KEVÄT 2016 YO-koe
LUETUN YMMÄRTÄMINEN: syksy 2016
osio: 1.1. b) Korta nyheter från Norden + osio 1.1. c) Att vara blind för ansikten
Korta nyheter från Norden
Läroverkens döttrar
Jämställdhetsideologin var inte orsaken till att arbetarfamiljer i 1920-talets Finland oftare satte sina döttrar än sönerna i läroverk. Utbildning som investering gav bäst avkastning på flickor, eftersom deras ställning förbättrades mest. Pojkarna bidrog bäst med direkta inkomster till hushållet genom att börja jobba genast efter folkskolan. Strukturella förändringar i näringslivet skapade nya jobb som på den tiden ansågs lämpade för utbildade kvinnor. Att utbilda pojkar gav inte samma avkastning, särskilt som de oftare avbröt skolgången, fastslår forskarna.
Källa: Hufvudstadsbladet 1.2.2015
4. Varför placerades flickor oftare i skolor än pojkar?
A Flickor ansågs vara kunnigare skolelever än pojkar
B Utbildning öppnade dörrar till fysiskt lätta uppgifter
C Skolgången höjde flickornas samhälleliga position
Bellmans livsgärning
Carl Michael Bellmans hela produktion har lagts ut på nätet. – Rättigheterna till hans texter är fria, men vi har också fått lov att lägga ut alla vetenskapliga kommentarer till verken, säger webbredaktören Jennie Nell. Den svenska nationalskaldens verk har länge funnits tillgängliga bara i antikvariatens och bibliotekens hyllor. – Att vi nu kan publicera och kostnadsfritt tillgängliggöra hela Bellmans författarskap, i ett mycket läsligt format, gör att man kommer närmare det storslagna
författarskapet. Vi tror att den nya tillgängligheten kommer att öka intresset för Bellman, säger ordföranden för Bellmanssällskapet Anita Ankarcrona.
Källa: Hufvudstadsbladet 4.2.2015
5. Vad är följden av digitalisering av Bellmans produktion?
A Den har blivit gratis för forskarna
B Den har blivit populär bland allmänheten
C Den har blivit användarvänligare
Att lära sig skriva på dator
Nu utmanas pennan av datorn i skolan. Allt oftare används datorn dåbarn ska lära sig skriva.
– Fördelarna är väldigt stora för när de skriver på dator blir fokus på att skapa ett innehåll och det är ju det som skolan är till för. Det är framför allt de barn som har minst resurser med sig till skolan av tidigare erfarenheter av läsande och skrivande som gynnas allra mest av att börja lära sig skriva på datorn. Samtidigt lär de sig om användningen av mobiler, datorer och surfplattor som tar över allt mer i samhället, säger professor Caroline Lidberg.
Källa: www.svt.se (15.2.2015)
6. Vilka barn har mest nytta av att få lära sig skriva med dator?
A Barn med svagare utgångsnivå
B Barn med koncentrationssvårigheter
C Barn med obetydliga datakunskaper
Väderprognoser
Meteorologen Johan Groth skriver långtidsprognoser till olika tidningar men tycker att det inte är helt problemfritt: – Vi har nog gett oss för påtryckningen från media om längre prognoser. Men även många sektorer, till exempel energisektorn, vill ha prognoser för lång tid för att avgöra priset på el. Jag tycker egentligen att vi har för vaga verktyg åtminstone för att jag skulle kunna säga något säkert för så lång tid framåt. Vi meteorologer pratar mer om tendenser i vädret, men jag tror inte media riktigt förstår skillnaden på tendenser och prognoser, konstaterar han.
Källa: www.svt.se (15.2.2015)
7. Vilken utmaning finns det i väderprognoserna, enligt Johan
Groth?
A Det finns ett krav på detaljerade prognoser i andra
branscher
B Det förekommer begrepp som missförstås av folk
C Det skulle behövas bättre redskap för att kunna göra
pålitligare prognoser
Smärta på bild
Uppsalaforskare har för första gången fångat smärta på bild. Så kallade PET-kameror kan ta bilder som visar var människor med långvarig smärta har ont. – Det kan vara första gången patienten får ett påtagligt bevis för sitt lidande, säger smärtläkaren Torsten Gordh. Tekniken ger läkare och forskare möjlighet att bättre förstå hur smärta fungerar, och det kan också bana väg för nya metoder för smärtbehandling. Det blir även lättare för läkare att ställa diagnoser på människor med smärta med hjälp av objektiva bilder.
Torsten Gordh har arbetat tillsammans med psykologer och experter på PET-teknik. PET står för positronemissionstomografi och visar var svagt radioaktiva ämnen hamnar i kroppen. Forskarna såg att vissa substanser samlades där värken satt. Hos människor som stukat foten samlades substansen i ankeln och på bilderna på patienter med tennisarmbåge lyste hela armen upp. Enligt Gordh skulle metoden redan nu kunna användas på sjukhus för att ställa diagnos.
