Examensreformen våren 2022 (ylioppilastutkinto.fi):

(Sidan har uppdaterats senast den 25 maj 2021.)

Vem gäller förändringarna våren 2022?

Förändringarna angår examinander som börjar avlägga studentexamen på våren 2022 eller senare. Avläggande av examen börjar, när examinanden för första gången anmäler sig till för att avlägga studentexamensprov. 

Ny struktur på examen 

Den nya strukturen på studentexamen innehåller minst fem prov i olika examensämnen. Alla examinander som avlägger examen bör inkludera provet i modersmål och litteratur i sin studentexamen. Dessutom bör man inkludera i examen minst fyra prov i olika examensämnen. Proven skall ingå i minst tre av de följande grupperna: matematik, det andra inhemska språket, främmande språk och realämne. Bland proven som krävs bör man ha minst ett prov som bygger på den långa lärokursen. 
 

Examinanden kan dessutom avlägga ett eller flera extra prov utöver de fem prov som krävs för examen. Om hen så vill, kan examinanden avlägga prov av olika lärokurser inom ett och samma examensämne. Prov av olika lärokurser i samma ämne kan dock räknas med endast en gång, till exempel lång och kort matematik eller evangelisk-luthersk religion och ortodox religion.

Om examinanden vill kan hen i stället för provet i det andra inhemska språket välja att avlägga provet i modersmål och litteratur på språket i fråga. Examinanden kan även avlägga provet i modersmål och litteratur på samiska i stället för ett prov i främmande språk.

Man kan testa vilka provkombinationer som uppfyller dessa krav i en webbtjänst som nämnden öppnat. Du kommer till tjänsten genom denna länk. 

Att skriva studenten 

Examinanden blir student när hen har godkänt avlagt studentexamensproven och de studier som ingår i gymnasiets lärokurs. I stället för att ha avlagt gymnasiets lärokurs kan examinanden ha avlagt en annan examen eller studier som nämnts i lagstiftningen: 

1. en tidigare avlagd och slutförd gymnasiekurs eller motsvarande utländsk utbildning
2. en yrkesinriktad grundexamen eller motsvarande tidigare examen son nämnts i lagen om yrkesutbildning (531/2017)
3. en annan examen eller andra studier som omfattar två års yrkesinriktad utbildning än vad som avses ovan och som bygger på lärokursen för en grundläggande utbildning eller motsvarande tidigare lärokurs, samt tilläggsstudier förordrade av Studentexamensnämnden. 

Examen kan även i fortsättningen avläggas obehindrat av ett underkänt vitsord genom kompensation. Kompensation kan användas ifall de andra proven som examinanden avlagt bevisar kunnande och vetskap och tillräcklig maturitet, och ifall examinanden inte skriftligt har förbjudit anteckningen av ett underkänt vitsord i sitt betyg. Ett prov som underkänts på grund av att examinanden uteblivit från provtillfället eller inte lämnat in en provprestation, eller som påföljd vid svikligt förfarande eller brott mot ordningen kan inte kompenseras. 

Att avlägga studentexamensprov

Studentexamen ska avläggas vid högst tre examenstillfällen i rad. Ett underkänt prov kan göras om tre gånger vid de tre examenstillfällen som omedelbart följer på det tillfälle där man skrev underkänt. Ifall examinanden får underkänt i ett prov som krävs för avläggande av examen under det tredje examenstillfället, kan avläggandet av examen omfatta allt som allt sex examenstillfällen. Prov till examen kan dock tilläggas enbart under de tre första på varandra följande examenstillfällena. Om examinanden har valt en mer krävande nivå av ett provämne som omfattar prov på två nivåer och blivit underkänd i provet, kan hen byta ut provnivån vid omtagning av provet. Detta kräver ändå att det i hens prov som krävs för avläggande av examen ingår ett prov på en mer krävande nivå. 

Sjukdom, studier eller arbete utomlands eller andra lika synnerligen vägande skäl kan förlänga avläggandet av examen med 1-2 examenstillfällen. Ifall examinandens avläggande av examen avbryts på grund av ett sådant skäl och examinanden är förhindrad från att delta i alla prov under examenstillfället i fråga, skall rektor skicka in en skriftlig ansökan om saken till nämnden. 

Ett godkänt prov kan göras om obegränsat. Efter avläggande av examen kan ett underkänt prov göras om obegränsat och examen kompletteras med nya examensämnen och lärokurser. 

Att göra om examen från början, efter en underkänd examen eller utgående från enskilda prov

Studentexamensnämnden kan på ansökan av synnerligen vägande skäl besluta att en examinand som genomfört en del av studentexamen kan börja genomföra examen från början.

Examen anses som underkänd om inte examinanden har avlagt sin examen under tre examenstillfällen, examenstillfällen för omtagning av underkända prov eller eventuella fortsatta examenstillfällen som beviljats utgående från en avbruten examen. Examen kan i så fall göras om från början. Examinanden kan innehålla godkända prov från sin underkända examen i sin nya examen under de tre år som följer det godkända provet.

