Läsårsplan

Läsårsplan 2023-2024

Stadens gemensamma lednings- och utvecklingsmål

Lovisa är en UNICEF barnvänlig kommun där verksamheten är elevcentrerad och inkluderande. Vår utbildning är bra, individuell och likvärdig och inte diskriminerande. Vi främjar elevernas och personalens välfärd. Vi förebygger marginalisering av unga genom att satsa på stöd för lärande och skolgång. Vi värnar om naturens mångfald och kulturmiljön i Lovisa stad. I skolorna i Lovisa satsar vi på företagsamhet.

Tyngdpunktsområdena för läsåret 2023-24 är:

Elevernas delaktighet och barnvänlig kommun
Förebyggande av mobbning samt godkännande av olikheter och mångfald
Främja elevernas välmående
Språkmedveten och läsande skola
Företagande

Värdegrund, verksamhetsmål, läsårets tyngdpunktsområden

Värdegrunden för Lovisavikens skola (LS) tar avstamp i läroplanens värdegrund. Utgående från dessa ramar bildar följande ord skolans egen värdegrund:

Nyfikenhet, kunskap, engagemang, ansvar för sig själv, för andra och för miljön.

Nyfikenheten är en drivkraft som stöder inlärningen av både ny kunskap och nya färdigheter. Genom att engagera eleverna i skolans vardag t.ex. i form av elevkårsstyrelse-, vänelevs- och digiagentverksamheten stöds elevernas positiva attityd till skolan och den egna inlärningen. Även vikten av att eleverna känner sig hörda i planeringen av undervisningen samt delaktiga i planeringen och förverkligande av exmpelvis avvikande aktiviteter bidrar till en verksamhetkultur som stöder elevernas välmående i skolan och till förbättrade studieresultat. Elevens ansvar för den egna inlärningen poängteras.

En socialt, ekonomiskt, kulturellt och ekologiskt hållbar livsstil lyfts fram som ett naturligt inslag i skolans vardag. Målsättningen är en hållbar framtid.

Gemenskap, mångfald, tolerans, team-arbete, framtidstro.

Dessa teman skall genomsyra all verksamhet i skolan t.ex. temahelheter och elevengagemang via t.ex. KiVa- och vänelevsverksamheten. Vi stärker elevens självförtroende genom att ge eleven möjligheter att lyckas och uppmuntra dem. Eleverna fostras till att ta ansvar för framtiden genom vardagliga handlingar. Detta kan göras genom att diskutera fenomen ur olika synvinklar för att upprätthålla en positiv tro på framtiden.

Avvikande aktiviteter har en avgörande betydelse för samhörighetskänslan i klassen och i skolan. Detta i sin tur stärker elevernas välmående och engagemang i skolan.

Skolan fokuserar på både internt, lokalt och internationellt samarbete.

Frisk och anpassningsbar omgivning, balans, hälsa.

Skolan och skolgården erbjuder stimulerande och mångsidiga inlärningsmiljö för eleverna. Skolan poängterar vikten av att hitta en balans i vardagen och en hälsosam livsstil. Vikten av att äta mångsidigt, tillräcklig sömn och fysisk aktivitet, frisk luft, tillräcklig tid för återhämtning och tid för socialt umgänge lyfts fram.

Skola i rörelse samt rastaktivieter stöder en hälsosam livsstil. Även den sociala gemenskapen bidrar till att stärka eleverna välmående. Därför är satsningar på klassandan och skolanadan t.ex. i form av avvikande aktiviteter ytterst viktiga inslag i vardagen.

Arbetet med värdegrunden fortsätter under läsåret.

Värdegrunden stöder även förverkligande av skolans slogan Tillsammans framåt.

Teman för läsåret 2023-2024 är

Elevernas delaktighet och barnvänlig kommun
Förebyggande av mobbning samt godkännande av olikheter och mångfald
Främja elevernas välmående
Språkmedveten och läsande skola
Företagande

Elevernas delaktighet och barnvänlig kommun

Genom att engagera eleverna i skolans vardag t.ex. i form av elevkårsstyrelse-, vänelevs- och digiagentverksamheten stöds elevernas positiva attityd till skolan och den egna inlärningen. Även vikten av att eleverna känner sig hörda i planeringen av undervisningen samt delaktiga i planeringen och förverkligande av exmpelvis avvikande aktiviteter bidrar till en verksamhetkultur som stöder elevernas välmående i skolan och till förbättrade studieresultat. Elevens ansvar för den egna inlärningen poängteras.

Förebyggande av mobbning samt godkännande av olikheter och mångfald

Eftersom skolan ska erbjuda alla elever en trygg inlärningsmiljö är detta en uppgift som hör till hela personalens ansvar. Arbetet är en naturlig och viktig del av skolvardagen. Det innebär att alla vuxna i skolan agerar som modeller för ett accepterande förhållningssätt till olikheter och mångfald samt att alla reagerar på trakasserier och övrigt osakligt beteende.

Eventuella misstänkta mobbningsfall hanteras genom samtal med KiVa-teamet.

Vänveckan i februari med sina olika teman ökar tolerans.

Svartholmslägret i början av åk 7 genomförs bl.a. för att förebygga mobbning samt för att stärka gemenskapen i klassen. Längs med året får eleverna i åk 7 ta del av flera KiVa-pass som en del av det mobbningsförebyggande arbetet.

Genom Erasmus kommer mångfalden fram när vi får besök från andra länder.

Skolfredens tema "Olikhet är en rikedom" stöder detta tyngdpunktsområde.

Främja elevernas välmående

Lovisavikens skola deltar i programmet Välmående skola.

En förbättring av elevers välmående är en viktig faktor för deras skolprestationer och livslånga hälsa. Elever i årskurs 7 till 9 är i en avgörande period i deras liv där de upplever många förändringar och utmaningar. Det är därför viktigt att skolan och samhället som helhet tar ansvar för att stödja elevernas välmående under denna tid.

En av de viktigaste faktorerna för att förbättra elevernas välmående är att främja en hälsosam livsstil. Skolan kan uppmuntra elever att äta hälsosam mat genom att erbjuda näringsriktiga måltider i skolmatsalen och att undervisa eleverna om vikten av en balanserad kost. Dessutom bör skolan uppmuntra eleverna att delta i fysisk aktivitet, till exempel genom att presentera en mängd olika sporter och motionsaktiviteter för eleverna både under lektionerna i gymnastik, som rastaktivieter, som klubbar eller under skolans idrottsdagar.

