Vi bekantar oss med knapparna på digitala verktyg och symbolerna i digitala miljöer

De digitala enheterna och miljöerna innehåller många olika symboler, och barnen lär sig så småningom känna igen många av dem. Man kan bekanta sig med symbolerna i de digitala miljöerna genom att förklara dem med ord eller genom att specifikt söka dem och skaffa information om dem. Det är nyttigt att känna till symboler för olika funktioner i miljöer som är fullspäckade med digital teknik, och att känna till innebörden i dem är ett exempel på multilitteracitet. 

Vi bekantar oss med olika tangentbord

Med tangentbordsfärdigheter avses helt enkelt färdigheten att använda tangentbord på olika digitala enheter, oavsett om det är fråga om ett fysiskt (t.ex. ett separat tangentbord till datorn) eller ett digitalt tangentbord (tangentbord på en enhet med pekskärm). De olika digitala tangentborden spelar en viktig roll i samband med användning av de flesta digitala enheter och tjänster och produktion av digitala textinnehåll. I detta hänseende kan tangentbordsfärdigheter också uppfattas som en kompetens som främjar multilitteracitet. 

• När barnet får intresse för bokstäver erbjuder tangentbordet en möjlighet till ”lekskrift”, vilket är ett bra sätt att lekfullt bekanta sig med tangentbordet och textinmatning med hjälp av det.
• Ge barnet möjligheter att öva att skriva sitt namn med tangentbordet. På så sätt lär sig barnet att skriva med tangentbordet och lär sig så småningom var bokstavstangenterna ligger. 
• Bekanta er förutom med det normala tangentbordet också med emojitangentbordet.

Vi utnyttjar digitala lösningar när vi övar på reflektionsfärdigheter

Med reflektion avses att man reflekterar över sin aktivitet och till exempel känslorna i samband med aktiviteten. Reflektion kan utveckla självkännedomen och främja lärande; reflektion är en viktig del av inte bara den pedagogiska dokumenteringen utan också av processen i det digitala portfolioarbetet. Reflektion är ingen helt lätt färdighet, och man kan tänka sig att var och en av oss övar reflektion på sitt sätt genom hela sitt liv.

Den vuxnas roll i att beskriva aktiviteten samt erfarenheterna och känslorna framhävs särskilt när i fråga om de minsta barnen i daghemmet, men också barn i förskoleåldern behöver stöd och hjälp av vuxna. När barnets språkliga färdigheter är tillräckliga kan den vuxna ge stöd i övning i reflektionsfärdigheter genom att ställa olika öppna frågor (vad, hur, varför osv.)

De digitala verktygen underlättar och snabbar upp dokumenteringen. Bilder och videor tjänar som stöd för minnet och hjälper en att minnas förflutna händelser; bilder och videor kan också ge stöd för diskussion.

• Avgränsa framför allt antalet dokument som ska samlas genom fotografering och filmning, för om det finns väldigt mycket material är det svårare att välja betydelsefulla dokument som stöd för reflektion.
• I den digitala mappen om barnets uppväxt är avsikten att samla dokument som är av betydelse för barnet och som bl.a. berättar om barnets lärande och intressen.
• Sammanställ under året en ”Jag-bok” med barnen till exempel med hjälp av appen Book creator; i e-boken kan du lägga till barnets egna funderingar i anslutning till bilderna och videorna antingen i skrift (sagotering) eller i form av ljudinspelningar