HÖSTEN 2020 / Lång lärokurs

LÄSFÖRSTÅELSE / Stadsdelarnas smeknamn

12. A Text: Stadsdelarnas smeknamn

Bagis, Medis, Sumpan, Flempan och Drogsved har dessa ställen kallats länge i folkmun. Listan på smeknamn för Stockholms stadsdelar och förorter är lång, för kärt barn har många namn. Men varför har vissa områden och platser fått ett särskilt namn? – Jag har bott här länge och kallar Rågsved för Askkoppen eftersom det är folk som kastar fimpar överallt. Också många av mina grannar har börjat använda samma namn. Men jag vet inte varifrån smeknamnen kommer i vanliga fall, säger Christina Larshammar, boende i Rågsved.

Vasastan, norr om Odengatan mot Roslagstull, kallas för Sibirien. Anledningen är att Stockholm växte enormt i slutet av 1800-talet och det började byggas bostäder i en region som var en ödebygd från början, precis som i Sibirien. Fattigt folk flyttade in till staden från olika håll på landsbygden och då behövdes bostäder. Kvaliteten på bostäderna var ingenting att hurra för. Det var trångt men folk fick åtminstone tak över huvudet.

Lars Epstein bor i Gamla stan, en stadsdel som även nästan alla utländska turister känner till. Han berättar att stadsdelen i modern tid har kommit att kallas Gamlingen av dem som bor där, eftersom det är enklare att säga. Men under tidiga 1800-talet var det ett helt annat namn som gällde. – Då kallades den för Staden med tanke på att alla butiker och ämbetsverk låg här.

Lite söderut hittar vi Hökarängen som har kallats för Krökarängen och Knarkarsvängen eftersom det var mycket kriminalitet och fylleri i området förr. Idag är ryktet helt annat. Stadsdelen blev ett av de första exemplen på de många nya förorter som byggdes längs med den nya tunnelbanan decennierna efter andra världskriget när folk började pendla till jobbet. Den bilfria centrumanläggningen kom att bli stilbildande för efterkrigstidens folkhemsarkitektur.

Källa: https://www.dn.se/sthlm/fran-kappholmen-till-drogsved-har-ar-stadsdelarnas-basta-smeknamn/. Hämtad: 14.6.2019.Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%B6kar%C3%A4ngen. Hämtad: 8.7.2019.

12.1. Varför kallar Christina Larshammar sin hemförort för Askkoppen? 2 p.
A.Namnet har sitt ursprung i lokalhistoria

B. Namnet hänvisar till en ful ovana

C. Namnet kommer från en släkting
 
 
 
12.2. Vad är orsaken till att en del av Vasastan började kallas för Sibirien? 2 p.
A. Temperaturen inomhus var låg

B. De första invånarna kom från öst

C. Stadsdelen uppstod på tidigare obebott område
 
 
 
12.3. Vilken beskrivning kännetecknar bäst Gamla stan förr i världen? 2 p.
A.Turistort

B.Affärscentrum

C. Åldringsreservat
 
 
 
12.4. Vilken beskrivning passar bäst ihop med Hökarängens utveckling? 2 p.
A. Forum för levande historia

B. Brottslighetens vagga

C. Kollektivtrafikens flaggskepp

LÄSFÖRSTÅELSE / Lattepappan - inte så jämställd som du tror

11. Lattepappan – inte så jämställd som du tror

Läs texten och besvara frågorna. 

11. A Text: Lattepappan – inte så jämställd som du tror

Han tar gärna hand om barnen, men hon får ta hand om föräldrarna. Bilden av den närvarande, svenska jämställda pappan har blivit något av en nationalsymbol. – En pappa som tar barnet till dagis får uppmuntrande respons. När det gäller omsorgen om de äldre finns det inte alls en lika beundrad position att kliva in i, säger Sofia Björk, universitetslektor vid Göteborgs universitet. Bland de män som tog hand om sina föräldrar gav många uttryck för att det var ett ansvar de accepterade snarare än något de valt.

Anhörigvården var länge jämställdhetspolitikens blinda fläck. När barnomsorgen byggdes ut handlade det både om barnets behov av välfärd och om mammornas möjlighet till egen försörjning. Däremot låg fokus enbart på de äldre när hemtjänsten byggdes ut på 1950-talet. Man missade helt alla dem som hjälpte en gammal människa. Nuförtiden har jämställdhetspolitikens fokus breddats från omsorgsansvaret för små barn till att omfatta även äldreomsorgen.

Äldreomsorgen har förändrats radikalt de senaste decennierna. Särskilt dramatisk är de senaste årens nedskärningar av äldreboenden. Det har ofta varit de medelålders barnen, speciellt döttrar, som fått ta över ansvaret. Många har därför gått ner i arbetstid eller sagt upp sig från jobbet. När platserna på äldreboendena kraftigt minskade på 2000-talet klev även sönerna fram. Men även om män och kvinnor skulle ta hand om omsorgen i lika stor utsträckning, påverkas döttrarna mer negativt. – Är förväntningarna högre hos döttrar på att de ska ta större ansvar? undrar Sofia Björk.

