PRELIMINÄRPROV – MEDELLÅNG LÄROKURS

 

1 TEXTFÖRSTÅELSE

 

1.1 Läs texterna 1.1a – 1.1f och besvara frågorna 1‒25 genom att välja det alternativ som bäst passar in i sammanhanget.

 

1.1a Jessica bakar tårtorna som kröner festen

 

En vacker tårta är något man gärna satsar på då man ordnar fest. Om man varken har tid eller intresse att baka tårtan själv, kan man beställa den från ett konditori eller av någon bakkunnig person. Tårtan är en självskriven dessert på festen oavsett tema, berättar Jessica Broman från Karis. Jessica är utbildad konditor och bakar tårtor och cupcakes i sitt hem.

 

Efter att ha avslutat sina studier vid Ålands hotell- och restaurangskola år 2009 fattade Jessica ett modigt beslut och åkte till ön Guadeloupe som hör till det franska Västindien nästan mitt i Karibien. Där jobbade hon åtta månader på ett hotell. På hotellet kom Jessica av en slump att arbeta i bageriet, en omgivning som inte tidigare var bekant för henne. Intresset för bakning väcktes och efter att Jessica kommit hem till Finland igen beslutade hon sig för att studera till konditor på Åland.

Kuriren

 

1.1b Praoelev i riksdagen

 

Jag heter Tea Detlofsson och har praktiserat hos Christina Örnebjär, riksdagsledamot för Liberalerna, under två veckor. Jag går andra året på gymnasiet, Thoren Business School, i Örebro och vi har förmånen att under gymnasietiden lära känna olika arbetsplatser under totalt åtta veckor. Den här gången fick jag möjligheten att följa med Christina för att lära mig mer om vad riksdagsledamöter gör och hur Sveriges riksdag fungerar.

 

Jag har fått se och uppleva så mycket som jag annars aldrig skulle haft möjlighet till. Jag har till exempel lyssnat på när Christina har debatterat i olika forum, bland annat i riksdagen och i Europahuset. Den senare debatten handlade om barnfattigdom i Europa.

Jag fick också skriva en så kallad enkel fråga till utbildnings- och kunskapslyftsminister Anna Ekström som Christina ställde åt mig under en frågestund i riksdagen. Det var kul att jag, som praktikant, fick ställa en fråga till en minister, vilket troligen inte är så vanligt. Jag har alltså fått delta i riksdagsarbetet och inte bara följt efter andra hela tiden. För mig har det varit väldigt lärorikt och intressant att få lyssna, se, observera och ställa en massa frågor.

 

 

Jag har insett att politikeryrket är ett väldigt roligt och annorlunda yrke som inte är något annat likt. Man får vara i kontakt med andra människor vilket är givande och inspirerande. Man får lov att vara kreativ och tänka utanför boxen och man får bestämma själv vad man vill göra och vilka frågor man vill engagera sig i. Exempelvis får man skriva debattartiklar, krönikor och inlägg till olika tidningar eller hemsidor om de frågor och ämnen som man tycker är intressanta och viktiga. Man får också som riksdagsledamot sitta med i olika utskott, ta fram underlag till nya lagar och besluta om ny lagstiftning.

 

 Efter Christina Örnebjärs blogg

 

1.1c Asylfökande förser Finland med falafel

 

Finländarna har fått upp ögonen, eller snarare kanske munnen, för falafel – små, köttbullsliknande veganbullar som traditionellt tillverkas av kikärter eller bondbönor, men som också går att framställa av inhemska ärter. Receptet härstammar från Mellanöstern och har landat i Finland med immigranter och asylsökande.

 

När asylsökande i Åbo rullar ihop en sats falafel och säljer på popup-kaféer tar bullarna alltid slut i förtid och responsen är översvallande – kunderna säger att om all vegetarisk mat vore lika god skulle de inte äta annat.