Skolan kan också hjälpa elever att utveckla sociala färdigheter genom att främja inkludering och samarbete. Genom att erbjuda aktiviteter som involverar samarbete och grupparbete, kan eleverna lära sig att kommunicera effektivt och att lösa konflikter på ett positivt sätt. Skolan kan också uppmuntra elever att delta i volontärarbete och samhällsaktiviteter för att utveckla en känsla av samhörighet och ansvar.

En annan viktig faktor för elevernas välmående är att stödja deras psykiska hälsa. Skolan kan erbjuda stöd och rådgivning för elever som har svårt att hantera stress och känslomässiga utmaningar. Genom att erbjuda en miljö där eleverna känner sig trygga och respekterade kan skolan hjälpa elever att bygga upp en positiv självbild och självkänsla.

Slutligen är det viktigt att skolan arbetar för att minska elevernas stressnivåer. Genom att erbjuda stöd och strategier för att hantera stress, kan eleverna lära sig att hantera de utmaningar de står inför. Skolan kan också se till att eleverna har tillgång till stöd och resurser för att hantera eventuella problem som uppstår i hemmet eller i deras personliga liv.

I sammanfattning är det viktigt att skolan och samhället som helhet tar ansvar för att främja elevernas välmående under årskurs 7 till 9. Genom att erbjuda stöd för hälsosamma vanor, sociala färdigheter och psykisk hälsa kan eleverna utveckla en stark grund för att lyckas i skolan och i livet.

Språkmedveten och läsande skola

I en språkmedveten skola är läraren den språkliga modellen i sitt läroämne. Detta uppmärksammas i undervisningen men även i kommunikation med hemmet, t.ex. genom Wilma-meddelanden. Skillnaderna mellan skolrelaterat språk och vardagsspråk tas upp bl.a. genom att beakta de olika språkliga nivåerna som t.ex. ordval, meningsbyggnad och språkliga uttryckssätt. Alla i skolan uppmanas att använda ett vårdat språk.

Förklaring av synonymer och träning av ord i de texter och uppgifter som används är en viktig del av inlärningen. Användningen av korrekta, relevanta termer gynnar språkutvecklingen.

Språket stärks genom att läsa, både i skolan men även på fritiden. Det är viktigt att texterna är aktuella och intressanta för målgruppen. Författarbesök antingen fysiska eller virtuella väcker intresset för läsandet och även skrivandet. Skolans målsättningen är att stärka elevernas läsförmåga samt stärka läskulturen bl.a. förverkligas flera läsveckor under läsåret.

Företagande

Med företagsamhet avses såväl elevernas inre drivkraft som fostran till att bli företagare. I Lovisavikens skola är det viktigt att eleverna inser att det är de själva som måste göra jobbet. Personalens uppgift är att sporra, hjälpa, handleda, stöda och uppmuntra.

Som en del av företagsamhetsfostran ingår niornas besök till Företagarbyn i februari.

Utvärderingen av skolans verksamhet

Skolan utvärderar sin verksamhet kontinuerligt för att kunna utveckla läroplanen och verksamheten. Självutvärderingen sköts internt och fokuserar på hur situationen är nu; vad fungerar och vad fungerar inte? Varför är det så och som en följd av lägesbedömningen: vad kan vi göra för att förbättra situationen? Statistik, allmän uppföljningsinformation både vad gäller elever, lärare och personal är viktiga som underlag för utvärderingen, t.ex. via enkäter för elever, lärare och vårdnadshavare och utvecklingssamtal. Denna självutvärdering är en fortgående process i skolan.

Skolans ledningsgrupp har ett speciellt ansvar för utvärderingen av skolans verksamhet. Ett årligt återkommande verktyg i detta sammanhang är årsberättelsen i vilken hela läsårets verksamhet utvärderas.

Trivselprofilen, jämställdhetsenkäten, KiVa-skola enhkäten samt riskkartläggningen genomförs varje år i skolan. Därtill kan övriga korta enkäter genomföras.

Mångvetenskapliga lärområden

Åk 7

Nationalismen

Totalt minst 16 lektioner i januari-februari

HI, BK, MU och SV

Innehåll och genomförande:

I historia gås orsakerna och följderna av nationalismen igenom samt konstens betydelse för att de nationalistiska tankarna spreds. Viktiga personer som var med och skapade nationen Finland lyfts upp.
I bildkonst (Albert Edefelt, Axeli-Gallen Kallela), musik och svenska (Topelius, Runeberg) behandlas kända kulturprofiler och deras konst under Nationalromantiken.
De olika ämnenas bidrag till helheten sparas i ett dokument som heter Nationalismen och finns i läsårets mapp i LS personal på OneDrive.

Bedömning:

Som en del av de enskilda ämnena.

Vatten

Totalt minst 15 lektioner

KE, BI, TX, HU

Innehåll och genomförande:

Vattnet behandlas ur många olika synvinklar; stoff som bl.a. tas upp är pH-skalan och miljövänliga rengöringsmedel samt vattenrening, kemikalier, miljöeffekter, ytspänning
redovisning bl.a I form av konstverk I textilslöjden

Bedömning:

Som en del av de enskilda ämnena.

Planera och bygga en interaktiv tavla

Totalt minst 10 lektioner under hösten

MU, TN

Innehåll och genomförande:

Programmering, robotik, elektronik,
Väcka elevernas intresse för att en stor del av tekniken runtom oss baserar sig på programerbara mikrokontrollers.

Bedöming:

Som en del av de enskilda ämnena

Åk 8

Europeiskt land

Totalt minst 10 lektioner,

GE, EN

Innehåll och genomförande:

Eleverna gör ett arbete om ett valfritt europeiskt land med mångsidig fakta, i form av en uppsats i Word. Dokumentet delas med båda lärarna och övervakningen av arbetsprocessen sker online.

Information om projektets förverkligande, innehåll och kriterier finns på geografins OneNote. Arbetet görs i huvudsak på geografilektioner.

Texten om huvudstaden görs på engelskalektioner med hjälp av engelskspråkiga källor. Tyngdpunkten ligger på innehållet, och görs i samma Worddokument.

Bedömning: Arbetet bedöms i geografin. Engelskaläraren kontrollerar att eleven har skrivit egen text och inte kopierat.

Skogsmatematik

Totalt minst 6 lektioner

BI, MA

Innehåll och genomförande:

Använder sig av matematik då de går igenom skogen i biologin t.ex. räknar areor, trädens höjd och virkets mängd

Bedöming:

Som en del av de enskilda läroämnena.