Examinanden kan avlägga prov i studentexamen som skilda prov, ifall hen inte har avlagt studentexamen eller avlägger inte gymnasiekursen och den finländska studentexamen som gymnasiestuderande, eller en yrkesinriktad grundutbildning som yrkesinriktad studerande. De skilda proven utgör inte studentexamen. Ifall examinanden som avlagt skilda prov vill senare avlägga studentexamen, kan de skilt avlagda proven tas med i examen under de tre följande åren som direkt följer på det godkända provet. 

Avgiftsfritt avläggande av prov

Utvidgande av läroplikten påverkar avgifterna som tas ut för studentexamen. Den avgiftsfria studentexamen angår i huvudsaken de studerande som börjar gymnasiet på hösten 2021 eller senare. Den utvidgade läroplikten och avgiftsfriheten berör endast personer som är fast bosatta i Finland. Den utvidgade läroplikten och avgiftsfriheten berör inte studeranden med hemkommun på Åland.

Examinanden kan anmäla sig avgiftsfritt till de fem första proven. Prov som följer på dessa fem prov är avgiftsbelagda. Om examinanden anmäler sig till flera prov under ett och samma examenstillfälle så, att proven överstiger sammanlagt fem prov, väljer examinanden de prov som hen avlägger avgiftsfritt.

Om examinanden blir underkänt i ett prov som hen avlagt avgiftsfritt får hen med några undantag ta avgiftsfritt om provet. Omtagning av ett underkänt prov är avgiftsbelagt till exempel i följande fall:

• Examinanden har blivit underkänd i provet, eftersom examinanden inte har anlänt till provtillfället
• Examinanden har blivit underkänd i provet, eftersom examinanden inte har lämnat in provprestationen för bedömning
• Examinanden har blivit underkänd i provet på grund svikligt förfärande eller brott mot examensordningen.

Om examinanden i sin examen avlägger fler än de för examen krävda fem proven, täcker det avgiftsfria avläggandet av examen inte nödvändigtvis alla av de för examen krävda fem proven. De fem första proven och omtagning av underkända vitsord i dessa prov ger dock examinanden en möjlighet att avlägga studentexamen avgiftsfritt, vilket har också varit avsikten med utvidgandet av läroplikten.

Läroplikten och rätten till avgiftsfri utbildning utvidgas en årskurs i taget. Rätt till avgiftsfri gymnasieutbildning och studentexamen börjar på hösten 2021 för de studerande som övergår till gymnasiet direkt från den grundläggande utbildningen. Jämförelsevis utvidgas det avgiftsfria avläggandet av även två examina, alltså yrkesinriktad examen och studentexamen, en årskurs i taget.

Den avgiftsfria utbildningen tar oftast slut när studeranden har slutfört sin studentexamen, yrkesinriktad examen eller sina motsvarande utländska studier. Om examinanden avlägger samtidigt både en yrkesinriktad utbildning och gymnasiets lärokurs, tar den avgiftsfria utbildningen slut när examinanden har avlagt både den yrkesinriktade examen och studentexamen.

Om studeranden framskrider i en annan takt med sina studier än sin årskurs eller hens studieplan är atypisk, bör studerandens rätt till avgiftsfritt avläggande av prov kontrolleras utgående från studieinformation och lagstiftningen. Lagen om den avgiftsfria utbildningen stadgar bland annat, att:

• Den avgiftsfria utbildningen tar slut i slutet av det år när studeranden fyller 20 år, om inte hen har skilt beviljas en förlängning av den avgiftsfria utbildningen.
• Läroplikten och den avgiftsfria utbildningen berör inte de studerande, vars läroplikt inom den grundläggande utbildningen har tagit slut innan den 1 januari 2021.
• Den avgiftsfria utbildningen berör inte de studerande som enligt den nya lagen om läroplikt inte har varit läropliktiga (till exempel studerande, som efter läropliktsåldern har flyttat till Finland).

Studerandes rätt till avgiftsfri utbildning och utvidgande av läroplikten beskrivs mer detaljerat på undervisnings- och kulturministeriets webbsida https://minedu.fi/sv/fragor-och-svar-om-laroplikten.

Frågor  

Hur kan jag avlägga prov på olika nivåer? 

Examinanden får lägga till nya ämnen och lärokurser i sin examen under tre examenstillfällen. Under dessa tre examenstillfällen bör examinanden ha samlat ihop tillräckligt många ämnen och lärokurser för att avlägga sin examen. 

Minst ett prov av en lång lärokurs bör ingå i proven. Examinanden kan alltså ha avlagt till exempel proven i lång och kort matematik eller proven i lång och kort engelska.

Ifall examinanden inte har fått ihop gymnasiekurser eller andra studier som krävs för avläggande av examen och har använt tre examenstillfällen, är det inte möjligt att byta lärokurs eller tillsätta nya ämnen till examen om inte det är frågan om att byta ut lång lärokurs mot kort lärokurs vid omtagning av ett underkänt prov (16 § 2 mom.). I så fall bör examinanden ändå ha avlagt en lång lärokurs i något annat ämne. 

När examinanden blir klar med de krävda gymnasiekurserna eller andra studier och har avlagt de prov som krävs för studentexamen blir hen student. Efter detta kan hen obegränsat komplettera sin examen med prov i olika lärokurser.