 

– Initiativet kommer från de asylsökande själva. De har utvecklat produkten och sköter om allt som har med tillverkningen att göra, säger Lotta Laaksonen, de asylsökandes hjälpreda i alla ärenden där det behövs körkort eller kunskaper i finska.

 

Hon är också projektansvarig för projektet Världens bästa falafel som har som målsättning att sysselsätta asylsökande inom ett område som de redan behärskar, nämligen att tillverka falafel. Bakom projektet står det ekologiska andelslaget Kehrä och Aputehdas, som är en grupp frivilliga som hjälper asylsökande. Projektet, som startade i höstas, är i full gång och de tre irakierna Fehed Al-Badri, Dargam Al-Janabi och Azooz Al-Badri jobbar deltid med att blanda, rulla och steka falafel.

 

– De kan jobba bara deltid, eftersom vi verkar i en lånad lokal här i Åbo och inte har tillgång till den hela dagen. Därför är vårt främsta mål just nu att hitta större och mera ändamålsenliga lokaler att verka i, säger Laaksonen.

 

Via Mesenaatti har projektet sökt gräsrotsfinansieringen och Laaksonen hoppas också att andelslaget, som fungerar som arbetsgivare och sköter betalningen av räkningar och löner, får hyra ett tidigare bageri för falafelfabriken.

 

– Vi kan inte tillgodose den efterfrågan som finns på falafel. Därför kan vi inte heller marknadsföra världens godaste falafel innan vi får riktiga produktionsutrymmen. Först efter det kan vi vända oss till matbutiker och satsa på att få falafel till försäljning i hela landet, säger Laaksonen.

 

De tre irakiska männen som nu tillreder falafel kom till Finland i början av hösten 2015, men de har fortfarande inte fått svar på sina asylansökningar. Därför har de inte heller fått börja på någon kurs i finska. Nu lär de sig språket vid sidan av arbetet.  

Hbl

 

1.1d Jeanette Björkqvist får årets Topeliuspris

 

Frilansjournalisten Jeanette Björkqvist är årets Topeliuspristagare. Hon ser priset som en erkänsla för många års bevakning av landets flyktingpolitik och socialpolitik – och framför allt av hur besluten påverkar berörda människors liv. Hon får priset ett år efter att hon sade upp sig från sin fasta anställning vid Hufvudstadsbladets nyhetsredaktion.

 

– Det är jätteroligt att jag, som numera jobbar som frilansjournalist utanför de etablerade mediehusen, får ta emot priset. Men en stor del av äran tillfaller nog också HBL, utan all den erfarenhet som jag fått under åren på tidningen skulle jag inte stå där jag är i dag, säger Björkqvist.

 

– Jag har nästan varit översysselsatt under det gångna året och projekten har avlöst varandra. Den största omställningen har varit att jobba helt ensam. Jag älskar arbetskollektiv och saknar gemenskapen med en redaktion. Jag kan inte sitta ensam hemma och jobba, så jag har jobbat på olika bibliotek eller kaféer. Därför kommer jag nu att gå med i Journalistförbundets nya andelslag Medielaget, berättar Björkqvist.

 

Björkqvists nästa journalistiska alster kommer att publiceras i februari i svenska dokumentärtidskriften Re:public, där hon i en längre artikel skriver om antirasism och läget i Finland.

 

Nyligen blev det också klart att hennes andra teaterpjäs Mammas flicka ska visas på Lilla Teatern i Helsingfors med premiär i april. Det är ett samarbetsprojekt med skådespelaren Linda Zilliacus, som också kommer att spela den enda rollen i monologen.

 

– Jag träffade Linda i samband med människohandelspjäsen Kvinna till salu på Svenska Teatern och då beställde hon en pjäs om familjevåld av mig. Så jag har skrivit den här monologen för henne.

 

– Pjäsen är konstruerad utifrån verkliga historier. Jag har skapat en huvudperson som man ska kunna identifiera sig med, berättar Björkqvist om den kommande pjäsen.

