vi gjorde uppdragen tillsammans. Tärningen fick visa hur många steg spelpjäsen, en sten, skulle flytta fram. Sedan väntade ett nytt uppdrag att lösa tillsammans – till exempel att hitta en pinne längre än handen, hitta något som går att bära tillsammans eller hitta något fint.
I leken Följ kompisen fick en leda vägen medan de andra följde efter. Ett enkelt sätt att träna på att både leda, följa och ge plats åt varandra.
Förmiddagen avslutades med språklek och ”Trasiga telefonen”. Här gällde det att lyssna noga, vara koncentrerad och föra ordet vidare så tyst som möjligt. Skratten ekade när ordet plötsligt var något annat … 😊
Eftermiddagen bjöd på högläsning av ”Egon och rävungen”, en fin berättelse om vänskap. Efter sagan fick barnen färglägga en nalle och skapa sina egna kompisnallar. Aktiviteten gav möjlighet att fortsätta fundera kring berättelsen och vad en vän kan betyda för en.
Barnen fick också fundera på om de har en låtsaskompis eller ett mjukdjur som betyder något alldeles extra för dem – en vän att leka med, prata med eller känna sig trygg tillsammans med. Nallarna blev personliga och kreativa, precis som barnens egna tankar om vänskap.
En vecka fylld av språk, lek, skapande, rörelse och många fina tankar om att vara en god kompis. ❤️
- Daniela
Morgonstunden började med bjällrans klingande, godmorgonsång och vår spännande kappsäck. Innan den öppnades tog vi förstås vår kappsäcksramsa – för då vet man att något spännande finns att upptäcka! ✨
I kappsäcken fanns ett brev från Alfons där han funderade kring vänskap. Han undrade om barnen kunde hjälpa honom att komma på vad man kan säga och vad man kan göra för att vara en god kompis.
Där fanns också Alfons och Milla dockorna, som är kompisar, men ibland blir osams. De behövde barnens hjälp med att fundera på vad man kan säga och göra för att bli sams igen.
I kappsäcken fanns också veckans kompisuppdrag – hitta någon som du kan göra glad idag. Det blev härligt att följa med och se vilka som hittades: en vuxen, en förälder, ett mjukdjur eller en kompis på gården. 💛
Veckans symbol, pusselbiten 🧩, låg gömd i en liten plåtask bland glittrande paljetter. Vi pratade om hur pusselbitar kan vara olika men ändå höra ihop – precis som kompisar.
Veckans ord var KOMPIS, som vi lekte med på olika sätt – tyst, högt och genom att hoppa fram stavelserna.
Vi gjorde också en gemensam kompissol ☀️. Barnen klippte ut solstrålar och funderade på vad en god vän gör. Barnen skrev sina egna tankar på strålarna.
På bakgården väntade en kompisbana där vi gjorde uppdragen tillsammans. Tärningen fick visa hur många steg spelpjäsen, en sten, skulle flytta fram. Sedan väntade ett nytt uppdrag att lösa tillsammans – till exempel att hitta en pinne längre än handen, hitta något som går att bära tillsammans eller hitta något fint.
I leken Följ kompisen fick en leda vägen medan de andra följde efter. Ett enkelt sätt att träna på att både leda, följa och ge plats åt varandra.
Förmiddagen avslutades med språklek och ”Trasiga telefonen”. Här gällde det att lyssna noga, vara koncentrerad och föra ordet vidare så tyst som möjligt. Skratten ekade när ordet plötsligt var något annat … 😊
Eftermiddagen bjöd på högläsning av ”Egon och rävungen”, en fin berättelse om vänskap. Efter sagan fick barnen färglägga en nalle och skapa sina egna kompisnallar. Aktiviteten gav möjlighet att fortsätta fundera kring berättelsen och vad en vän kan betyda för en.
Barnen fick också fundera på om de har en låtsaskompis eller ett mjukdjur som betyder något alldeles extra för dem – en vän att leka med, prata med eller känna sig trygg tillsammans med. Nallarna blev personliga och kreativa, precis som barnens egna tankar om vänskap.
En vecka fylld av språk, lek, skapande, rörelse och många fina tankar om att vara en god kompis. ❤️
- Daniela