Utomstående aktör:

Expert för skogsbranschen

Bedömning:

Som en del av de enskilda läroämnena

Förrintelsen

Totalt minst 15 lektioner

HI, SVL

Innehåll och genomförande:

Eleverna läser fakta om förintelsen under historialektionerna och den fiktiva skönlitterära boken ”Pojken i randig pyjamas” under lektionerna i svenska och litteratur. Därtill ser alla på minst en film som berör ämnet.
Eleverna bearbetar stoffet ur olika synvinklar.

Bedömning:

Som en del av de enskilda läroämnena.

Åk 9

Hållbar utveckling

Totalt minst 10 lektioner

BI, KE, GE, MO, FI, EN, FY, HU

Innehåll och genomförande:

Hållbar utveckling tas upp ur olika perspektiv i de olika läroämnena.

- Sortering av avfallet i skolan effektiveras.

- lektioner i anslutning till sortering

Bedöming:

Som en del av de enskilda läroämnena

Maten vårt bränsle och källan till välmående

totalt minst 10 lektioner

HU, BI och HÄ samt samarbete med HU på åk 7 samt GY på ¨åk 8

HU Genomgång av näringslära på åk 7. Kort dokumentation kring egna matvanor överförs till OneDrive, som sedan tas som bakgrundsinformation för detta ämnesövergripande tema. Används sedan för att göra en tillbakablick på tidigare vanor.

Resultatet i Move-testet på åk 8 används som bakgrund kring elevens kondition.

Innehåll och genomförande:

Matens betydelse för hälsan:

o hur vi orkar och mår

o bristen på näringsämnen

o övervikt och ätstörningar

o orsaken till folksjukdomar

o matens sociala betydelse.

i BI matsmältning och fysiologisk betydelse för kroppen
i HU / HÄ näringsämnen, vitaminer och mineraler
i HÄ mångsidig mat för välmående samt sjukdomar, social betydelse

Bedöming:

Som en del av de enskilda läroämnena.

Niornas slutarbete

totalt 24 lektioner

Slutarbetet förverkligas enligt elevens eget val av innehåll för slutarbetet. Arbetet kan vara antingen teoretiskt eller praktiskt, men minst ett annat ämne förutom modersmål bör ingå i arbetet. Eleverna arbetar under handledning av en lärare. Varje lärare har max tre elever som hen handleder. Slutarbetet omfattar följande arbetsmoment

- val av rubrik och handledande lärare för arbete

- en projektplan skrivs som diskuteras med och godkäns av den handledande läraren

- genomförande av planen

- presentation av arbetet för sin egen klass

- respons av den handledande läraren

Bedömning

- som en del av ifrågavarande ämnen

Eleverna har möjlighet att komma och jobba till skolan och äta skollunch.

Att skriva saklig text

EHL, FI, EN och MO

minst 5 lektioner

Praorapport

Prao 1 – hösten

Muntlig presentation som baserar sig på en Powerpoint med tio bilder med rubrik från praoplatsen
Bilderna kan vara arbetsmoment, produkter eller annat intressant som är viktigt att lyfta fram

Prao 2 – Våren

Skriftlig rapport enligt rapportens struktur och riktlinjer
Färdig layoutmall som ska följas
Ett bra och sakligt språk

Arbetsgång för samtliga rapporter:

En lektion före praon: Presentera uppgiften och upplägget
Under praon: Eleverna gör de anteckningar som behövs
Ett lektionspass efter praon: Börja arbeta på rapporten tillsammans i skolan, gör klart hemma,

Lämna in eller håll presentationen enligt överenskommet datum

bedömning:

- som en del av de enskilda läroämnena

Mångsidiga kompetenser

Förmåga att tänka och lära sig (K1)

Denna kompetens, som utgör grunden för ett självständigt tänkande, genomsyrar all undervisning i skolan. Det kritiska tänkandet och förmågan att analysera och argumentera har en central roll i all ämnesundervisning. Nya arbetssätt som stimulerar till eget engagemang och delaktighet är viktigt. Överlag satsar skolan på att höja skolmotivationen hos eleverna genom mer effektiv handledning och detta ökar även den egna viljan till delaktighet. Elevhandledningen, både i grupp och individuellt, satsar mer än tidigare på detta tema.

Eleverna får träna på att tänka och lära sig genom att lösa olika problem, inte bara i undervisningen utan också i vardagen. Instruktioner inför uppgifter kan delas i mindre bitar så att eleverna lättare kan greppa uppgifterna och gestalta uppgiftens uppbyggnad. Då kan de lättare uppfatta vad som förväntas av dem.

Eleverna ges flera praktiska övningar, där de logiskt kan lösa problem, antingen genom att följa instruktioner eller utveckla egna lösningar till problemet eller uppgiften de skall genomföra. Det är viktigt att behandla olika sinnesuttryck och känslor, genom att diskutera. Det är också viktigt att lära eleverna sätta namn på sina känslor och förklara följder av olika handlingar.

Kulturell och kommunikativ kompetens (K2)

I LS poängterar vi också detta läsår den kulturella och språkliga mångfalden genom att poängtera de mänskliga rättigheterna. Vi vill lyfta fram alla människors likvärdighet oavsett kulturell och språklig bakgrund och en strävan i att få eleverna att inse rikedomen i mångfald och olikhet. Minna Canth-dagen uppmärksammas som ett led i att medvetandegöra jämlikhetsfrågor. Läsåret innehåller som tidigare år inslag av uppträdanden som tränar eleverna i att kommunicera via bl.a. musik och dans.

Eleverna lär sig reflektera över olikheter mellan kulturer, olikheter mellan olika familjer, olikheter mellan individer. Elever får träna i att muntligt framföra sina egna åsikter, ge andra möjlighet till att yttra sig, lyssna på varandra och respektera varandras åsikter. Elever uppmuntras att ta del av det lokala kultur- och idrottsutbudet.

Vardagskompetens (K3)

I skolgemenskapen poängteras artighet, hjälpsamhet och deltagande. Eleverna lär sig hälsa, säga tack, varsågod och be vackert om saker. Artighet och respekt bör också framkomma i kommunikation med andra, som en naturlig del av samvaron. Eleverna uppmuntras att umgås mer med varandra under raster, istället för att fokusera på sina mobila apparater. Eleverna uppmanas att aktivera sig själva vad gäller rastaktiviteter och att oftare ta eget initiativ. Eleverna uppmanas använda sunt bondförnuft i vardagen, inte bara då eget initiativ förväntas, utan också då det gäller att ifrågasätta eget och andras agerande. Eleverna ges möjligheter att öva handens och ögats koordination i olika sammanhang under skoldagen genom olika praktiska övningar.

En hållbar livsstil poängteras på olika sätt i LS under läsåret. Temana kommer givetvis fram i undervisningen av ämnen som hälsokunskap, geografi och huslig ekonomi.