 

Topeliuspriset delades ut i Helsingfors på seminariet Mediespråk som arrangeras av de finlandssvenska mediernas samarbetsorganisation Svensk Presstjänst. Jeanette Björkqvist deltog i ceremonin virtuellt, då hon hade bokat in en utlandsresa med familjen, den första semester hon unnat sig på ett och ett halvt år.

Hbl

 

 

1.1e Ansvarsfull choklad – svårt men möjligt

 

– Varifrån kommer kakaon, den viktigaste råvaran i choklad?

 

Den här frågan ställde Fazers kommunikationsdirektör Ulrika Romantschuk  choklad-experten Majlen Fazer år 2010. Det var början på ett långt och arbetskrävande projekt i livsmedelsföretaget Fazer, vars mest kända produkt Fazers blå elva gånger har röstats fram som Finlands mest uppskattade varumärke.

 

– Uppdraget var svårt, jag trodde inte att vi skulle klara av att kartlägga varifrån chokladen härstammar fram till år 2017. Och när jag började forska i saken kändes det ännu mera hopplöst, i början gick det otroligt trögt, minns Majlen Fazer, som representerar den fjärde generationen i ägarfamiljen Fazer.

 

Kakaobönor odlas nära ekvatorn, mellan 8:e och 20:e breddgraden. Områdena är underutvecklade, med bristfälliga vägförbindelser och stora variationer i väderförhållandena. Kakaoodlingarna är små; oftast förfogar en familj bara över 2–4 hektar mark. Årets hela skörd får plats i en säck. Den säljs till förädling, där bönorna förvandlas till kakaopulver, kakaosmör och kakaomassa. Det är i den formen kakaon skeppas till Finland.

 

– Med hårt arbete har vi lyckats spåra alla våra producenter. Inom det här året kommer de alla att vara med i något hållbarhetsprogram. Kakaon härstammar från Nigeria och Västafrika, där vi köper den direkt av odlarna. Vi samarbetar med tre olika certifieringsprogram, som jobbar för att förbättra odlarnas levnadsförhållanden och samtidigt effektivera föråldrade odlingsmetoder, säger Fazer.

 

Det finns fem miljoner kakaoodlare i världen och uppskattningsvis bara var femte av dem är med i något certifieringsprogram.

 

– Vi har valt att inte vända ryggen till de odlare som inte är certifierade. Det är just de som behöver mera utbildning om ansvarsfull odling och vi vill hjälpa dem på vägen genom vårt hållbarhetsprogram. Vi har tecknat avtal med 4 700 odlare i Nigeria och 1 500 odlare i Ecuador. Tillsammans jobbar vi för att behålla den höga kvaliteten på kakaobönorna och på så sätt garantera högklassig choklad även i framtiden.

 

Det är skillnad på konsistensen i kakaobönor odlade i Afrika och Latinamerika. Den kakaoböna som ger sin karaktäristiska smak åt exempelvis Fazers mjölkchoklad är Arriba, som odlas i Ecuador. Största delen av världens kakaobönor växer ändå i Västafrika, där de främst förädlas till kakaomassa.

 

– Vid Elfenbenskusten är de flesta kakaoföretagarna kvinnor. De kan ta hand om pengarna och investera dem på ett vettigt sätt, medan männen har en större tendens att spendera hela lönen på en gång, ofta på sprit.

 

Majlen Fazer ser det också som oerhört viktigt att motivera familjerna att utveckla sina odlingar, förnya gamla plantor och uppmuntra barnen att gå i skola och skaffa sig en utbildning innan de tar över familjens odlingar. Många kakaoodlare är ålderstigna och det finns en risk att de yngre generationerna flyttar bort från hemtrakten i jakten på lättare arbete och större inkomster.

 

– Många av våra odlare har aldrig smakat på den slutgiltiga produkten. När vi besöker dem och bjuder på choklad blir de alldeles lycksaliga. Speciellt kvinnorna i Ghana är tokiga i Fazers blå, de tömmer skålarna när vi bjuder på smakprov, berättar Majlen Fazer, som själv har besökt många av de byar där kakaoodlingarna finns.

