Kampen mot klockan tar över allt mer

Forskning visar att lågkonjunkturer minskar de allmänna stressnivåerna i samhället. Men för enskilda personer som sägs upp från sitt jobb ser situationen annorlunda ut, liksom för de anställda som arbetar på företag med omorganiseringar och nedskärningar. – Arbetslöshet kan vara en stor personlig katastrof och även de som är kvar på arbetsplatsen efter att företaget minskat sin personal verkar må sämre. De känner sig alltjämt oroliga och deras hälsa blir lidande, men förändringarna kan också ha skapat dålig stämning mellan kolleger, säger Hugo Westerlund, professor vid Stockholms universitet.

Arbetslivet ser väldigt annorlunda ut i dag jämfört med hur det var för femtio år sedan. Det gör det svårt att jämföra hur stressnivåerna i samhället har förändrats över tid. Men i takt med att servicesektorn växer jobbar vi allt mer med människor. Många har skiftarbeten och på många ställs det stora förväntningar. Alla dessa faktorer tenderar att öka känslan av tidspress, eftersom man inte hinner göra allt man borde. Professor Westerlund nämner två orsaker till stress. För det första finns det psykosociala orsaker. Till exempel leder arbeten som involverar fler kontakter med människor och mindre arbete med produkter till en förhöjd risk att drabbas av stress. För det andra finns det biologiska orsaker, till exempel onaturlig dygnsrytm på grund av att man arbetar i skift.

Den svenska artisten Charlotte Perrelli blev sjuk av stress. Det var efter Eurovision Song Contest 2008, när hon kom hem till Stockholm och allt lugnade ner sig, som den stora smällen kom. Hon fick en kraftig huvudvärk som vägrade ge med sig, och en dag svimmade hon när hon var på stan. Hon var totalt förlamad och hon orkade knappt ta sig upp ur sängen. Hon lyckades laga frukost till barnen och sedan somnade hon vid köksbordet. Som tur var hjälpte hennes syster henne.

Och vad har Charlotte lärt sig? Hon berättar själv: – Att säga nej. Förut visste jag inte ens hur man gjorde, jag tackade ja till vartenda jobb bara för att det var så kul. Så nu väljer jag stenhårt vad jag gör! Jag ställer exempelvis aldrig upp i lekprogram i tv. Ja, jag lyssnar mycket mer på min kropp nu. När jag börjar bli glömsk och inget är kul längre, och när det känns som om jag bara springer runt och släcker bränder utan att kunna landa i mig själv, då vet jag att jag måste ta det lugnare ett tag.

Charlotte är bara ett exempel bland många. Det är ett allmänt problem att arbete och fritid allt mer kommit att flyta samman. Genom att arbetsgivaren förser sina anställda med modern teknik blir det allt enklare för den anställde att sköta delar av jobbet också efter arbetstid. Nu vill man förändra arbetsskyddslagstiftningen i Tyskland så att en anställd inte ska behöva svara på e-post efter arbetstidens slut. Vissa psykologer hävdar dock att alla inte blir stressade av att ständigt vara nåbara. Problem blir det först om arbetsgivaren utnyttjar detta på helger och sena kvällar.

Källor: www.svd.se (16.4.2012); www.dn.se (13.6.2012); www.mabra.com (20.8.2012)

14. Vilken följd kan dåliga ekonomiska tider få för arbetstagare?

A De som blir kvar på jobbet får en ännu högre arbetsbelastning

B Det uppstår spända förhållanden mellan arbetskamrater

C Man känner medlidande med de arbetslösa

15. Hur har arbetslivet förändrats under årtiondena?

A Nuförtiden jobbar flera människor nästan dygnet runt

B Dagens jobb sker ofta i grupp och man bär gemensamt ansvar

C I dag ska människor klara av ansträngande situationer i arbetet

16. Vem har en förhöjd risk att utsätta sig för stress?

A Den som har mycket växelverkan i sitt arbete

B Den som jobbar med tillverkning

C Den som har ett rörigt liv

17. Hur tog Charlotte Perrellis stress sig uttryck?

A Hon hade smärtor i kroppen

B Hon led av sömnproblem

C Hon drabbades av kraftlöshet

18. Hur lever Charlotte i dag?

A Hon har börjat röra på sig mera

B Hon väljer vad hon ställer upp på

C Hon undviker att synas på tv

19. Vad föreslår man i Tyskland?

A De anställda ska få bättre hjälpmedel i sitt arbete

B De anställda ska beredas mera ledig tid

C De anställdas fritid ska fredas från arbete