Näringsämnens kemi Åk8

FETTER

  • Fett behövs som energikälla och innehåller mest energi av de tre näringsämnena.
  • Fett behövs som ett värmeisolerade lager under huden.
  • Fett skyddar inre organ och transporterar fettlösliga vitaminer (A, D,E och K)

Fettmolekylen

  • Fettmolekylen består grundämnena kol, väte och syre.
  • Fettmolekylen bildas av glycerol (trevärd alkohol) och tre fettsyror (karboxylsyror med 16-18 kolatomer).
  • Fettmolekylen är en ester.



Djurfetter (animaliska fetter)

  • Mättade fettsyror har enkelbindningar mellan alla kolatomer.
  • Djurfetter innehåller mättade fettsyror.
  • Djurfetter är i fast form vid rumstemperatur.

Växtfetter (Vegetabiliska fetter)

  • Enkelomättad fettsyra har en dubbelbindning mellan kolatomer, medan fleromättad har två eller flera dubbelbindningar.
  • Växtfetter innehåller omättade fettsyror.
  • Växtfetter är flytande vid rumstemperatur (växtoljor).
  • Vid omvandling av växtoljor till margarin (fast form) måste omättade fettsyror omvandlas till mättade genom reaktion med vätgas.

Fetter (video av Andreas Sandqvist)

KOLHYDRATER

  • Människan får största delen av sin energi från kolhydrater.
  • Kolhydrater finns det rikligt av i spannmålsprodukter, grönsaker, frukter och socker.


FOTOSYNTES
Fotosyntes sker hos växterna.
koldioxid + vatten + ljusenergi -> kolhydrater + syre
Reaktion som ger druvsocker:
6 CO2 + 6 H2O + ljusenergi -> C6H12O6 + 6 O2

 

CELLANDNING
Cellandning innebär förbränning av kolhydrater i celler hos djur och växter.
kolhydrater + syre -> koldioxid + vatten + energi

Förbränning av druvsocker
C6H12O6 + 6 O2 -> 6 CO2 + 6 H2O + energi (värme, rörelseenergi o.s.v.)

Fotosyntes och cellandnig (video av Andreas Sandqvist)



INDELNING AV KOLHYDRATER

Enkla sockerarter (monosackarider)

  • Glukos (druvsocker) är sockeret som finns i boldet ("blodsocker").
  • Fruktos (fruktsocker).

Molekylformel för monosackarider C6H12O6



Sammansatta sockerarter (disackarider)

  • Sackaros (Rörsocker, “vanligt socker“)
  • Maltos (Maltsocker)
  • Laktos (mjölksocker)

Sammansatta sockerarter bildas av två enkla sockermolekyler:
2 C6H12O6 -> C12H22O11 + H2O

Molekylformeln för disackarider: C12H22O11



Polysackarider

Stärkelse finns i bl.a. potatis, ris och pasta.
Stärkelsemolekylen byggs upp av 200 - 2000 glukosmolekyler.

Cellulosa finns bl.a. trä och används för att framställa papper.
Cellulosamolekylen byggs upp av 2000 - 10 000 glukosmolekyler.
Människa kan inte bryta ner cellulosa men fibrerna hjälper till vid matsmältningen.

Kolhydrater del 1 (video av Andreas Sandqvist)
Kolhydrater del 2 (video av Andreas Sandqvist)

PROTEINER

  • Ett annat namn för proteiner är äggviteämnen.
  • Mat som innehåller rikligt med proteiner är mjölkprodukter, ägg, kött och fisk.
  • Även produkter från växtriket innehåller proteiner som t.ex bönor.
  • Människan får energi vid förbränning av proteiner, men proteinerna är även cellernas byggnadsmaterial.

Proteinmolekylen

  • Proteinerna innehåller förutom grundämnena kol, väte och syre även t.ex. kväve svavel och fosfor.
  • Proteinerna består av aminosyror som är bundna till varandra med peptidbindning.
  • En enda proteinmolekyl kan bestå av tiotusentals aminosyror.

 

Aminosyror

  • Proteinerna är uppbyggda av 20 olika aminosyror.
  • Den enklaste aminosyran är glycin:

  • Människa kan inte framställa aminosyror (växterna framställer aminosyror).
  • Människa får aminosyror från proteiner som finns i maten (växter och kött).
  • Protein i maten sönderdelas till aminosyror och byggs ihop till de till de proteiner som människa behöver för olika funktioner.


Exempel på proteiner som människa behöver:

  • Keratin finns i hår och naglar
  • Myosin finns i muskler
  • Hemoglobin (röda blodkroppar) transporterar syre
  • Insulin reglerar blodsockerhalten (mängden glukos) i blodet
  • Enzymer är proteinmolekyler som fungerar som är biologiska katalysatorer i kroppen.

Proteniner (video av Andreas Sandqvist)

Peda.net käyttää vain välttämättömiä evästeitä istunnon ylläpitämiseen ja anonyymiin tekniseen tilastointiin. Peda.net ei koskaan käytä evästeitä markkinointiin tai kerää yksilöityjä tilastoja. Lisää tietoa evästeistä