Att hantera sina känslor och förstå sig på sociala sammanhang tränas dagligen genom växelverkan i alla sociala möten, men speciellt via vänelevsverksamheten.

Att kritiskt granska källor och att etiskt använda teknik diskuteras i skolan med jämna mellanrum (t.ex. källkritiken inom ramen för undervisningen och telefonanvändningen på klassföreståndarraster).

Lovisavikens hustavla introduceras för eleverna och tillämpas i gemenskapen.

Multilitteracitet (K4)

Eleverna i LS erbjuds en mångsidig textmiljö som ökar elevernas kompetens inom multilitteracitet. Eleverna tränas i att jobba både enskilt och i grupp. Samtliga ämneslärare erbjuder texter i olika medier och miljöer för att stöda inlärningen och öka elevernas multilitteracitet. Under läsåret jobbar alla för att öka elevernas språkmedvetenhet, både muntligt och skriftligt.

Eleverna uppmuntras till att läsa mera. Eleverna ges möjligheter att muntligt och skriftligt återberätta en bild och göra bildanalys. Vår visuella kultur, såsom reklam, film, some, innehåller en hel del symboler, som är viktiga att förstå. Eleverna lär sig tolka diagram och temakartor via väl utvalda exempel, men också genom att själva få skapa diagram inom olika skriftliga projekt.

Digital kompetens (K5)

Eleverna skall beredas möjlighet att träna digitala baskunskaper i skolan, men också uppmuntras att använda datorn på ett mångsidigt sätt även hemma. Grundkunskaperna skall utvärderas, så att eleverna kan komplettera sin kunskap gällande t.ex. filformat, kortkommandon, användningen olika program.

Eleverna har olika tyngdpunkt i sina kunskaper. De kan stödja varandra och dela med sig av sin expertis.

LS ger eleverna möjlighet att utveckla sin digitala kompetens både genom tillvalskurser i IT och genom användning av datorer i den vanliga undervisningen. Eleverna får öva sig i alla fyra huvudområden som nämns i läroplanen under detta moment. Skolan fortsätter sin satsning på att synas på nätet i positiv bemärkelse och eleverna deltar aktivt i detta arbete som även involverar sociala medier av olika slag. Några av skolans elever utbildas till digiagenter. Deras uppgift är att handleda övriga elever och personalen i datoranvändning.

Alla elever erbjuds möjlighet att låna en bärbar dator för hela läsåret.

Arbetslivskompetens och entreprenörskap (K6)

Inom elevhandledningen utvecklas kontakterna till arbetslivet kontinuerligt. Detta sker även delvis i samarbete med finska skolans elevhandledare. Elevernas företagsamhet uppmuntras i alla ämnen i form av motivation och delaktighet. LS deltar i mån av möjlighet i möten för att skapa kontakter mellan skolorna och företagarna i närregionen. Alla ämneslärare har också möjlighet att utveckla sina kontaktnätverk till arbetslivet i staden och ger inom ramen för undervisningen i sina ämnen eleverna kännedom om arbetslivet. Genom att koppla undervisningen till samhället och arbetslivet känns den mera relevant.

Alla elever deltar i arbetslivspraktik (PRAO); åk 7 en dag, åk 8 tre arbetsdagar och åk 9 tio arbetsdagar under läsåret.

Skolan kan bjuda in företagare, som berättar om sina arbetserfarenheter.

Navigatorns tjänster kan utnyttjas bredare.

Alla elever i åk 9 besöker Företagarbyn (Ung Företagsamhet).

Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid (K7)

Skolan stärker elevernas delaktighet på alla sätt som nämns ovan (K1-6). Därtill kommer den egentliga undervisningen i vilken eleverna aktivt ska planera, förverkliga och utvärdera sina studier samt förnya sina sätt att tänka och agera.

LS deltar också i verksamheten för KiVa-skola vilket främjar demokrati, jämlikhet och delaktighet.

Avfallssorteringskärl för de olika materialen bör finnas. På våren ordnas en städdag där eleverna städar upp sin näromgivning genom att plocka upp skräp. Gemensamt ansvar för miljön ökar var och ens trivsel.

Konkreta, vardagliga åtgärder betonas i arbetet för en mer hållbar framtid t.ex. används belysning då det naturliga ljuset inte räcker till och lamporna bör släckas då man lämnar utrymmena.

Elevkårsstyrelsen, väneleverna och digiagenterna är exempel elevdelaktighet i skolvardagen.

Läsårets tyngdpunktsområden tangerar de mångsidiga kompetenserna.

Arbetstider

DATUM OCH TIDER UNDER LÄSÅRET

Läsåret inleds tis 15.8.2023

Höstlov fre - mån 20 – 23.10.2023

Självständighetsdagen ons 6.12.2023

Höstterminen avslutas fre 22.12.2023

Jullov lör 23.12.2023 - sön 7.1.2024

Vårterminen inleds mån 8.1.2024

Sportlov, vecka 8 mån – fre 19 – 23.2.2024

Påsklov fre - mån 29.3 - 1.4.2024

Första maj ons 1.5.2024

Kristi himmelfärdsdag tors 9.5.2024

Läsåret avslutas lör 1.6.2024

Flex-klassens samt dess personals arbetsdagar avviker från de av nämnden fastslagna arbetsdagarna p.g.a. flex-klassens läger. Ifall lägret är förlagt över ett veckoslut, är klassen och personalen som deltagit i lägren lediga de två följande skoldagarna som följer hemkomsten från lägret.

PERIODER

Läsåret 2022 – 2023 är skolarbetet indelat i fem perioder enligt följande:

Period 1 15.8 – 6.10 39 dagar

Period 2 9.10 – 1.12 38 dagar

Period 3A 4.12 – 22.12 14 dagar

Hösten totalt 91 dagar

Period 3B 8.1 – 9.2 25 dagar

Period 4 12.2 – 5.4 33 dagar

Period 5 8.4 – 1.6 39 dagar

Våren totalt 97 dagar Hela läsåret: 188 dagar

Skoldagens arbetstider

Lektion 1 kl. 8.30 - 9.15

Lektion 2 kl. 9.20 - 10.05

Lektion 3 kl. 10.20 - 11.05

Matrast kl. 11.05 - 11.45 eller 11.50 - 12.30

Lektion 4 kl. 11.05 - 11.50 eller 11.45 - 12.30

Lektion 5 kl. 12.40 - 13.25

Lektion 6 kl. 13.30 - 14.15

Läsårets verksamhetskalender

Skolan deltar i kulturstigen. All verksamhet inom ramen för kulturstigen är en del av inlärningsprocessen.

