Läs följande text om distansundervisning och besvara frågorna på finska.

Källa: Hufvudstadsbladet, 10.12.2020

 

Distansundervisning svårt för unga i kritiskt livsskede

 

 

1.) 

Gymnasier och yrkesutbildningar arbetar på många håll på distans igen, och diskuteras också för sjuor till nior i Nyland. På yrkesinstitutet Prakticum har man tagit lärdom av våren och satt in åtgärder för att förhindra att studerande ska falla av. Just det här livsskedet är både kritiskt och känsligt.

2.)

Yrkesinstitutet Prakticum i Helsingfors, strax efter lunch. Vanligtvis innebär det att hundratals brickor i matsalen Bamba har lämnats in för disk, och att lika många studerande och anställda har sökt sig till sina före­läsningar och praktiska övningar – här utbildas bland annat merkonomer, kosmetologer, närvårdare och elmontörer.

3.)

Men kontrasten till det normala är stor. Sedan knappt en vecka sker all utbildning på andra stadiet i Nyland på distans igen, och så ska det enligt restriktionerna vara åtminstone året ut.

Helt stängt är det ändå inte. Utspritt i byggnaden sitter ett tiotal unga och arbetar, främst vid sina datorer. Studiesmedjan, kallar Prakticum det. Hit kan den som vill anmäla sig – antalet per dag är begränsat – för att göra sina uppgifter. Lärarna finns inte här utan det handlar om samma distansundervisning som man gör hemma, men en eller två vuxna ur skolans stödteam är på plats för att bistå vid behov.

4.) 

– Vi följer rekommendationerna men erbjuder en möjlighet för studerande att få hjälp med att få undan sådant som är ogjort efter vårens distans, om hösten har gått lite segt, eller om man inte har ro att studera hemma, säger socialhandledaren Pia Öhman som håller i arrange­mangen den här dagen.

Öhman räcker sin telefon till Raneen Abbas som ringer sin lärare för att räta ut oklarheter med en uppgift. Abbas har, som de flesta andra, börjat dagen med ett distansmöte med sin grupp, men sedan är det för det mesta självständigt arbete som gäller.

5.) 

– Allt blir svårare hemma, säger hon.

Abbas började studera till närvårdare i höstas. Även om hon talar en mycket bra svenska med tanke på att hon har läst språket i bara ett år, är det inte hennes modersmål. På plats i klassen har hon inga problem att hänga med, men över dator är det svårare. Det går inte heller lika lätt att ställa frågor.

Och så är det det här med motivationen. Raneen Abbas säger att det är mycket mer krävande att fokusera på studierna hemma. Detsamma säger varenda en av dem vi möter i skolan.

Max Uitto studerar till merkonom och ska bli klar om ett halvår. Då han fick beskedet att det blir distansundervisning igen visste han vad som väntade, och blev inte glad.

– Förra våren då jag var hemma fick jag inte riktigt något gjort. Jag skyller ganska mycket på distansen. Nu vill jag göra klart uppgifter.

6.) 

Polarisering bland studerandena

Distansundervisning kan vara en nödvändighet för att hindra smittspridning, men lämnar också spår. Pia Öhman säger att det är tydligt att skillnaderna mellan de unga blir större. En del klarar sig bra, medan andra får det ännu tuffare.

Det här visar också en utredning som Invest psykologia vid Åbo universitet har gjort för Undervisnings- och kulturministeriet. Drygt 4000 unga som skulle få sin examen från andra stadiet i våras svarade mellan juni och augusti på en enkät om distansundervisningen och hur de påverkas av undantagsförhållandena överlag. Både studerande vid gymnasier och yrkesinstitut deltog i den.

Rapportförfattarna summerar resultatet med att problem ackumulerades och att coronaläget särskilt påverkade personer som sedan tidigare är i en sårbar position.

Utredningen gäller våren och sommaren men har aktualiserats igen i och med nya beslut om distansskola.

 

7.) 

Enligt forskaren Sanna Herkama finns det lärdomar att dra.

– Det viktigaste är att bemästra pandemin, men vid sidan av det måste vi komma ihåg att satsa på att de unga mår bra, på kvaliteten i undervisningen och på interaktion.

Hon påminner om att distansstudier inte behöver betyda ensamstudier, och hoppas att lärarna ska försöka ordna exempelvis smågruppsdiskussioner även om de måste ske digitalt.

– Kontakten med lärare och andra studerande är viktig.

Herkama betonar också att det är viktigt att, i mån av möjlighet, försöka nå de studerande som personalen inte hör av.

Bland annat det här hör till stödteamets uppgifter på Prakticum. Pia Öhman berättar att hon kan ringa med alldeles konkreta frågor som: Har du varit ute i dag? Har du kommit ihåg att äta?

Men alltid är det inte tillräckligt. Enligt Öhman tappade yrkesinstitutet ett antal studerande under våren som inte har kommit tillbaka, och det finns de som har haft svårt att komma i gång igen på hösten. Det är också en av orsakerna till att man satsat på den frivilliga studiesmedjan.

 

8.) 