Källa: www.dn.se (16.2.2015)
8. Vilken fördel har den nya tekniken ur patientens synvinkel?
A Patientens smärta blir mera konkret
B Patienten får effektiv smärtlindring
C Patienten förstår mer om sin sjukdom
9. Vad kan man klarlägga om smärta med hjälp av PET-tekniken?
A Intensiteten
B Stället
C Ursprunget
1.1. c. Att vara blind för ansikten
Mellan tio och trettio procent av befolkningen anses vara ansiktsblinda: de känner inte igen ansikten. Forskningen på området är rätt ny, men det man vet är att handikappet kan uppstå efter en stroke därhöger hjärnhalva har drabbats. Högra hjärnhalvan är speciellt utrustad med en förmåga att analysera former av olika slag. Det finns även en variant av ansiktsblindhet orsakad av en genmutation som påverkar nervsystemet. Ofta förekommer annat parallellt, bl.a. dyslexi, färgblindhet och dålig orienteringsförmåga. Senare tids forskning har visat att ansiktsblindhet dessutom drabbar många för tidigt födda barn.
Att känna igen ansikten kräver väldigt mycket av nätverken i hjärnan. Dessa nätverk är ofta sämre utvecklade hos prematurer.
Den stora majoriteten av ansiktsblinda kan känna igen flera hundra ansikten men tar längre tid på sig att identifiera en person. Personer med mellansvår form känner igen anhöriga och nära vänner men har det svårare med andra. Gravt ansiktsblinda känner inte alltid igen sina närmaste eller ens sin egen spegelbild. Många med lindrigare former säger inget eftersom de tror att alla andra har lika svårt att känna igen ansikten. Andra som besväras mer av det skäms, berättar inte om det och hittar på bortförklaringar för att rädda – ansiktet.
Ansiktsblindhet är en kronisk åkomma där få läkemedel hjälper, men det finns en del andra metoder som underlättar vardagen. För det första är det viktigt att berätta om sitt handikapp så uppstår det färre missförstånd. För det andra måste man fokusera på andra effektiva kännetecken: frisyrer, smycken, dofter, sättet att gå och att röra sig
över huvud taget.
Källa: www.svd.se (3.11.2014)
Att vara blind för ansikten
10. Vad kan vara en orsak till ansiktsblindhet?
A En neurologisk störning
B En ärftlig skada på hjärnan
C En främmande faktor
11. Varför är ansiktsblindhet så lite omtalat?
A Det är sällsynt
B Det anses vara naturligt
C Det är tabubelagt
12. Hur kan problemen lindras?
A Med fysiska övningar
B Med moderna mediciner
C Med konkreta strategier
Korta nyheter från Norden
Läroverkens döttrar
Jämställdhetsideologin var inte orsaken till att arbetarfamiljer i 1920-talets Finland oftare satte sina döttrar än sönerna i läroverk. Utbildning som investering gav bäst avkastning på flickor, eftersom deras ställning förbättrades mest. Pojkarna bidrog bäst med direkta inkomster till hushållet genom att börja jobba genast efter folkskolan. Strukturella förändringar i näringslivet skapade nya jobb som på den tiden ansågs lämpade för utbildade kvinnor. Att utbilda pojkar gav inte samma avkastning, särskilt som de oftare avbröt skolgången, fastslår forskarna.
Källa: Hufvudstadsbladet 1.2.2015
4. Varför placerades flickor oftare i skolor än pojkar?
A Flickor ansågs vara kunnigare skolelever än pojkar
B Utbildning öppnade dörrar till fysiskt lätta uppgifter
C Skolgången höjde flickornas samhälleliga position
Bellmans livsgärning
Carl Michael Bellmans hela produktion har lagts ut på nätet. – Rättigheterna till hans texter är fria, men vi har också fått lov att lägga ut alla vetenskapliga kommentarer till verken, säger webbredaktören Jennie Nell. Den svenska nationalskaldens verk har länge funnits tillgängliga bara i antikvariatens och bibliotekens hyllor. – Att vi nu kan publicera och kostnadsfritt tillgängliggöra hela Bellmans författarskap, i ett mycket läsligt format, gör att man kommer närmare det storslagna
författarskapet. Vi tror att den nya tillgängligheten kommer att öka intresset för Bellman, säger ordföranden för Bellmanssällskapet Anita Ankarcrona.
Källa: Hufvudstadsbladet 4.2.2015
5. Vad är följden av digitalisering av Bellmans produktion?
A Den har blivit gratis för forskarna
B Den har blivit populär bland allmänheten
C Den har blivit användarvänligare
Att lära sig skriva på dator
Nu utmanas pennan av datorn i skolan. Allt oftare används datorn dåbarn ska lära sig skriva.