Hbl

 

1.1f Pengarnas historia

 

Egentligen är pengar ett ganska nytt fenomen i mänsklighetens historia. De första dök upp i samband med jordbruksrevolutionen för 10 000 år sedan. Tidigare bestod en människas sociala sfär endast av ett tiotal jägare och samlare som hon kände och levde i ett visst beroende av. Varje medlem kunde förvänta sig att få vad hon behövde utan att några betalningsmedel behövde uppfinnas. I de jordbrukssamhällen som sedan växte fram kunde tusentals personer ha kontakt med varandra, och då var det inte självklart att en tjänst skulle återgäldas. Särskilt inte om det handlade om byteshandel mellan människor från olika kulturer. Därför utvecklades ett system där resurser som båda parter värderade ersatte löften om gentjänster och därmed var betalningsekonomin ett faktum.

 

Till en början bestod sådana resurser oftast av spannmål eller boskap, men från 3000-talet f.Kr. blev metaller viktiga betalningsmedel, särskilt silver och guld. Båda dessa metaller var sällsynta och därför eftertraktade. De kunde inte heller ruttna eller insjukna, så värdet ansågs vara hållbart. Dessutom var de enkla att föra med sig på resor. Av mänskliga händer formades dessa ädla metaller till tråd, stänger eller stoft som kunde vägas upp vid affärsuppgörelser.

Allt om historia

 

 1.1a Jessica bakar tårtorna som kröner festen

 1. Vilken betydelse har tårtan på en fest?

1. Dess roll är odiskutabel.
2. Det beror på festens tema.
3. Tårtan ska vara hembakad.

 2. Varför reste Jessica till Guadeloupe?

1. Det var trendigt på den tiden.
2. För att lära sig baka.
3. För att utöva sitt yrke.

 

1.1b Praoelev i riksdagen

 3. Hur beskriver Tea sin praotid?

1. Det var en enastående erfarenhet.
2. Att lyssna på debatter krävde tålamod.
3. Det var något hon hade längtat efter.

 4. Vad hände under frågestunden i riksdagen?

1. Tea fick tala direkt till riksdagsledamöterna.
2. Tea fick känslan av att jobba konkret.
3. Tea fick assistera en minister.

 5. Vilken uppfattning har Tea fått om politikeryrket?

1. Det påminner om många andra yrken.
2. Det är mångsidigt och ganska självständigt.
3. En politiker måste vara anträffbar hela tiden.

 

1.1c Asylfökande förser Finland med falafel

 6. Vilken typ av maträtt är det fråga om?

1. Mat av närproducerade råvaror.
2. Mat med bara lite kött i.
3. Mat som passar för vegetarianer.

 7. Vad kan man säga om produktens popularitet?

1. Åtgången är god.
2. Kundkretsen består närmast av veganer.
3. Än är det för tidigt att dra några slutsatser.

 8. Vad är syftet med projektet Världens bästa falafel?

1. Att skapa arbetstillfällen.
2. Att lära asylsökande något nytt.
3. Att ge mathjälp åt asylsökande.

9.Vad är projektet i störst behov av?

1. Folk som är villiga att göra heltidsarbete.
2. Nya lokaler.
3. Ett större banklån.

 10. Varför har de tre männen inte gått på någon språkkurs?

1. Arbetet har tagit all deras tid.
2. Myndigheternas svar har dröjt.
3. De har vistats för kort tid i Finland.

 

1.1d Jeanette Björkqvist får årets Topeliuspris

 11. Varför tilldelades Jeanette Björkqvist Topeliuspriset?

1. Hon har skrivit om viktiga teman.
2. Hon har fattat några viktiga beslut.
3. Hon har en väldigt lång karriär bakom sig.

