Läsförståelse (hösten 2014) ”Självklart kommer människan att flyga till Mars”
Läsförståelse (hösten 2014)
”Självklart kommer människan att flyga till Mars”
Hur känns det när rymdfärjan skjuter iväg? Det har Jean-François
Clervoy koll på, astronaut på ESA, Europas motsvarighet till NASA.
Clervoy har varit i rymden tre gånger. Han har besökt den ryska rymdstationen Mir och är den astronaut som kan stoltsera med att han, förutom de astronauter som landat på månen, varit med om den avlägsnaste resan i rymden. Som astronaut får man inte ha klaustrofobi. Blir det för instängt är det bara att pressa näsan mot fönstret och titta på hur stort universum är.
Rymden är inte någon vänlig plats, snarare den mest fientliga miljö man kan tänka sig. Temperaturerna svänger från minus hundra grader upp till mer än plus hundra grader, solens strålning är skoningslös och miljön ett viktlöst vakuum utan syre. På de rymdfärder som pågår endast några veckor är arbetsdagarna långa, från 14 till 16 timmar. För att hinna med att göra sådant de själva vill, tar astronauterna av den tid som är avsatt för att sova.
Landningen är lika krävande som uppskjutningen. Ögonblicket då rymdfarkosten tränger in i atmosfären är kritiskt. Det gäller att ha en exakt vinkel för att lyckas. Den kan bara skilja plus minus en grad. Med för liten vinkel studsar farkosten ur sin bana och är för alltid dömd att mållöst sväva i världsalltet. Är vinkeln för stor brinner farkosten upp.
När astronauterna väl är framme på jorden är det viktigt att hålla ögonen öppna och resa sig försiktigt, först bara på försök. Hjärtat måste vänja sig ansträngningen. Hjärtat har två funktioner: dels att pumpa runt blodet i kroppen men också att pumpa det upp i hjärnan och förhindra att det sjunker ned i benen. I viktlöst tillstånd behöver hjärtat inte motarbeta detta ständiga tryck ned i kroppen som gravitationen för med sig. Hjärtat jobbar alltså mycket mindre i rymden och därför minskar det i storlek. De första timmarna på jorden känns kroppen tung och otymplig.
Ett av de stora projekt som hägrar är att flyga människor till Mars – en resa som fram och tillbaka tar ett och ett halvt år. Än är inget datum spikat. Tekniken att ta sig dit finns men utmaningarna är stora och många: några av dem är att skydda astronauterna från rymdens farliga strålning, att landa på Mars och sedan kunna lyfta och ta sig därifrån. Varje moment innebär en enorm utmaning.
Mars ska först undersökas närmare av fjärrstyrda robotar som ska köra omkring på den karga planeten och bland annat ta prover genom att borra två meter ned under ytan. Rymdprogrammet är helt inriktat på att finna liv eller spår av liv. Det är första gången en sådan expedition har detta som huvudsyfte. Men också det okända fascinerar, särskilt nu då människans egen planet till så stor del är kartlagd. Kunskapen om universum är fortfarande mycket liten. Rymden ställer extrema krav på precision och säkerhet.
Rymdorganet ESA har tillsammans med ett ryskt institut drivit ett unikt isolationsprojekt, kallat Mars 500, där en grupp frivilliga personer simulerade en fullständig resa tur och retur mellan jorden och Mars, instängda 520 dagar i en ”rymdfarkost” stående i en hangar på jorden, allt för att vi bättre ska förstå hur människan reagerar under sådana extrema förhållanden. Detta kommer också gemene man på jorden till nytta, genom att vi till exempel får en större inblick i förändringar i dygnsrytmen.
Källa: Hbl 30.6.2013
”Självklart kommer människan att flyga till Mars”
1. Vad kan Jean-François Clervoy skryta med?
A Att han har besökt flest rymdstationer
B Att han har rest flest gånger till rymden
C Att han har varit längst bort i rymden
2. Vad är problematiskt under rymdresor?
A Man får sällan syssla med det man tycker om
B Tillvaron blir lätt enformig
C Förhållandena pendlar mellan olika ytterligheter
3. Vad är risken vid landning?
A Att farkosten spårar ur på grund av fel lutning
B Att farkosten fattar eld när den når marken
C Att farkosten rasar ihop vid en kritisk punkt
4. Hurdana ändringar sker i kroppen under resan?
A Kroppen blir klumpig
B Hjärtat krymper
C Blodcirkulationen effektiviseras
5. Vad berättas det om planerna att åka till Mars?
A Ingenjörskunskaperna utgör ett hinder
B Tidpunkten ska fastslås inom kort
C Det finns ännu många frågetecken att räta ut
6. Vad är den primära avsikten med Marsprogrammet?
A Att utforska planetens geologi
B Att hitta lämningar efter levande varelser
C Att undersöka planetens duglighet för människor
7. Vad är den grundläggande idén bakom Mars 500-projektet?
A Att utforska omständigheternas inflytande på människan
B Att få viktig information om t.ex. sömnproblem
C Att kunna urskilja de mest lämpliga astronauterna
Hur känns det när rymdfärjan skjuter iväg? Det har Jean-François
Clervoy koll på, astronaut på ESA, Europas motsvarighet till NASA.