– Fördelarna är väldigt stora för när de skriver på dator blir fokus på att skapa ett innehåll och det är ju det som skolan är till för. Det är framför allt de barn som har minst resurser med sig till skolan av tidigare erfarenheter av läsande och skrivande som gynnas allra mest av att börja lära sig skriva på datorn. Samtidigt lär de sig om användningen av mobiler, datorer och surfplattor som tar över allt mer i samhället, säger professor Caroline Lidberg.
Källa: www.svt.se (15.2.2015)
6. Vilka barn har mest nytta av att få lära sig skriva med dator?
A Barn med svagare utgångsnivå
B Barn med koncentrationssvårigheter
C Barn med obetydliga datakunskaper
Väderprognoser
Meteorologen Johan Groth skriver långtidsprognoser till olika tidningar men tycker att det inte är helt problemfritt: – Vi har nog gett oss för påtryckningen från media om längre prognoser. Men även många sektorer, till exempel energisektorn, vill ha prognoser för lång tid för att avgöra priset på el. Jag tycker egentligen att vi har för vaga verktyg åtminstone för att jag skulle kunna säga något säkert för så lång tid framåt. Vi meteorologer pratar mer om tendenser i vädret, men jag tror inte media riktigt förstår skillnaden på tendenser och prognoser, konstaterar han.
Källa: www.svt.se (15.2.2015)
7. Vilken utmaning finns det i väderprognoserna, enligt Johan
Groth?
A Det finns ett krav på detaljerade prognoser i andra
branscher
B Det förekommer begrepp som missförstås av folk
C Det skulle behövas bättre redskap för att kunna göra
pålitligare prognoser
Smärta på bild
Uppsalaforskare har för första gången fångat smärta på bild. Så kallade PET-kameror kan ta bilder som visar var människor med långvarig smärta har ont. – Det kan vara första gången patienten får ett påtagligt bevis för sitt lidande, säger smärtläkaren Torsten Gordh. Tekniken ger läkare och forskare möjlighet att bättre förstå hur smärta fungerar, och det kan också bana väg för nya metoder för smärtbehandling. Det blir även lättare för läkare att ställa diagnoser på människor med smärta med hjälp av objektiva bilder.
Torsten Gordh har arbetat tillsammans med psykologer och experter på PET-teknik. PET står för positronemissionstomografi och visar var svagt radioaktiva ämnen hamnar i kroppen. Forskarna såg att vissa substanser samlades där värken satt. Hos människor som stukat foten samlades substansen i ankeln och på bilderna på patienter med tennisarmbåge lyste hela armen upp. Enligt Gordh skulle metoden redan nu kunna användas på sjukhus för att ställa diagnos.
Källa: www.dn.se (16.2.2015)
8. Vilken fördel har den nya tekniken ur patientens synvinkel?
A Patientens smärta blir mera konkret
B Patienten får effektiv smärtlindring
C Patienten förstår mer om sin sjukdom
9. Vad kan man klarlägga om smärta med hjälp av PET-tekniken?
A Intensiteten
B Stället
C Ursprunget
1.1. c. Att vara blind för ansikten
Mellan tio och trettio procent av befolkningen anses vara ansiktsblinda: de känner inte igen ansikten. Forskningen på området är rätt ny, men det man vet är att handikappet kan uppstå efter en stroke därhöger hjärnhalva har drabbats. Högra hjärnhalvan är speciellt utrustad med en förmåga att analysera former av olika slag. Det finns även en variant av ansiktsblindhet orsakad av en genmutation som påverkar nervsystemet. Ofta förekommer annat parallellt, bl.a. dyslexi, färgblindhet och dålig orienteringsförmåga. Senare tids forskning har visat att ansiktsblindhet dessutom drabbar många för tidigt födda barn.
Att känna igen ansikten kräver väldigt mycket av nätverken i hjärnan. Dessa nätverk är ofta sämre utvecklade hos prematurer.
Den stora majoriteten av ansiktsblinda kan känna igen flera hundra ansikten men tar längre tid på sig att identifiera en person. Personer med mellansvår form känner igen anhöriga och nära vänner men har det svårare med andra. Gravt ansiktsblinda känner inte alltid igen sina närmaste eller ens sin egen spegelbild. Många med lindrigare former säger inget eftersom de tror att alla andra har lika svårt att känna igen ansikten. Andra som besväras mer av det skäms, berättar inte om det och hittar på bortförklaringar för att rädda – ansiktet.
Ansiktsblindhet är en kronisk åkomma där få läkemedel hjälper, men det finns en del andra metoder som underlättar vardagen. För det första är det viktigt att berätta om sitt handikapp så uppstår det färre missförstånd. För det andra måste man fokusera på andra effektiva kännetecken: frisyrer, smycken, dofter, sättet att gå och att röra sig
över huvud taget.