 12. Till vem ger Björkqvist en del av förtjänsten?

1. Sina nuvarande kollegor
2. Sin tidigare arbetsgivare
3. Hela den finlandssvenska medievärlden

 13. Varför ska Björkqvist ansluta sig till Medielaget?

1. För att slippa ensamheten i arbetet.
2. För att få större inkomster.
3. För att kunna arbeta ostört.

 14. Vad kommer ett av Björkqvists framtida projekt att handla om?

1. Hon ska börja spela teater.
2. Hon inleder samarbete med Svenska Teatern.
3. Ett av hennes verk ska bli scenkonst.

 15. Hur kan pjäsen Mammas flicka beskrivas?

1. Den är realistisk och trovärdig.
2. Huvudpersonerna går att känna igen.
3. Den är helt fiktiv.

 16. Vad berättas det om prisutdelningen?

1. Björkqvist belönade sig med en resa genast efter ceremonin.
2. Vinnaren var inte fysiskt närvarande.
3. Tillställningen ordnas vartannat år.

 

 1.1e Ansvarsfull choklad – svårt men möjligt

 
17. Vad ville man ta reda på hos Fazer?

1. Chokladens ursprung.
2. Varför framställningen av choklad kräver så mycket resurser.
3. Vem som först började tillverka choklad i Finland.

 18. Vad berättas det om odlingen av kakaobönor?

1. Odlarna tar hand om hela processen från bönor till choklad.
2. Det är inte lätt att ta sig till odlingsmarkerna.
3. Ständig sol och hetta orsakar problem.

 19. Hurdana företag ingår som Fazers samarbetspartner?

1. Sådana som redan deltar i något hållbarhetsprogram.
2. Också sådana som saknar certifiering.
3. Sådana som kan garantera kvaliteten på sina produkter.

 20. Hur skiljer sig afrikanska och latinamerikanska kakaobönor från varandra?

1. De har olika slags struktur.
2. De latinamerikanska har starkare smak.
3. De afrikanska bönorna är större.

 21. Vad berättas det om kvinnliga kakaoföretagare vid Elfenbenskusten?

1. De sköter sin ekonomi mer förnuftigt än männen.
2. De måste jobba för lägre lön än männen.
3. De behöver hjälp med att hantera ekonomin.

 22. Vad vill Majlen Fazer att odlarfamiljerna ska göra?

1. Bygga nytt på plantagerna.
2. Låta barnen välja sin levnadsbana själva.
3. Se till att barnen får ta del av viktig kunskap.

 23. Vad anser odlarna om Fazers choklad när de bjuds på den?

1. Några kvinnor vägrar smaka på produkten.
2. De är förtjusta i den.
3. Många äter sig sjuka av den.

 

1.1f Pengarnas historia

 24. Vad ledde till människans behov av betalningsmedel?

1. Människorna blev ofta lurade vid byteshandel.
2. Människornas umgängeskrets blev större.
3. Man ville börja visa sin rikedom.

 25. Varför började man använda metaller?

1. De blev inte förstörda.
2. De var enkla att bära med sig.
3. De var lätta att få tag på.

 

1.2 Lue seuraavat tekstit ja vastaa niiden pohjalta lyhyesti suomeksi kysymyksiin a – e.

 

Lantis i stan

 

"Stockholmare är smartare än lantisar". Så sade Anna Kinberg Batra en gång. Då förde hon kampanj för att komma in i riksdagen. Nu är hon det största oppositionspartiet Moderaternas ledare och eventuellt Sveriges nästa statsminister. Hon har sagt sig ångra uttalandet, så nog om det. Men ett visst "lantisförakt" råder alltjämt i Sverige.

 

Expressens klicksajt Omtalat skriver till exempel om "11 störiga saker som alla småstadsbor gör när de kommer till Stockholm". På listan finns "De använder incheckningsfunktionen på Facebook var de än rör sig", "de ställer sig på fel sida i rulltrappan", "de ser en kändis som var med i dansprogrammet Let’s dance för fyra år sen (och blir till sig av förtjusning)" och "de åker till Gamla stan och tycker det är genuint mysigt".

