Kulturens många ansikten

Världen älskar skandinavisk design och bättre än sina grannar har de
danska entreprenörerna förstått kraften i detta. De unga passionsdrivna designföretagarna ser själva ingen ände på framgångarna.
Den svenska designjournalisten Annica Kvint har följt den danska
utvecklingen och ser några orsaker till det nuvarande läget. I Danmark
har man i större utsträckning än i de andra nordiska länderna kunnat
behålla den småskaliga tillverkningsindustrin. Därtill finns det också
en stolthet kring det inhemska designarvet.

Källa: Sköna hem 1/2015

a) Mitä mieltä nuoret yrittäjät ovat tanskalaisen designin tilasta?
Miten Tanskassa suhtaudutaan designiin?

Historieskrivningen rör sig, sakta men säkert, mot att bli alltmer
tvekönad. I Umeå kommun ansåg de styrande politikerna att det
behövdes ett museum som speglar de nya insikterna. Kvinnohistoriskt
museum beläget i de centrala delarna av Umeå precis invid Ume älv
har nu 700 kvadratmeter till sitt förfogande. Trots de stora lokalerna
kommer museet inte att skaffa eller presentera några egna samlingar,
åtminstone inte i början. Tanken är i stället att ta emot föremålslån från
andra museer världen över. Det är Sveriges första museum som vill ha
fokus på relationen mellan makt och kön.

Källa: Populär historia 12/2014

b) Mikä on museon toiminta-ajatus ja keskeinen tavoite?

Carin Rodebjer gör karriär i modevärlden i New York. Hennes märke
är ett av Sveriges mest populära, och det utvecklas nu i ett samhälle
där människor inte har råd att klä ner sig. Som modedesigner i ett
främmande land har hon fått uppleva en del kulturkrockar. Enligt
Rodebjer klär svenska kvinnor sig för en hel dag – från dagis till
fest – medan amerikaner byter om till en rad olika tillfällen. I Sverige
är prisvärt något positivt men Rodebjers kollektioner har tidigare
enligt amerikaner legat alldeles för lågt i pris och därför har plaggen
placerats i ett yngre segment i butikerna.

Källa: www.svd.se (7.10.2014)

c) Miten ruotsalaisnaisten pukeutuminen ja suhtautuminen vaatteisiin
eroaa amerikkalaisista? (2 asiaa)

Förr i världen var socker inte någon vardagsvara, utan bara de
välbärgade kunde unna sig sötsaker. Då var det efterfrågan och utbud
som höjde priset på detta livsmedel och alla hade inte råd med det.
Före medeltiden betraktades socker som någonting som ansågs bota
en rad sjukdomar. Senare kom man på att socker har en del nyttiga
egenskaper, det kan smältas och formas om, vilket gjorde det idealiskt
för att förpacka känsliga örter och ämnen under ett skyddande hårt
täcke och så var sockerpillret fött.

Källa: Populär historia 12/2014

d) Miten sokerin hinta muodostui ennen muinoin, ja mihin
tarkoitukseen sokeria tuolloin käytettiin?

Positiv återkoppling har visat sig betyda mycket för vår hälsa och
vårt allmänna välbefinnande, och på sikt skapar det trygghet och god
självkänsla. Hur man ger och tar emot respons varierar ändå mellan
olika kulturer. Vi svenskar kan nog bli lite bättre på att uppmuntra
vår omgivning och att faktiskt också ge oss själva en klapp på axeln
emellanåt. En del personer är rädda för att deras uppmuntran ska verka
beräknande. I Sverige är vi ganska snåla med respons över huvud
taget, men både givaren och mottagaren vinner på att vara generös. 

Källa: Femina 3/2015

e) Missä asiassa ruotsalaiset voisivat kehittyä, ja miksi se on vaikeaa
osalle heistä?