Källa: www.svd.se (3.11.2014)
Att vara blind för ansikten
10. Vad kan vara en orsak till ansiktsblindhet?
A En neurologisk störning
B En ärftlig skada på hjärnan
C En främmande faktor
11. Varför är ansiktsblindhet så lite omtalat?
A Det är sällsynt
B Det anses vara naturligt
C Det är tabubelagt
12. Hur kan problemen lindras?
A Med fysiska övningar
B Med moderna mediciner
C Med konkreta strategier
0 kommenttia
LUETUN YMMÄRTÄMINEN MONIVALINNAT
En kolbit till vattnet?
Aktivt kol i form av koltabletter har länge varit förknippat med mindre
trevliga upplevelser. Koltabletter har varit ett måste i reseapoteket när
det burit av till fjärran länder. Men nu är det dags för kolet att göra
entré i vardagen. Aktivt kol hajpas av hälsomedvetna förgrundsfigurer,
stora i sociala medier. Produkten har gynnsamma effekter på hälsan,
säger de. Det fungerar som en sorts detox och hjälper kroppen att bli
av med gifter. Kolet har också tagit plats i inredningsvärlden i form av
förkolnade träbitar av japansk ek. Men de säljs inte bara som vackra
att se på utan de påstås också ha en gynnsam effekt som luft- och
vattenrenare som aldrig behöver bytas ut. För den tunnare plånboken
finns exempelvis en liten kolbit som kan placeras i en vattenflaska.
– Det låter som rent nonsens, säger man på Livsmedelsverket i
Sverige.Visst kan man stoppa en kolbit i vattnet och tro att det gör
nytta men det är helt onödigt med tanke på att vi har så bra kranvatten.
Och även om det stämmer att aktivt kol absorberar ämnen – kolfilter
används exempelvis i vattenverk – så är det helt fel att påstå att en
kolbit har evigt liv.
Och i värsta fall kan det vara hälsovådligt att knapra i sig koltabletter.
Äter man dem som något slags kosttillskott under en längre period
riskerar man att binda upp de ämnen som kroppen behöver.Aktivt
kol kan man inta vid diarré för att bli av med giftbildande bakterier.
Problemet är bara att kolet inte gör skillnad på nyttiga och onyttiga
ämnen. Aktivt kol ska bara användas i akuta situationer.
Källa: Fokus 51/2014
1. Vad sägs det i texten om användningen av aktivt kol i dag?
A Det har börjat användas igen efter att ha varit ur bruk en tid
B Det har fått nya användningsområden utanför det
medicinska
C Det är en dyr produkt med mångsidiga
användningsmöjligheter
2. Varför är myndigheterna kritiska till en del påståenden om kol?
A Kol är mindre effektivt än vad entusiasterna påstår
B Det finns ännu hållbarare reningsmetoder
C Marknadsföringen innehåller sakfel
3. På vilket sätt kan ett för stort intag kol vara till nackdel för
människan?
A Det kan försämra näringsupptaget
B Skadliga ämnen kan lagras i kroppen
C Koltabletter är ineffektiva när de skulle behövas
Aktivt kol i form av koltabletter har länge varit förknippat med mindre
trevliga upplevelser. Koltabletter har varit ett måste i reseapoteket när
det burit av till fjärran länder. Men nu är det dags för kolet att göra
entré i vardagen. Aktivt kol hajpas av hälsomedvetna förgrundsfigurer,
stora i sociala medier. Produkten har gynnsamma effekter på hälsan,
säger de. Det fungerar som en sorts detox och hjälper kroppen att bli
av med gifter. Kolet har också tagit plats i inredningsvärlden i form av
förkolnade träbitar av japansk ek. Men de säljs inte bara som vackra
att se på utan de påstås också ha en gynnsam effekt som luft- och
vattenrenare som aldrig behöver bytas ut. För den tunnare plånboken
finns exempelvis en liten kolbit som kan placeras i en vattenflaska.
– Det låter som rent nonsens, säger man på Livsmedelsverket i
Sverige.Visst kan man stoppa en kolbit i vattnet och tro att det gör
nytta men det är helt onödigt med tanke på att vi har så bra kranvatten.
Och även om det stämmer att aktivt kol absorberar ämnen – kolfilter
används exempelvis i vattenverk – så är det helt fel att påstå att en
kolbit har evigt liv.
Och i värsta fall kan det vara hälsovådligt att knapra i sig koltabletter.
Äter man dem som något slags kosttillskott under en längre period
riskerar man att binda upp de ämnen som kroppen behöver.Aktivt
kol kan man inta vid diarré för att bli av med giftbildande bakterier.
Problemet är bara att kolet inte gör skillnad på nyttiga och onyttiga
ämnen. Aktivt kol ska bara användas i akuta situationer.