 

Kanske är artikeln ett försök till humor men en hel del reaktioner har den väckt – också bland stockholmare som försvarar allas rätt att ta del av huvudstaden precis som de vill. För det som borde vara mest storstadsaktigt är väl just det, en generositet och en tanke att alla blommor ska få blomma – som de vill. Bara de ställer sig till höger i tunnelbanetrappan då.  

Hbl

 

1. Mistä ”maalaisia” moitittiin Expressenin sivulla? (2 asiaa)
2. Miten tukholmalaiset suhtautuivat artikkeliin ja miksi?

 

 Klapptack?

 

Fråga: Vad anses vara god sed när det gäller att tacka för julklappar? Jag förväntar mig när jag ger bort en julklapp att jag får någon form av feedback eller kommentar kring gåvan. Om man inte får det, är det fel att fråga om personen gillade julklappen? Jag själv tycker att man ska uttrycka en uppskattning eller vänligt fråga om den går att byta mot något annat.

 

Svar: Självklart ska den som får en present – julklapp eller annan – tacka för den! Allt annat är trist ohyfs. Föräldrar måste lära sina barn att ringa, skriva, texta eller mejla de släktingar som givit julklappar men inte varit närvarande på julafton. Och föräldrar liksom andra vuxna ska själva naturligtvis också tacka de personer som givit dem något. Ring de otacksamma eller bara otackande julklappsmottagarna och fråga milt och inte provokativt om boken, tröjan, skålen eller vad det är, passade. Eller om julklappen kom fram, om den skickats. 

DN

 

1. Miten vastauksessa kehotetaan toimimaan, jos joku ei kiitä saamastaan joululahjasta?

 

 

Hur många civila dog i första världskriget?

 

I motsats till andra världskriget, där de civila förlusterna vida översteg de militära, var majoriteten av de stupade under första världskriget soldater. Ändå räknar man med att omkring sju miljoner civila dödades under krigsåren 1914‒1918 (av sammanlagt cirka 18 miljoner dödsoffer). Siffran inkluderar ungefär en miljon offer för folkmordet på armenier och andra grupper i Osmanska riket. Allt om historia

 

1. Millä tavalla ensimmäinen ja toinen maailmansota poikkesivat toisistaan?

 

 

Varför slog jetpacks aldrig igenom?

 

Ryggburna raketer, så kallade jetpacks, har förekommit i många framtidsskildringar. Problemet med jetpacks är att kraften som krävs för att lyfta från marken är så stor att det går åt mängder av bränsle. Och ju mer bränslet väger, desto kraftfullare måste raketen vara för att orka lyfta. Redan i slutet av 1950-talet tog ingenjörer fram en prototyp för en ryggburen jetpack som drevs av väteperoxid. Den förknippas nog främst med invigningen av sommar-OS i Los Angeles 1984, men visades upp redan i James Bond-filmen Åskbollen 1965. Som idé är jetpacken spektakulär, men eftersom bränslet bara räcker till flygturer på ett tjugotal sekunder är det praktiska användningsområdet i princip obefintligt. 

 

Allt om historia

 

1. Mitä ongelmia rakettireppuihin liittyy?

 

 

 2 ORD OCH STRUKTURER

 

• Läs texterna nedan och välj på varje punkt 26‒50 det alternativ som bäst passar in i sammanhanget.

 

Många fantastiska medelhavsstäder – på en och samma resa

 

Costa Diadema är rederiet Costa Cruises största och modernaste fartyg. 26) ___ sommar tar hon med sina resenärer på en unik rutt fylld av kulinariska och historiska 27) ___. Färden startar i världsmetropolen Barcelona i Spanien.

 

På det rymliga fartyget finns aktiviteter och underhållning som passar utmärkt för såväl barnfamiljer 28) ___ par. Många som väljer att resa med Costa Diadema uppskattar fartygets europeiska atmosfär, italienska kök och många underhållningsalternativ.

 

Dag 1: Palma de Mallorca

Efter första natten ombord vaknar du med utsikt 29) ___ Palma de Mallorca. Palma de Mallorca är en av Europas häftigaste små storstäder med internationell puls, trendiga matställen, sol och bad och en vacker bevarad gammal del av staden.