– Att ta hand om sina föräldrar handlar inte om att fostra en framtid. Män har en privilegierad position i vårt samhälle och tenderar att hamna i det attraktiva snarare än i det oattraktiva. Man brukar säga att barndomen är en sådan kort del av livet, snart är barnen inte längre barn. Med gamla blir detta egentligen ännu tydligare – det är en kort tid de behöver omsorg och passar man inte på medan de är i livet så är den tiden verkligen slut. Att göra plats för omsorg i livet, att se att någon behöver något och finnas där och erbjuda det, ger mycket tillbaka, konstaterar Björk.

Källa: https://www.forskning.se/2019/06/25/lattepappan-inte-sa-jamstalld-som-du-tror/. Hämtad: 8.7.2019.


11.1. Varför kan bilden av jämställdhet anses vara snäv i Sverige? 2 p.
A. Bara pappalediga män beundras

B. Mäns intresseområden är ensidiga

C. Män har brist på valmöjligheter
 
 
 
11.2. Vilket problem fanns redan från första början inom äldreomsorgen? 2 p.
A. De anhöriga glömdes bort i diskussionen

B. Samhället prioriterade barnfamiljer

C. Kvinnor och deras behov förbisågs
 
 
 
11.3. På vilket sätt har de senaste decenniernas ändringar i äldreomsorgen påverkat kvinnors liv? 2 p.
A.Den mentala belastningen hos kvinnor har minskat

B. Uppskattningen av flitiga kvinnor har ökat i samhället

C. Uppoffringar har präglat många yrkesaktiva kvinnors liv
 
 
 
11.4. Vilket ord beskriver bäst den situation som Sofia Björk berättar om? Svara på frågan enligt hela texten. 2 p.
A. Saknad

B. Status

C. Likgiltighet
 
 
 
11.5. Mitä Björk toteaa vanhusten kanssa vietettävästä ajasta? (Kaksi asiaa) Vastaa lyhyesti suomeksi. 2 p.

LÄSFÖRSTÅELSE / Fixa nyårsfest

Läs texten och besvara frågorna. 

10. Fixa nyårsfest

10. A Text: Fixa nyårsfest

Hallå där, Linnéa Johansson, festfixare och kokboksförfattare från Göteborg. Vilka är dina bästa tips för en lyckad nyårsfest?

– Satsa på att servera mat på ett sätt som gör att du inte behöver stressa under festen utan kan umgås med dina gäster – rejäla rätter som du kan servera på stora fat eller i grytor och ställa fram direkt. Välj recept på mat som inte behöver passas under tillagningen, som ugnsrätter eller rätter som står och puttrar på spisen. Då kan du sitta ner och prata med dina gäster och bara vänta på att klockan ska ringa när det är dags att äta.

– Fixa bar och bordsdekoration i ett! Jag brukar blanda en bål och lägga i ett större isblock. Bålen håller sig kall längre då isblocket inte smälter lika snabbt. Den blir heller inte vattnig lika fort. Ha ätbara blommor eller frukt i isblocket. Sedan är det bara att tända lite ljus runt skålen och du har en så snygg bordsdekoration att du nästan kan skippa blommorna på bordet! Man kan också lägga drycker i tvättmaskinen och fylla på med is så de kyls, så blir kylen inte överfull. Fördelen är ju också att isen smälter direkt ner i avloppet.

Hur höjer man feststämningen?

– Inget förstör stämningen lika mycket som när värden är stressad, och inget gör värden mer stressad än att se en massa disk i köket. Jag har ett litet trick för att slippa se det. Jag sätter fram en balja med varmt vatten och lite slaskhinkar i grovköket. Sedan bär jag in disken dit och lägger den i blöt. Disken kan du ta nästa dag!

– Det händer lätt att det blir samma samtalsämnen när samma gäng kommer på fest. Lite nya människor höjer stämningen. Känn dig inte blyg att bjuda in, för vem blir inte glad att bli bjuden på fest! Ha också alltid något lite oväntat inslag, kanske något så enkelt som ett nytt spel.

– Sänk temperaturen, för fester, speciellt runt jul och nyår, har en tendens att bli väldigt varma och efter någon timme är alla extremt obekväma och 10.6. ett fönster.

Källa: Allers nr 1/2007.

10.1. Vilken är den bästa bjudmaten, enligt Linnéa? 3 p.
A.Mat som går snabbt att laga

B. Mat som kan stå framme länge

C. Mat som sköter sig själv
 
 
 
10.2. Vad betyder den understrukna meningen ”Den blir heller inte vattnig lika fort” i praktiken? 3 p.
A. Hållbarheten ökar

B. Smaken varar längre

C. Bålen räcker till bättre
 
 
 
10.3. Översätt den understrukna meningen ”Fördelen är ju också att isen smälter direkt ner i avloppet” till finska. 3 p.
 
 
 
 
10.4. Vilket råd ger Linnéa när det gäller använda kärl? 3 p.
A. Var och en kan själv plocka undan disken

B. Man ska ställa dem utom synhåll

C. Det är bäst att diska dem genast
 
 
 
10.5. Vad är motsatsen till oväntat i det aktuella fallet? 3 p.
A. förutsett

B. plötsligt

C. önskat
 
 
 
10.6. Vilket av följande alternativ kan luckan i texten lämpligen bytas ut mot? 3 p.
A. tittar in i

B. skriker ut genom

C. står och svettas vid