Källa: Fokus 51/2014
1. Vad sägs det i texten om användningen av aktivt kol i dag?
A Det har börjat användas igen efter att ha varit ur bruk en tid
B Det har fått nya användningsområden utanför det
medicinska
C Det är en dyr produkt med mångsidiga
användningsmöjligheter
2. Varför är myndigheterna kritiska till en del påståenden om kol?
A Kol är mindre effektivt än vad entusiasterna påstår
B Det finns ännu hållbarare reningsmetoder
C Marknadsföringen innehåller sakfel
3. På vilket sätt kan ett för stort intag kol vara till nackdel för
människan?
A Det kan försämra näringsupptaget
B Skadliga ämnen kan lagras i kroppen
C Koltabletter är ineffektiva när de skulle behövas
LUETUN YMMÄRTÄMINEN AVOIMET KYSYMYKSET
Kulturens många ansikten
Världen älskar skandinavisk design och bättre än sina grannar har de
danska entreprenörerna förstått kraften i detta. De unga passionsdrivna designföretagarna ser själva ingen ände på framgångarna.
Den svenska designjournalisten Annica Kvint har följt den danska
utvecklingen och ser några orsaker till det nuvarande läget. I Danmark
har man i större utsträckning än i de andra nordiska länderna kunnat
behålla den småskaliga tillverkningsindustrin. Därtill finns det också
en stolthet kring det inhemska designarvet.
Källa: Sköna hem 1/2015
a) Mitä mieltä nuoret yrittäjät ovat tanskalaisen designin tilasta?
Miten Tanskassa suhtaudutaan designiin?
Historieskrivningen rör sig, sakta men säkert, mot att bli alltmer
tvekönad. I Umeå kommun ansåg de styrande politikerna att det
behövdes ett museum som speglar de nya insikterna. Kvinnohistoriskt
museum beläget i de centrala delarna av Umeå precis invid Ume älv
har nu 700 kvadratmeter till sitt förfogande. Trots de stora lokalerna
kommer museet inte att skaffa eller presentera några egna samlingar,
åtminstone inte i början. Tanken är i stället att ta emot föremålslån från
andra museer världen över. Det är Sveriges första museum som vill ha
fokus på relationen mellan makt och kön.
Källa: Populär historia 12/2014
b) Mikä on museon toiminta-ajatus ja keskeinen tavoite?
Carin Rodebjer gör karriär i modevärlden i New York. Hennes märke
är ett av Sveriges mest populära, och det utvecklas nu i ett samhälle
där människor inte har råd att klä ner sig. Som modedesigner i ett
främmande land har hon fått uppleva en del kulturkrockar. Enligt
Rodebjer klär svenska kvinnor sig för en hel dag – från dagis till
fest – medan amerikaner byter om till en rad olika tillfällen. I Sverige
är prisvärt något positivt men Rodebjers kollektioner har tidigare
enligt amerikaner legat alldeles för lågt i pris och därför har plaggen
placerats i ett yngre segment i butikerna.
Källa: www.svd.se (7.10.2014)
c) Miten ruotsalaisnaisten pukeutuminen ja suhtautuminen vaatteisiin
eroaa amerikkalaisista? (2 asiaa)
Förr i världen var socker inte någon vardagsvara, utan bara de
välbärgade kunde unna sig sötsaker. Då var det efterfrågan och utbud
som höjde priset på detta livsmedel och alla hade inte råd med det.
Före medeltiden betraktades socker som någonting som ansågs bota
en rad sjukdomar. Senare kom man på att socker har en del nyttiga
egenskaper, det kan smältas och formas om, vilket gjorde det idealiskt
för att förpacka känsliga örter och ämnen under ett skyddande hårt
täcke och så var sockerpillret fött.
Källa: Populär historia 12/2014
d) Miten sokerin hinta muodostui ennen muinoin, ja mihin
tarkoitukseen sokeria tuolloin käytettiin?
Positiv återkoppling har visat sig betyda mycket för vår hälsa och
vårt allmänna välbefinnande, och på sikt skapar det trygghet och god
självkänsla. Hur man ger och tar emot respons varierar ändå mellan
olika kulturer. Vi svenskar kan nog bli lite bättre på att uppmuntra
vår omgivning och att faktiskt också ge oss själva en klapp på axeln
emellanåt. En del personer är rädda för att deras uppmuntran ska verka
beräknande. I Sverige är vi ganska snåla med respons över huvud
taget, men både givaren och mottagaren vinner på att vara generös.
Källa: Femina 3/2015
e) Missä asiassa ruotsalaiset voisivat kehittyä, ja miksi se on vaikeaa
osalle heistä?
Världen älskar skandinavisk design och bättre än sina grannar har de
danska entreprenörerna förstått kraften i detta. De unga passionsdrivna designföretagarna ser själva ingen ände på framgångarna.