åk 7 gör ett museibesök

åk 8 mediafostran

åk 9 tar del av kulturupplevelser i Helsingfors 17.11 med besök bl.a. till Riksdagen

Niorna gör ett slutarbet under vecka 21 och 22. Eleverna har möjlighet att arbeta med sitt slutarbete antingen i skolan, hemma eller på annat ställe. OBS! Skolans försäkring täcker nödvändigtvis inte olycksfall ifall eleven jobbar på annan plats än i skolan. Eleverna har möjlighet att komma och äta skollunch på skolan även om de jobbar med slutarnetet annanstans än på skolan. Eleven har rätt till stöd och elevvård även under sklutarbetet. Elever som ogjorda skoluppgifter eller riskerar ett underkänt vitsord, jobbar med dessa uppgifter istället för med slutarbetet.

Ett nytt Erasmusprojekt genomförs detta läsår. Välmående elever - välmående skola. Psykiska (rättvisa, delaktighet, stresshantering, naturen) och fysiska (motion, hälsosamma vanor) välmåendets betydelse för att eleverna skall må bra.

Verksamheten omfattar både korta elev och personalutbyten.

Korta elev- och perosnalutbyten: 2 lärare + 6 elever

Polen 1-8.10.2023
Frankrike 19-26.11.2023
Finland 11-17.2.2024
Spanien 14-20.4 .2024

Långa elevutbyten: finländska elever i Spanien: 7.10 - 9.12.2023 och spanska elever i Finland feb - mars

Dessutom besöker slovakiska lärare skolan 24-27.10.

KiVa-programmet för alla klasser i åk 7. Förverkligas av klassföreståndaren och väneleverna.

Övningar för att stärka känslan av gemenskap och förmågan till samarbete genomförs även vid behov i åk 8 och åk 9.

Årskurs 8 tar del av det nationella projektet ”Konstestarna”. Projektet Konsttestarna erbjuder elever i årskurs 8 i hela landet en möjlighet att besöka två kulturinstitutioner. Konsttestarna bekostar och ordnar både elevernas och lärarnas rese- och inträdesbiljetter. Eventuella mat- och vikariekostnader bekostas av skolan.

Under läsåret har eleverna möjlighet att delta i klubbverksamhet. Hantverksklubb, Stafettkarnevalsklubb, Bakning/Matlagningsklubb, vänelevsklubb, Alissa-klubben, träningsklubb och läxklubb ordnas under läsåret. Även andra klubbar kan bli aktuella under läsårets gång beroende på behov och inspiration.

Prao för elever i årskurs 7 ordnas 29.5.2023 .

Årskurs 8 är på prao tre dagar, 27 - 29.5.2024.

Årskurs 9 är på prao 9 - 13.10.2023 och 29.1 - 2.2.2024.

Augusti Bärplockning

22-23.8 Seglatser för 8B och 8F/9F med Österstjernan

24-25.8 Svartholmsläger för åk 7

30.8 Skolfred

1.9 Hobbymässa

36 Read Hour-vecka, läsvecka
36 - 37 Sisu-veckor, motionsveckor

4.9 Skapa - kosntdag

5.9 Utrymningsövning

6.9 Höstens idrottsdag

8.9 Besök av YLEs Skrattattack

11.9 Besök av Finslands svenska skolungdomsförbund

13 och 15.9 Skolfotografering

21.9 Kronprinsessan Victorias och prins Daniels besök

uppmärksammas

27.9 Konsttestarbesök för åk 8

29.9 Hem och Skola-dagen

19.10 Dagsverksdag

27.10 Bokmässa-besök för ca 55 elever

6.11 Svenska dagen

10.11 Vissa klasser tar del av Magiker Robert Jägerhorns föreställning

20-24.11 Veckan för barnens rättigheter

5.12 Självständighetsdagen - bal

8.12 Avanti och Read Noise för åk 7

13.12 Lucia

22.12 Temadag/Julfest

5.2 Runebergsdagen

vecka 7 Vändagsvecka

vecka 7 niornas besök till Företagsbyn

15.2 Penkkis

16.2 Gamlas dans

28.2 Kalevala dagen

mars Vårens idrottsdag

19.3 Minna Canth-dagen

maj Ploggnings lektioner

maj Vårens idrottsdag

27-30.5 Niornas slutarbete

2.6 Temadag

3.6 Avslutning

Inom elevhandledningen besöker eleverna i åk 9 skolor på andra stadiet i Borgå. Andra stadiets läroanstalter besöker Lovisavikens skola.

Eleverna i åk 8 undervisas i brandsäkerhet och alarmering. Eleverna deltar eventuellt i tävlingen Nou Hätä.

Skolans elever har möjlighet att delta i Mästare 9.

Skolan deltar i olika idrottsevenemang, däribland Stafettkarnevalen.

Skolan tar del av teater- och musikframträdanden, besöker muséer och biblioteket.

Andra aktuella händelser under läsåret kan inspirera till att något tema uppmärksammas. Även andra gäster, kulturevenemang, aktiviteter och händelser än de som nämnts ovan kan bli aktuella under läsårets lopp.

Lägerskolor

FLEX-klassen läger 11-14.9.2023 samt ett läger på våren, sannolikt i mars

9A åker 20-22.9.2023 till Vierumäki på lägerskola.

Elever

KLASSER, ELEVANTAL OCH KLASSFÖRESTÅNDARE

7A 17 Alexander Smeds

7B 16 Elisa Nyqvist

7C 14 Miranda Grönqvist

7D 24 Tomas Ek

7E 16 Gunilla Nyström

8A 15 Patricia Weckman

8B 11 Glenn Lindholm

8C 14 Mikael Lax

8D 19 Camilla Starck

8E 15 Annika Helenius

8F 5 Katja Muranen

9A 14 Paula Päiviö

9B 22 Anton Weckman

9C 20 Sofie Adolfsson

9D 12 Jenni Lindström

9F 3 Katja Muranen

Elevernas delaktighet

Samtliga elever i skolan bildar elevkåren. Bland eleverna väljs årligen en styrelse. Som handledare för elevkårsstyrelsen fungerar Helena Björk Kyander. Elevkåren tar aktivt ställning till olika händelser i skolan, ger sin syn på ärenden som berör eleverna och skolan som helhet samt utser en eller några elevrepresentanter till de generella elevhälsomötena. Represemtanter för elevkåren deltar också till en del i den mångsidiga granskningen av sundheten och tryggheten i skolan. Under rektorskaffena träffar elevkårens styrelse rektorn för att diskutera och informera om aktuella frågor.