Clervoy har varit i rymden tre gånger. Han har besökt den ryska rymdstationen Mir och är den astronaut som kan stoltsera med att han, förutom de astronauter som landat på månen, varit med om den avlägsnaste resan i rymden. Som astronaut får man inte ha klaustrofobi. Blir det för instängt är det bara att pressa näsan mot fönstret och titta på hur stort universum är.
Rymden är inte någon vänlig plats, snarare den mest fientliga miljö man kan tänka sig. Temperaturerna svänger från minus hundra grader upp till mer än plus hundra grader, solens strålning är skoningslös och miljön ett viktlöst vakuum utan syre. På de rymdfärder som pågår endast några veckor är arbetsdagarna långa, från 14 till 16 timmar. För att hinna med att göra sådant de själva vill, tar astronauterna av den tid som är avsatt för att sova.
Landningen är lika krävande som uppskjutningen. Ögonblicket då rymdfarkosten tränger in i atmosfären är kritiskt. Det gäller att ha en exakt vinkel för att lyckas. Den kan bara skilja plus minus en grad. Med för liten vinkel studsar farkosten ur sin bana och är för alltid dömd att mållöst sväva i världsalltet. Är vinkeln för stor brinner farkosten upp.
När astronauterna väl är framme på jorden är det viktigt att hålla ögonen öppna och resa sig försiktigt, först bara på försök. Hjärtat måste vänja sig ansträngningen. Hjärtat har två funktioner: dels att pumpa runt blodet i kroppen men också att pumpa det upp i hjärnan och förhindra att det sjunker ned i benen. I viktlöst tillstånd behöver hjärtat inte motarbeta detta ständiga tryck ned i kroppen som gravitationen för med sig. Hjärtat jobbar alltså mycket mindre i rymden och därför minskar det i storlek. De första timmarna på jorden känns kroppen tung och otymplig.
Ett av de stora projekt som hägrar är att flyga människor till Mars – en resa som fram och tillbaka tar ett och ett halvt år. Än är inget datum spikat. Tekniken att ta sig dit finns men utmaningarna är stora och många: några av dem är att skydda astronauterna från rymdens farliga strålning, att landa på Mars och sedan kunna lyfta och ta sig därifrån. Varje moment innebär en enorm utmaning.
Mars ska först undersökas närmare av fjärrstyrda robotar som ska köra omkring på den karga planeten och bland annat ta prover genom att borra två meter ned under ytan. Rymdprogrammet är helt inriktat på att finna liv eller spår av liv. Det är första gången en sådan expedition har detta som huvudsyfte. Men också det okända fascinerar, särskilt nu då människans egen planet till så stor del är kartlagd. Kunskapen om universum är fortfarande mycket liten. Rymden ställer extrema krav på precision och säkerhet.
Rymdorganet ESA har tillsammans med ett ryskt institut drivit ett unikt isolationsprojekt, kallat Mars 500, där en grupp frivilliga personer simulerade en fullständig resa tur och retur mellan jorden och Mars, instängda 520 dagar i en ”rymdfarkost” stående i en hangar på jorden, allt för att vi bättre ska förstå hur människan reagerar under sådana extrema förhållanden. Detta kommer också gemene man på jorden till nytta, genom att vi till exempel får en större inblick i förändringar i dygnsrytmen.
Källa: Hbl 30.6.2013
”Självklart kommer människan att flyga till Mars”
1. Vad kan Jean-François Clervoy skryta med?
A Att han har besökt flest rymdstationer
B Att han har rest flest gånger till rymden
C Att han har varit längst bort i rymden
2. Vad är problematiskt under rymdresor?
A Man får sällan syssla med det man tycker om
B Tillvaron blir lätt enformig
C Förhållandena pendlar mellan olika ytterligheter
3. Vad är risken vid landning?
A Att farkosten spårar ur på grund av fel lutning
B Att farkosten fattar eld när den når marken
C Att farkosten rasar ihop vid en kritisk punkt
4. Hurdana ändringar sker i kroppen under resan?
A Kroppen blir klumpig
B Hjärtat krymper
C Blodcirkulationen effektiviseras
5. Vad berättas det om planerna att åka till Mars?
A Ingenjörskunskaperna utgör ett hinder
B Tidpunkten ska fastslås inom kort
C Det finns ännu många frågetecken att räta ut
6. Vad är den primära avsikten med Marsprogrammet?
A Att utforska planetens geologi
B Att hitta lämningar efter levande varelser
C Att undersöka planetens duglighet för människor
7. Vad är den grundläggande idén bakom Mars 500-projektet?
A Att utforska omständigheternas inflytande på människan
B Att få viktig information om t.ex. sömnproblem
C Att kunna urskilja de mest lämpliga astronauterna