Den svenska designjournalisten Annica Kvint har följt den danska
utvecklingen och ser några orsaker till det nuvarande läget. I Danmark
har man i större utsträckning än i de andra nordiska länderna kunnat
behålla den småskaliga tillverkningsindustrin. Därtill finns det också
en stolthet kring det inhemska designarvet.
Källa: Sköna hem 1/2015
a) Mitä mieltä nuoret yrittäjät ovat tanskalaisen designin tilasta?
Miten Tanskassa suhtaudutaan designiin?
Historieskrivningen rör sig, sakta men säkert, mot att bli alltmer
tvekönad. I Umeå kommun ansåg de styrande politikerna att det
behövdes ett museum som speglar de nya insikterna. Kvinnohistoriskt
museum beläget i de centrala delarna av Umeå precis invid Ume älv
har nu 700 kvadratmeter till sitt förfogande. Trots de stora lokalerna
kommer museet inte att skaffa eller presentera några egna samlingar,
åtminstone inte i början. Tanken är i stället att ta emot föremålslån från
andra museer världen över. Det är Sveriges första museum som vill ha
fokus på relationen mellan makt och kön.
Källa: Populär historia 12/2014
b) Mikä on museon toiminta-ajatus ja keskeinen tavoite?
Carin Rodebjer gör karriär i modevärlden i New York. Hennes märke
är ett av Sveriges mest populära, och det utvecklas nu i ett samhälle
där människor inte har råd att klä ner sig. Som modedesigner i ett
främmande land har hon fått uppleva en del kulturkrockar. Enligt
Rodebjer klär svenska kvinnor sig för en hel dag – från dagis till
fest – medan amerikaner byter om till en rad olika tillfällen. I Sverige
är prisvärt något positivt men Rodebjers kollektioner har tidigare
enligt amerikaner legat alldeles för lågt i pris och därför har plaggen
placerats i ett yngre segment i butikerna.
Källa: www.svd.se (7.10.2014)
c) Miten ruotsalaisnaisten pukeutuminen ja suhtautuminen vaatteisiin
eroaa amerikkalaisista? (2 asiaa)
Förr i världen var socker inte någon vardagsvara, utan bara de
välbärgade kunde unna sig sötsaker. Då var det efterfrågan och utbud
som höjde priset på detta livsmedel och alla hade inte råd med det.
Före medeltiden betraktades socker som någonting som ansågs bota
en rad sjukdomar. Senare kom man på att socker har en del nyttiga
egenskaper, det kan smältas och formas om, vilket gjorde det idealiskt
för att förpacka känsliga örter och ämnen under ett skyddande hårt
täcke och så var sockerpillret fött.
Källa: Populär historia 12/2014
d) Miten sokerin hinta muodostui ennen muinoin, ja mihin
tarkoitukseen sokeria tuolloin käytettiin?
Positiv återkoppling har visat sig betyda mycket för vår hälsa och
vårt allmänna välbefinnande, och på sikt skapar det trygghet och god
självkänsla. Hur man ger och tar emot respons varierar ändå mellan
olika kulturer. Vi svenskar kan nog bli lite bättre på att uppmuntra
vår omgivning och att faktiskt också ge oss själva en klapp på axeln
emellanåt. En del personer är rädda för att deras uppmuntran ska verka
beräknande. I Sverige är vi ganska snåla med respons över huvud
taget, men både givaren och mottagaren vinner på att vara generös.
Källa: Femina 3/2015
e) Missä asiassa ruotsalaiset voisivat kehittyä, ja miksi se on vaikeaa
osalle heistä?
Produktiivinen testi
Vi äter mer vitaminer än någonsin
Mer än 1–2) _____________ (joka kolmas ruotsalainen) tar vitaminer
och mineraler för att hålla sig frisk. Nya siffror från organisationen
Svensk egenvård visar att 3–4) _________ (myytiin) vitaminer för
drygt 2,1 miljarder förra året. Det är en ökning med 24 procent jämfört
med fem år tidigare.
Branschen hävdar att vitaminer är ett bra sätt att 5–6) _________
(ottaa vastuuta itsestään), och tror på en försäljningstillväxt. Men
frågan är om vitaminer verkligen förebygger ohälsa hos friska
människor. 7–8) _______________ (Viimeisimmät tutkimustulokset) tyder på att pillren tvärtom kan 9–10) _______ (johtaa)
sjukdomar hos friska människor. Om man äter vitaminer
11) ________ (turhaan) skapar det obalans i kroppen. Vitaminer
och mineraler är 12–13) __________ (riippuvaisia) varandra i olika
processer i kroppen, till exempel inom ämnesomsättning och underhåll
av vävnaderna. – Jag brukar jämföra med 14–15) ________ (mitä
tapahtuu) med en stol om man förlänger bara ett av benen. Vitaminer
samspelar på ett sätt som vi ännu inte förstår fullt ut, säger professor
Alicja Wolk.