Skolan har även en aktiv vänelevsverksamhet. Väneleverna har en viktig roll i att stärka klassandan då åk 7 inleds. Väneleverna är involverade i Svartholms-lägret för åk 7 i början av höstterminen. De har också en viktig del i det mobbningsförebyggande arbetet och dessutom en aktiv del i Kiva programmet. Beslutsfattande och företagsamhet övas vid planeringen av självständighetsdagsprogrammet. I vändagsveckans program betonas elevernas växelverkan genom gemensamma aktiviteter och i uteftermiddagen för åk 7 i maj. Väneleverna handleds av Annika Helenius.

Skolans digiagenter ger positiva inlärningsupplevelser samt förnyar elevernas och personalens sätt att tänka och agera i den digitala världen. Som digiagenternas handledare fungerar Johan Halmén och Carina Astikainen.

Matrådet, där även elever ingår håller möte några gånger per läsår.

Lärarna har uppmanats höra eleverna då de planerar upplägget av sin undervisning samt även formen för utvärdering,

Ordningsregler och disciplinära åtgärder

SKOLANS TRIVSELANVISNINGAR

Skolan är en arbetsplats där alla, elever, lärare och annan personal ska ha möjlighet till en lugn och trygg
arbetsmiljö.
Nedanstående anvisningar är en vägledning för elever och lärare hur vi uppnår det.
1. Jag bemöter andra med ärlighet, respekt, vänlighet och ansvar.
2. Jag använder inga svordomar eller olämpliga ord.
3. Jag är varsam om skolans miljö. Jag kastar skräp i papperskorgarna. Självklart förstör jag inget och klottrar inte. Skadegörelse på skolans egendom ersätts av mig eller av min vårdnadshavare, gäller även borttappade böcker.
4. Jag respekterar andras ägodelar och ber om lov om jag behöver låna.
5. Jag ansvarar själv för de saker som jag tar med till skolan och annan skolans egendom. Skolan
ersätter inte förlorade eller förstörda ägodelar.
6. Jag äter och dricker ingenting under lektionerna, jag innehar inte heller energidrycker under
skoldagen.
7. Jag kommer i tid till lektionerna och har med mig rätt material.
8. Jag använder mobilen under lektionstid endast då den behövs för skoluppgifter med lov av läraren. Jag tar inte bilder eller videon utan lov av andra personer och sätter inte utan lov ut dem på till exempel sociala medier.
9. Jag har inte på mig ytterkläder och uteskor inomhus. Jag lämnar ytterkläderna och uteskorna på anvisad plats. I gymnasiebyggnaden lämnas ytterkläderna i aulan och uteskorna utanför klassrummet eller i aulan. Huvudbonaden tas av i klassrummen och i restaurangen.
10. Eleverna vistas på skolgården under rasterna och personalen övervakar skolgården. Skolans
försäkring gäller endast skolgården samt förflyttning till och från undervisning.
11. Jag ställer mitt fortskaffningsmedel på anvisad plats. Jag använder den inte under rasterna. Ifall undervisningen ordnas utanför skolan de första eller sista lektionerna, får eleven förflytta sig till platsen för undervisningen med sitt fortskaffningsmedel.
12. Jag kastar inte saker, inte heller snöbollar.
13. Vi tar tillsammans ansvar för att alla trivs och mår bra i skolan.
Observera att det är lagbrott att använda rusmedel, röka och snusa inklusive elcigaretter, mobba
någon eller att förfalska en namnteckning.

RESTAURANGENS TRIVSELANVISNINGAR
• Jag tar inte med skolväskan till restaurangen.
• Jag tvättar händerna före maten.
• Jag pratar dämpat och njuter av maten och lunchsällskapet.
• Huvudbonaden tas av i restaurangen.
• Tuggummin läggs i skräpkorgen då man kommer till restaurangen.
• Mobiltelefonen används inte i matsalen.
• Jag torkar upp mat som spillts och lämnar borden rena åt följande matgäster.
• Vi försöker minska på matsvinnet och jag tar därför endast den mängd mat jag äter.
• Jag tackar alltid för maten.

Vad gäller disciplinära åtgärder följer Lovisavikens skola Lagen om grundläggande utbildning.

Tillvägagångssätt då vi fått kännedom om ett oönskat beteende alternativt ett mobbningsfall:

Alla vuxna säger ifrån då någon beter sig illa och tar itu med det oönskade beteendet eller mobbningen direkt. Även eleverna tar ansvar för att berätta för någon vuxen ifall de ser eller misstänker mobbning.

Den i personalen som först får kännedom om ett oönskat beteende eller mobbningsfall eller är närvarande i situationer som upplevs som osakliga, reagerar i själva situationen och informerar klassföreståndaren samt fyller i en sållningsblankett.

Vid misstänkt mobbning tag genast kontakt med KiVa-lärarna, första tillgängliga lärare, klassföreståndare, rektor, kurator, skolhälsovårdare eller någon annan i personalen.

Vid fostrande samtal och mobbningsfall följer vi KiVa skolas modell:

En enskild diskussion med den berörda eleven eller mobbningsoffret
Enskilda diskussioner med de elever som deltagit i det oönskade beteendet eller mobbningen
Vid behov gruppdiskussion med de elever som deltagit i mobbningen
Regelbundna och återkommande uppföljningsdiskussioner med samtliga elever som berörs

Alla steg dokumenteras på de blanketter för utredande av KiVa-ärenden som ingår i KiVa skola – modellen.

Efter utredningssamtalen erbjuds alla berörda elever möjlighet till samtal med skolkuratorn eller skolhälsovårdaren.

Skolan kontaktar alltid hemmet vid upprepade och grövre fall av mobbning eller oönskat beteende.

Timresursens användning och sammandrag

LS tilldelades en timresurs på totalt 557 åvt samt 4 åvt för stödundervisning. Därtill har skolan fått ytterligare 24 åvt för resurslärare från de s.k. jämlikhetspengarna. För undervisning av "sikta mot stjärnor"-elever d.v.s. elever som accelererar i något ämne har dessutom tildlelats 2 åvt.

- 493,2 åvt allmän undervisningen, av vilka

- 30 åvt används för flex-klassen

- 59,6 åvt reserveras för ämneslärarna i klasserna med extra vuxenresurs

- 63åvt specialklassundervisningen

- 4 åvt stödundervisning

- 24 åvt för resurslärare

- 2 åvt för elever som accelererar i något ämne

Såväl klassernas som personalens läsordningar hittas i Wilma.

Erasmus+ programmmet med temat Välmående elever - välmående skola.