Svårare få praktik

På Prakticum försöker man dessutom göra det möjligt för studerandena att klara sina yrkesprov. Var femte av dem som svarade på enkäten i utredningen och som studerade på yrkesinstitutsnivå uppgav att deras exa­men skjutits upp på grund av undantagsläget.

Niclas Norrback och Jerry Hautamaa utbildar sig till fordonsmekaniker och hör till den lilla grupp som den här dagen får arbeta i bilverkstaden. De har yrkesprovet framför sig.

LärarenStefan Holmqvist säger att personalen har behövt tänka om en hel del. Under våren förlängdes vissa studerandes praktik så att de egentligen inte berördes av distansundervisningen, medan Holmqvist har pusslat så att en del grupper nu lär sig exempelvis lagstiftning, som går att sköta på distans, i stället för praktiska färdigheter. Inom yrkes­utbildningen finns det mycket som är svårt att lära sig på distans.

Även praktikplatser är nu svårare än vanligt att ordna, och Niclas Norrback berättar att det var lite nervöst i början av pandemin på bilverkstaden där han praktiserade.

– I början var det ganska tyst och jag var lite rädd att jag skulle tvingas ta mitt pick och pack och fara i väg, men sedan blev det mer jämnt med kunder.

Han hoppas och tror att han ska kunna få jobb på samma verkstad när han blir färdig i vår.

 

9.) 

Pessimism kring jobben

Av de yrkesstuderande som svarade på enkäten i somras såg ändå en tredjedel dystert på sina sysselsättningsmöjligheter – det är en betydlig försämring jämfört med tidigare utredningar. Av de som fått sin studentexamen hade en tredjedel förlorat sitt sommarjobb eller annat arbete och lika många hade i det skede inte en plan för hösten.

Forskaren Sanna Herkama talar om det så kritiska, och också känsliga, övergångsskedet mellan andra stadiet och yrkes- eller fortsatt studieliv. Det är nu som man befäster sin plats i samhället. Men med de svårigheter som många unga har stött på har frågor väckts, som vad ska jag göra nu, vad ska jag leva av?

– Man har ett körkort för framtiden men kan inte göra något med det körkortet, beskriver hon.

Risken finns att effekten blir långvarig. Därför är det enligt henne viktigt att följa upp dessa årskullar, så att det inte blir en förlorad generation. Problemet är att den samtidigt riskerar falla mellan stolarna. Ingen har helhetsansvar över unga vuxna.

10.) 

Normalitet i det onormala

Psykisk ohälsa har ökat bland dem som har svarat på undersökningen. Det resultatet överraskar inte social­handledaren Pia Öhman.

– Vi märker en obestämd ångest som pandemin medför, säger hon.

En viktig uppgift hon ser för skolan är att trots undantagsförhållanden, distansundervisning och oro försöka upprätthålla en normalitet i så hög grad som det bara går.

– Vi försöker formulera det jättetydligt. Vi finns här, du har rätt att komma hit och du få mat här.

På Finlands svenska skolungdomsförbund säger verksamhets­ledaren Ellinor Juth att det finns regionala skillnader vad gäller hur distansundervisningen och stödet till eleverna har ordnats.

Det finns också annan ojämlikhet, som märkts under vårens och höstens studentskrivningar och med risk för att fortsätta i vår.

– I vissa skolor har man haft möjlighet att ordna med specialarrange­mang så att de som är satta i karantän ska kunna skriva, i andra skolor inte.

Enligt en egen enkät, som förbundet har låtit göra, upplever många gymnasiestuderande stress och stor arbetsbörda. Flera saknar den sociala biten under distansundervisningen, men Juth påminner om att det också finns de som – bland annat på grund av mobbning – är lättade över att inte behöva träffa klasskompisar. Vilket är ett beklagligt faktum i sig.

 

 

 

Vastaa seuraaviin kysymyksiin suomeksi.

 

• Mitä ammattiopisto Prakticumissa on tehty? (johdanto; rivit 1-4, lihavoitu)
• Mihin tuleviin ammatteihin ammattiopisto Prakticumissa voi saada koulutusta?
• Miksi Prakticumin rakennuksessa on kymmenkunta nuorta? Mitä he tekevät siellä? Mitä opettajista kerrotaan? (tekstin kolmoskappale; kappaleen yllä n:o 3).
• Mitä Raneen Abbas tekee Pia Öhmanin puhelimella? Miksi? Mitä Raneenin päivään on tähän mennessä kuulunut?
• Mitä saamme tietää Raneen kielellisistä valmiuksista? Mitä Raneen toteaa etäopiskelusta?
• Mitä Pia Öhman toteaa etäopetuksesta ja etäopiskelusta?
• Mikä on Sanna Herkaman mukaan tärkeää (det viktigaste) vallitsevassa tilanteessa? (ainakin kolme asiaa)
• Mikä on on ollut vaikeaa pandemian aikana (kursivoitu kohta tekstissä)?
• Miksi ylioppilastutkinnon suorittaneet mainitaan tekstissä? (alleviivattu)
• Mitä toiminnanjohtaja Ellinor Juth toteaa tekstissä? (alleviivattu)