Källa: Dagens Nyheter 19.10.2014
Mer än 1–2) _____________ (joka kolmas ruotsalainen) tar vitaminer
och mineraler för att hålla sig frisk. Nya siffror från organisationen
Svensk egenvård visar att 3–4) _________ (myytiin) vitaminer för
drygt 2,1 miljarder förra året. Det är en ökning med 24 procent jämfört
med fem år tidigare.
Branschen hävdar att vitaminer är ett bra sätt att 5–6) _________
(ottaa vastuuta itsestään), och tror på en försäljningstillväxt. Men
frågan är om vitaminer verkligen förebygger ohälsa hos friska
människor. 7–8) _______________ (Viimeisimmät tutkimustulokset) tyder på att pillren tvärtom kan 9–10) _______ (johtaa)
sjukdomar hos friska människor. Om man äter vitaminer
11) ________ (turhaan) skapar det obalans i kroppen. Vitaminer
och mineraler är 12–13) __________ (riippuvaisia) varandra i olika
processer i kroppen, till exempel inom ämnesomsättning och underhåll
av vävnaderna. – Jag brukar jämföra med 14–15) ________ (mitä
tapahtuu) med en stol om man förlänger bara ett av benen. Vitaminer
samspelar på ett sätt som vi ännu inte förstår fullt ut, säger professor
Alicja Wolk.
Källa: Dagens Nyheter 19.10.2014
MONIVALINTA sanasto-rakenne
Mat från förr smakar än i dag
Dagens matkonsumenter tänker inte på
överlevnad utan förknippar mat __26__
med hälsa, njutning och etik. Mat är en
stor __27__ till njutning. Det är bara att
ta en titt i tidningshyllan, i bokhandeln
eller i tv-tablån. Aldrig tidigare har väl det
materaletade __28__ varit så stort. Varje
kväll går det att se minst två, tre olika
matlagningsprogram och det __29__
nästan en kokbok om dagen. Samtidigt
har matlagningen gått från att __30__ en
tillkrånglad process till att bli allt enklare.
Om 1980-talet var wokens __31__ och
1990-talet var sushins och tacons era,
har vi nu __32__ en helomvändning
och börjat laga nordisk mat med __33__
närproducerade råvaror som grund.
Grön matlagning blir allt vanligare,
och kött ses numera som __34__ till
middagen i stället för att, som tidigare,
vara en av __35__. På senare år har det
internationella nätverket Köttfri måndag
__36__ till att grön matlagning fått en
tydlig plats på agendan, och många skolor
har börjat införa köttfria måndagar. Till
exempel Nyköpings alla skolor serverar
__37__ vegetariskt på måndagar från
och med vårterminen 2014.
__38__ som vi äter och lagar
vår mat på har också influerats av
mindfulnessfilosofin som __39__ över
västvärlden. Genom att vara __40__ vad
vi köper för råvaror, hur vi lagar till dem
och hur __41__ kan vi utöva mindfulness
hemma vid köksbordet.
Andra trender på matområdet är till
exempel raw food, vegetabilisk kost
__42__. Många raw food-entusiaster
märker positiva effekter på hälsan, och
eftersom råvarorna __43__ är ekologiska
är det bra för miljön. Också juicetrenden
har nått Sverige. Vi pressar och juicar
som aldrig tidigare och juiceserveringar
ploppar upp lite __44__. En annan trend
är att vi går tillbaka till __45__ och lagar
mat som består av nordiska råvaror. Några
råd för ökad matnjutning: När du äter,
__46__ att göra något annat samtidigt!
Använd alla __47__ när du äter och lagar
mat. Ibland kan det vara skönt att äta
__48__. Prova det som omväxling även
om __49__ kring matbordet. Ta mindre
portioner och __50__ långsamt!