LS har också en aktiv vänelevsverksamhet, vars aktiviteter är en del av skolans mobbningsförebyggande arbete.

Undervisningspersonal

SKOLANS PERSONAL

Lärarkår Huvudsakliga undervisningsämnen

Adolfsson Sofie (9C), svenska o. litteratur

Björk Kyander Helena, bildkonst

Ek Tomas TE (7D), fysik, matematik

Eklund Tea TEk, huslig ekonomi, livsåskådning, finska, resurslektioner

Forsman Gustav GF, gymnastik

Forsman Sören, SöF, svenska o. litteratur och engelska

Grönqvist Ali aligro, matematik

Grönqvist Miranda mirgro (7C), specialklasslärare och resurslektioner

Halmén Johan JH, musik

Helenius Annika AH (8E), biologi, geografi

Hildén-Silvennoinen Nina NHS, franska

Lax Mikael MLx (8C), teknisk slöjd

Liljestrand Kira KL, matematik

Lindholm Glenn LIN (8B) specialklasslärare och gymnastik

Lindström Jenni JL (9D), specialklasslärare

Muranen Katja KM (8F/9F), flex-klassen och engelska

Niiranen Niklas NN, matematik kemi och fysik

Nyqvist Elisa ENy (7B), hälsokunskap, finska

Nyström Gunilla GN (7E), gymnastik

Nyström Lena LN, tyska

Olander Tom TO, matematik

Paakkanen Petra PeP, rektor historia och elevhandledning

Päiviö Paula PP (9A), lektor huslig ekonomi

Roo Roberta RR, engelska och spanska

Smeds Alexander AS (7A), lektor finska

Smulter Johan JS, timlärare religion, historia

Starck Camilla CS (8D), lektor svenska o. litteratur

Ståhls Monika MS, biologi och geografi

Terkki Anna AT, resurslektioner, biologi, geografi och gymnmastik

Videland Nicklas NV,kemi

Weckman Anton AW (9B), historia, samhällslära

Weckman Patricia PWe (8A), textilslöjd

Westerlund-Gillberg Jenny JWG, tjänstledig

Åminne Tuula TÅ, elevhandledare

Övrig personal

Elsing Alexandra skolpsykolog tjänstledig fram till 31.12.2023

Felin Miia kurator

Hietala Andreas skolcoach

Järvinen Lilian skolsekreterare

Kelloniitty Sofia skolhälsovårdare

Nilsson Mathilda skolgångshandledare

Nybondas Johanna skolgångshandledare

Salminen Katja välfärdshandledare

Stengård Synnöve skolgångshandledare

Thomasson Cornelia skolhälsovårdare, tjänstledig

Törnroos Minna skolgångshandledare

Weckman Josefin skolcoach

Allmänna arrangemang

Skolskjutsarna ordnas i första hand med buss. Därtill har vissa elever rätt till taxiskjuts till och från skolan. Övervakning av skolgården ordnas kl.8.15-8.30 samt 14.15-14.30. Personal finns på plats i skolan fr.o.m. kl. 8.00.

Skolmaten tillreds i centralköket i Lovisa. Eleverna äter i två matturer i skolans restaurang.

Samlingar för hela skolan ordnas vid behov.

Skolans biblioteks fokus ligger på att öka utlåningen av böcker. Skolans samarbete med biblioteket för att föra in bibliotekets alla böcker i registret fortsätter.

Skolans klubbverksamhet

Skolan har följande klubbar inplanerade:

Läxklubb

Vänelevsklubb

Alissa-klubben

Stafettkarnevalsklubben

Hantverksklubb

Bakning/Matlagnings klubb

Träningsklubben

Ifall intresse finns bland eleverna kan även andra klubbar ordnas under läsåret.

Dessutom har skolans elever möjlighet att delta i Lovisa-modellens klubbar.

Elevhälsa

Elevhälsa
Med generellt inriktad elevhälsa vill man främja elevernas lärande, välbefinnande, hälsa, sociala
ansvarstagande, växelverkan och delaktighet. Det är viktigt att målen för den generellt inriktade
elevhälsan syns i all verksamhet i skolan och genomförs i samarbete med all personal, med elever och vårdnadshavare. För att leda arbetet finns en elevhälsogrupp. Elevhälsogruppen behandlar inga enskilda ärenden. Som exempel på generellt inriktad elevhälsa är mobbningsförebyggande
arbete, vänelevsverksamhet, temadagar mm.
Eleverna har också rätt att få individuellt inriktat stöd så som möjlighet att besöka kurator, psykolog och skolhälsovårdare. Individuellt stöd kan också ges av en mångprofessionell expertgrupp. De individuellt inriktade stödinsatserna ges i samarbete med eleverna själva och deras vårdnadshavare.Vårdnadshavaren kan inte förbjuda eleven att ta del av elevvårdstjänsterna. Elevvårdstjänsterna är konfidentiella och innefattar tystnadsplikt.

SKOLKURATOR
Skolkurator Miia Felin 044 565 1063 kontakt via Wilma eller
e-post: miia.felin@itauusimaa.fi
Kuratorn stöder elevernas skolgång och positiva utveckling i nära samarbete med eleven själv, med hemmet och med lärarna.

SKOLPSYKOLOG

Skolpsykolog Alexandra Elsing tfn 040 480 8378 kontakt via Wilma eller

e-post: alexandra.elsing@itauusimaa.fi. Tjänstledig under höstterminen 2023.
Under höstterminen 2023 anlitas Peter Sundsten som skolpsykolog.
Skolpsykologen utreder orsaker till inlärningssvårigheter och psykiska besvär samt stöder vid behov elever i deras psykiska utveckling.

SKOLHÄLSOVÅRD
Skolhälsovårdens uppgift är att främja elevernas välmående och sunda uppväxt och utveckling.
Skolhälsovården är i första hand en förebyggande verksamhet och omfattar inte egentlig sjukvård.
Skolhälsovårdaren träffar varje elev årligen i samband med hälsokontroller. Hälsovårdaren bedömer elevens fysiska, psykiska och sociala välmående och ger hälsorådgivning. Om det uppstår bekymmer, planeras stödåtgärder och vid behov ytterligare undersökningar tillsammans med eleven och vårdnadshavaren samt den övriga elevvården.
I årskurs 7 och 9 träffar eleverna hälsovårdaren och i årskurs 8 även skolläkaren. Det är önskvärt att också vårdnadshavarna deltar i läkarbesöket på åk 8

HÄLSOVÅRDARE
Skolhälsovårdare Sofia Kelloniitty 044 5051 093 kontakt via Wilma eller
e-post: sofia.kelloniitty@itauusimaa.fi
Anträffbar på skolan måndag och torsdag.

