^{Bild: Joonas Valjus}

Livsåskådningskunskap är ett ganska nytt läroämne: det kom till skolorna på 1980-talet. Ämnet är avsett för de studerande, som inte hör till något religionssamfund.

Flera tror – felaktigt nog – att det gäller att tvångsmata studerandena med ateism genom att erbjuda studier i livsåskådningskunskap. Detta stämmer inte. Livsåskådningskunskap innebär att man omfattande tar fram och resonerar över moral- och värdefrågor utan en förankring till religionen. Dessutom hör de olika religionerna också till livsåskådningskunskap som läroämne. Därför passar ämnet alla studerande.

Det är beklagligt att de studerande som hör till kyrkan inte kan läsa livsåskådningskunskap. Det här är besynnerligt, eftersom de som å ena sidan inte hör till ett trossamfund, kan delta i religionsundervisningen av egen vilja. Detta borde fungera åt båda hållen!

Å andra sidan kan man fråga om livsåskådningskunskap är ett ”konfessionslöst”, neutralt läroämne. Knappast. Existerar det överhuvudtaget en perfekt konfessionslöshet?

När man inom livsåskådningskunskap talar om samhälleliga frågor och jämför avvikande ideal, kan demokrati och fascism inte presenteras lika. Så livsåskådningskunskap är i själva verket ett konfessionellt ämne. Det är bundet till människorättsetiken och till humanismen.

En av de viktigaste värderingarna i livsåskådningskunskap är tolerans. Det finns väldigt annorlunda kulturer och tänkesätt i världen, något som är en enorm rikedom. Lev och låt leva – där har vi en förträfflig princip för oss alla.

– Arno Kotro
_{Svensk översättning RV}