Källa: Hufvudstadsbladet 12.2.2015
26. A främre
B främst
C först
D förr
27. A källa
B princip
C grund
D orsak
28. A utbytet
B utbudet
C uttrycket
D utsläppet
29. A läses ut
B ges ut
C säljs ut
D förs ut
30. A var
B har varit
C hade varit
D ha varit
31. A skede
B tidpunkt
C decennium
D epok
32. A ökat
B gjort
C missat
D röjt
33. A lite
B mindre
C ett medeltal
D ett fåtal
34. A ett ämne
B ett ärende
C ett tillbehör
D ett tillstånd
35. A huvudsakerna
B huvudrätterna
C huvud-ingredienserna
D huvuddragen
36. A bestämt
B bidragit
C gjort
D blivit
37. A enskilt
B ensamt
C ensligt
D enbart
38. A Ett sätt
B Sättet
C Sätt
D Sätten
39. A flugit
B flutit
C blåst
D svept
40. A försiktiga med
B förtrogna med
C rädda om
D medvetna om
41. A vi äter sedan dem
B vi sedan äter dem
C äter vi dem sedan
D äter vi sedan dem
42. A som inte tillagas
B som tillagas inte
C vad inte tillagas
D vad tillagas inte
43. A småningom
B dessvärre
C i och för sig
D i stort sett
44. A varstans
B annanstans
C någonstans
D mångenstans
45. A en rot
B roten
C rötter
D rötterna
46. A låt vara
B låt komma
C låt bli
D låt gå
47. A konster
B sinnen
C färdigheter
D tricks
48. A i tystnad
B i tystnaden
C tyst
D tystlåten
49. A det ofta uppstår fina diskussioner
B det uppstår ofta fina diskussioner
C ofta uppstår det
fina diskussioner
D uppstår det ofta
fina diskussioner
50. A lukta
B tugga
C smaka
D smaska
Dagens matkonsumenter tänker inte på
överlevnad utan förknippar mat __26__
med hälsa, njutning och etik. Mat är en
stor __27__ till njutning. Det är bara att
ta en titt i tidningshyllan, i bokhandeln
eller i tv-tablån. Aldrig tidigare har väl det
materaletade __28__ varit så stort. Varje
kväll går det att se minst två, tre olika
matlagningsprogram och det __29__
nästan en kokbok om dagen. Samtidigt
har matlagningen gått från att __30__ en
tillkrånglad process till att bli allt enklare.
Om 1980-talet var wokens __31__ och
1990-talet var sushins och tacons era,
har vi nu __32__ en helomvändning
och börjat laga nordisk mat med __33__
närproducerade råvaror som grund.
Grön matlagning blir allt vanligare,
och kött ses numera som __34__ till
middagen i stället för att, som tidigare,
vara en av __35__. På senare år har det
internationella nätverket Köttfri måndag
__36__ till att grön matlagning fått en
tydlig plats på agendan, och många skolor
har börjat införa köttfria måndagar. Till
exempel Nyköpings alla skolor serverar
__37__ vegetariskt på måndagar från
och med vårterminen 2014.
__38__ som vi äter och lagar
vår mat på har också influerats av
mindfulnessfilosofin som __39__ över
västvärlden. Genom att vara __40__ vad
vi köper för råvaror, hur vi lagar till dem
och hur __41__ kan vi utöva mindfulness
hemma vid köksbordet.
Andra trender på matområdet är till
exempel raw food, vegetabilisk kost
__42__. Många raw food-entusiaster
märker positiva effekter på hälsan, och
eftersom råvarorna __43__ är ekologiska
är det bra för miljön. Också juicetrenden
har nått Sverige. Vi pressar och juicar
som aldrig tidigare och juiceserveringar
ploppar upp lite __44__. En annan trend
är att vi går tillbaka till __45__ och lagar
mat som består av nordiska råvaror. Några
råd för ökad matnjutning: När du äter,
__46__ att göra något annat samtidigt!
Använd alla __47__ när du äter och lagar
mat. Ibland kan det vara skönt att äta
__48__. Prova det som omväxling även
om __49__ kring matbordet. Ta mindre
portioner och __50__ långsamt!
Källa: Hufvudstadsbladet 12.2.2015
26. A främre
B främst
C först
D förr
27. A källa
B princip
C grund
D orsak
28. A utbytet
B utbudet
C uttrycket
D utsläppet
29. A läses ut
B ges ut
C säljs ut
D förs ut
30. A var
B har varit
C hade varit
D ha varit
31. A skede
B tidpunkt
C decennium
D epok
32. A ökat
B gjort
C missat
D röjt
33. A lite
B mindre
C ett medeltal
D ett fåtal
34. A ett ämne
B ett ärende
C ett tillbehör
D ett tillstånd
35. A huvudsakerna
B huvudrätterna
C huvud-ingredienserna
D huvuddragen
36. A bestämt
B bidragit
C gjort
D blivit
37. A enskilt
B ensamt
C ensligt
D enbart
38. A Ett sätt
B Sättet
C Sätt
D Sätten
39. A flugit
B flutit
C blåst
D svept
40. A försiktiga med
B förtrogna med
C rädda om
D medvetna om
41. A vi äter sedan dem
B vi sedan äter dem
C äter vi dem sedan
D äter vi sedan dem
42. A som inte tillagas
B som tillagas inte
C vad inte tillagas
D vad tillagas inte
43. A småningom
B dessvärre
C i och för sig
D i stort sett
44. A varstans
B annanstans
C någonstans
D mångenstans
45. A en rot
B roten
C rötter
D rötterna
46. A låt vara
B låt komma
C låt bli
D låt gå
47. A konster
B sinnen
C färdigheter
D tricks
48. A i tystnad
B i tystnaden
C tyst
D tystlåten
49. A det ofta uppstår fina diskussioner
B det uppstår ofta fina diskussioner
C ofta uppstår det
fina diskussioner
D uppstår det ofta
fina diskussioner
50. A lukta
B tugga
C smaka
D smaska