SKOLLÄKARE
Skolläkaren ansvarar för förebyggande hälsovård i skolan – ej sjukvård.
Hälsocentralen tfn 019 5600 300.

TANDVÅRD
Hälsocentralen tfn 019 5600 301.

Eleverna har möjlighet att besöka hälsovårdare, skolkurator, elevhandledare, psykolog och tandläkare även under lektionstid, i överenskommelse med sin ämneslärare.

Elevhälsoplanen i sin helhet kommer att finnas på anslagstavlan i Wilma.

Samarbetet mellan skolan och hemmen

Kontakten till hemmen sköts via Wilma eller per telefon samt vid behov träffas skolans personal och vårdnadshavarna för att diskutera elevens situation. Under läsåret görs en ny kommunikationsstrategi för kommunikationen mellan hem och skola.

Alla klassföreståndare erbjuder utvecklingssamtal med elever och vårdnadshavare s.k. trepartssamtal. Klassföreståndarna kommer själv överens om tidpunkterna för samtalen. Samtalen hålls i regel under perioden oktober- mars.

Föräldramöten hålls enligt följande:

åk 7-9 gemensamt info för vårdnadshavarna 20.9.2023

åk 6 info om åk 7-9, mars-april

LS har en Hem och skola-förening. Föreningen deltar enligt möjlighet i de generella elevhälsomötena, ordnar eget program för skolans elever och föreningen hörs också i olika frågor som berör skolan.

Skolans kontakter med intressegrupper

LS samarbetar med både församlingen, fritidssektorn och lokala aktörer inom företagsvärlden. Lovisa stads, Lappträsk kommuns och församlingens ungdomsarbetare besöker skolan i mån av möjlighet. Framför allt inom elevhandledningen upprätthålls och etableras kontakt till de lokala företagen. Samarbete med lokala föreningar, finlandssvenska organisationer och aktörer på nationell nivå förekommer.

Annan verksamhet

LS är en KiVa-skola. Vi fortsätter satsa på den mobbningsförebyggande verksamheten enligt KiVa-modellen. För åk 7 håller klassföreståndarna lektioner med sin egen klass vid 4-5 olika tillfällen under läsåret utgående från temahelheterna i KiVa-programmet. Väneleverna deltar i lektionerna genom att leda samarbetsövningar som hör ihop med temaområdet och genom att aktivt delta i diskussioner under ledning av klassföreståndaren. Det här främjar demokrati, jämlikhet och delaktighet. Dessutom förverkligas gruppstärkande övningar vid behov i årkurs 8 och 9.

LS förverkligar under höstterminen ett projekt vars avsikt är att aktivera eleverna till motion och rörelse under lektionerna och rasterna i form av t.ex. pausgymnastik. På rasterna aktiveras eleverna genom bl.a. ledda rastaktiviteter tillsammans med fritidssektorn och genom möjligheter att på egen hand röra på sig.Lärarna uppmuntras att hålla pausgymnastik samt även att planera undervisningen så att eleverna ges möjlighet till rörelse under lektionerna. Rörelseutmaningar förverkligas under läsåret.

Skolan har också en betydande internationell verksamhet, helt enligt läroplanens och Lovisa stads målsättningar. Under läsåret 2023-2024 inleds ett nytt Erasmus-projekt; Välmående elever - välmående skola. Verksamheten omfattar både kortare och längre elevuybyten.

LS deltar i välmående skola 2.0 programmet. Syftet är att öka välmåendet på alla plan i skolgeemnskapen.

Flexibel grundläggande utbildning vid Lovisavikens skola

Klassen är avsedd för elever i årskurs 7-9, främst för elever i åk 8 och 9, som av någon anledning inte trivs med eller klarar av den traditionella undervisningen eller som saknar skolmotivation. Målet är att alla elever i den flexibla klassen skall få ett avgångsbetyg och finna sin studieplats efter grundskolan.

Klassen är avsedd för

-elever vars inlärningsstilar är mera praktiska

-elever som vill jobba helhetsbetonat

-elever med sjunkande medeltal och motivationsbrist

-elever som underpresterar eller får oväntat dåliga resultat

-elever med risk att bli utan avgångsbetyg

Målet är att öka de positiva inlärningsupplevelserna, att förbättra studieresultatet och att höja beredskapen för fortsatt utbildning efter grundskolan.

Klassen jobbar med en ansvarig speciallärare. Det flexibla arbetssättet erbjuder mindre klassrumsundervisning och mera inlärning utanför skolan och på arbetsplatser (t.o.m. upp till ca 60 dagar per läsår). En del av inlärningen sker på lägerskola (två läger per år), vid studiebesök eller som annan skolning utanför skolan. Utvidgad prao ingår som en väsentlig del i klassens undervisning.

Stadens ungdomsledare kan delta i verksamheten som stöd i uppfostran.

Eleverna följer den allmänna läroplanen och får ett vanligt avgångsbetyg. För varje elev uppgörs en s.k. plan för elevens lärande.

En viktig del av flex-klassens verksamhet är läger. Syftet med lägren är att stärka gruppsamhörigheten samt att lära känna sina egna och andras styrkor i en mera karg och naturnära miljö. Klassen studerar därför delvis enligt avvikande arbetstider. FLEX-klassens höstläger ordnas11-14.9.2023 och vårlägret sannolikt i mars. Ifall lägret är förlagt över ett veckoslut, är klassen och personalen som deltagit i lägret lediga de två följande skoldagarna som följer hemkomsten från lägret. Således följs inte arbetsdagarna som är fastslagna av nämnden.

Bilagor

LS tilldelades en timresurs på totalt 557 åvt. Därtill har skolan fått ytterligare 24 åvt för resurslärare från de s.k. jämlikhetspengarna.

- 488,2 åvt allmän undervisningen, av vilka

- 30 åvt används för flex-klassen

- 59,6 åvt reserveras för ämneslärarna i klasserna med extra vuxenresurs

- 63åvt specialkalssundervisningen

- 4 åvt stödundervisning

- 24 åvt för resurslärare

LÄSORDNINGARNA i pappersform ges på begäran, alla femton klasser har sex läsordningar var och de finns på Wilma då de är uppgjorda.

Elevhandledningsplanen kommer att finnas på anslagstavlan i Wilma.

Behandlats av Nämnden för fostran och bildnings svenspråkiga utbildningssektion i Lovisa 18.10.2023 / Paragraf 47

Liitteet:

Lovisavikens skolas Läsårsplan 2023-2024.pdf