 

Dag 2: Till havs

Efter 17 timmar i Palma de Mallorca, klockan ett på natten, 30) ___ från hamnen och tillbringar resans enda dag till havs. 31) ___ nog av sol och hav iland, är en av höjdpunkterna ombord på Costa Diadema promenaddäcket som gör det lätt att 32) ___ tiden hålla kontakt med havet. Där kan du ta en drink, besöka en uteservering eller bada i bubbelpoolen under bar himmel.

Bland nyheterna på fartyget finns också ”Country Rock Club”, en lounge med levande musik. För dig som i stället 33) ___ avkoppling finns det stora spa-området Samsara och ett inbjudande pooldäck.

 

26.
a. På
b. I
c. Under

 27.
a. upplevelser
b. föremål
c. uttryck

 

 28.
a. och
b. som
c. också

 

 29.
a. över
b. på
c. efter 

 30.
a. fartyget avgår
b. fartyget ska avgå
c. avgår fartyget

 31.
a. Har du inte fått
b. Du har inte fått
c. Inte har du fått

 32. 

a. alla
b. samma
c. hela

 33.
a. söker
b. hittar
c. hinner

Dag 3: Cagliari

Italienska Cagliari ligger på Sardinien. Här är besökarnas favoritaktivitet 34) ___ att lapa sol på de mjuka, långa sandstränderna – men Costa Cruises erbjuder också flera utflykter för den kulturintresserade. Följ med till det arkeologiska monumentet Nuraghe Su Nuraxi som finns med på Unescos världsarvlista eller 35) ___ öns vinodlingar med vinprovning – för att nämna 36) ___ av utflykterna.

 

Dag 4: Rom

På kryssningens femte dag vaknar du upp i Civitavecchia, Roms hamnstad. Härifrån går utflykter till Rom, 37) ___ man har chansen att utforska allt som den gamla antika huvudstaden har att 38) ___.

 

Dag 5: Marseilles

Marseille kallas ofta för porten till Provence, men också stadens trevliga stadskärna är väl värd ett besök. Vandra till exempel i kvarteren runt den gamla hamnen eller beundra utsikten från Basilisque Notre-Dame-de-la-Garde. Härifrån ser du 39) ___ Greven av Monte Christos fängelse Chateau d’If.

 Dag 6: Barcelona

40) ___ en knapp vecka är fartyget tillbaka i Barcelona.

 
34.
a. förmodligen
b. knappast
c. aldrig

35.
a. besöka
b. besök
c. att besöka

36.
a. något
b. några
c. allt

37.

a. var
b. när
c. där

38.
a. inbjuda
b. erbjuda
c. förbjuda

39.

a. bl.a.
b. m.m.
c. s.k.

40.

a. Sedan
b. Efter
c. Tills

 

Ta med barnen i städningen!

Visste du att städning är en av de vanligaste orsakerna 41) ___ bråk mellan föräldrar och barn? I familjer där mamman 42) ___ sköter om hela husets renhållning är grälen betydligt vanligare än om alla hjälps åt och tar 43) ___ för att hemmet hålls snyggt och trivsamt.

– Inställningen till städning och städivern är egenskaper som går i arv. Om ett barn får lära sig att städa redan innan det blir en tonåring så lär det sig att 44) ___ ett rent hem och kommer sannolikt att helt gärna städa också som ung vuxen, säger Johanna Hamro-Drotz, marknadsföringschef på Sinituote.

Företaget som tillverkar olika slags städprodukter har i somras 45) ___ Taloustutkimus göra en undersökning om hur det städas i finländska hem. – Undersökningen visar att det är mammorna som utför 57 procent av städjobbet i hemmen, 46) ___ papporna bidrar med 28 procent och barnen med 11, säger Hamro-Drotz.

Samtidigt som mamman far fram med dammtrasan i hemmet 47) ___ på de övriga familjemedlemmarna som inte bidrar till att skapa det trivsamma och prydliga hem som alla gärna vistas i.

Budskapet är klart: mammorna måste bli bättre på att involvera både män och barn i städningen hemma.

– Ge barnen riktiga städjobb hemma. En 10-åring är stor nog att klara av många uppgifter om en förälder först visar hur det ska 48) ___. Det kan låta konstigt, men barn gillar faktiskt att städa om man gör det tillsammans och gör städningen till en del av vardagen, säger Hamro-Drotz.

Hon får medhåll av Marianne Heikkilä vid finska Martha-förbundet.

41.
a. av
b. med
c. till

42.
a. ensam
b. ensamt
c. ensamma

 
43.
a. ansvar
b. förslag
c. betyg

44.
a. uppfostra
b. uppskatta
c. underkänna

45.
a. låtit
b. lett
c. gett

46.
a. medan
b. fast
c. om

47.
a. hon blir irriterad
b. blir hon irriterad
c. blev hon irriterad

48.
a. bli gjord
b. göra
c. göras

 

 – Hemmet är inget hotell. 49) ___ som bor där ska delta i städningen. 50) ___ tillsammans skapar en känsla av gemenskap och ger barn en chans att lyckas.

 

 49.
a. Inga
b. Alla
c. Varje

50.
a. Städa
b. Att städa
c. Städar

2.2 Komplettera replikerna i samtalet på naturlig svenska med hjälp av tipsen på finska. Skriv dina svar i nummerföljd under varandra.

 

Ute på stan

 

• Hej, ursäkta, men kan du säga mig 1) _________ (miten pääsen linja-autoasemalle)?
• Javisst, du går först den här gatan rakt fram och 2) _________ (käännyt oikealle) när du ser en stor kyrka framför dig.
• Okej, 3) ____________ (onko sinne pitkä matka)?
• Nej, en halv kilometer bara.

 

Vid kyrkan

 

• Den där kyrkan 4) __________ (näyttää vanhalta).
• Ja, den byggdes redan 5) __________ (kaksisataa vuotta sitten).
• Jag skulle gärna besöka den, men 6) __________ (minulla ei ole aikaa).
• En annan gång, kanske.
• Ja, för nu 7) __________ (minun täytyy kiiruhtaa).
• Det var trevligt att 8) ____________ (tavata)!

 3 SKRIFTLIG FRAMSTÄLLNING

 

Kirjoita kaksi tekstiä ruotsiksi. Valitse toinen tehtävä ryhmästä A ja toinen ryhmästä B. Noudata valitsemiesi tehtävien ohjeita. Numeroi kumpikin teksti, laske molempien sanamäärä erikseen ja merkitse se tekstin loppuun.

 

1. Kirjoitustehtävän pituus: 50 – 70 sanaa

Tehtävän pisteitys: 33 – 0 pistettä

 

3.1 Olet matkalla jossakin Pohjoismaassa (ei kuitenkaan Suomessa). Kirjoita päivän kokemuksistasi päivitys Facebook-sivullesi. Kirjoitat ruotsiksi, jotta myös pohjoismaiset ystäväsi ymmärtäisivät kirjoittamasi.

 

TAI

 

3.2 Opiskelet yliopistossa Ruotsissa. Sinulla on jotain myytävää. Kirjoita myynti- ilmoitus yliopiston ilmoitustaululle.

 

 

1. Kirjoitustehtävän pituus: 100 – 130 sanaa

Tehtävän pisteitys: 66 – 0 pistettä

 

3.3 Ruotsinkielisellä nettipalstalla keskustellaan maalla ja kaupungissa asumisen eduista ja haitoista. Kirjoita oma kannanottosi keskusteluun.

 

TAI

 

3.4 Ruotsalainen kaverisi haluaa kuulla suomalaisesta ylioppilastutkinnosta. Kirjoita hänelle sähköpostiviesti, jossa kerrot omista kokemuksistasi kokeista ja niihin valmistautumisesta.