Sankta Lucia

1. Sankta Lucia, ljusklara hägring, 
sprid i vår vinternattglans av din fägring. 
//: Drömmar med vingesus under oss sia, 
tänd dina vita ljus, Sankta Lucia. : // 

2. Kom i din vita skrud, huld med din maning. 
Skänk oss, du julens brud, julfröjders aning. 
//: Drömmar med vingesus, under oss sia, 
tänd dina vita ljus, Sankta Lucia. : // 

3. Trollsejd och mörkermakt ljust du betvingar, 
signade lågors vakt skydd åt oss bringar. 
//: Drömmar med vingesus, under oss sia, 
tänd dina vita ljus, Sankta Lucia. :// 

4. Stjärnor som leda oss, vägen att finna, 
bli dina klara bloss, fagra prästinna. 
//: Drömmar med vingesus, under oss sia, 
tänd dina vita ljus, Sankta Lucia. :// 


Staffan var en stalledräng

1. 
   Staffan var en stalledräng,
   vi tackom nu så gärna, 
   han vattnar sin fålar fem, 
   allt för den ljusa stjärna. 
   Ingen dager synes än, 
   stjärnorna på himmelen de blänka. 

2. Bästa fålen apelgrå,
   vitackom nu så gärna, 
   den rider Staffan själv uppå, 
   allt för den ljusa stjärna. 
   Ingen dager synes än, 
   stjärnorna på himmelen de blänka.  

3. Nu är eld uti var spis,
   vi tackom nu så gärna, 
   julegröt och julegris, 
   allt för den ljusa stjärna. 
   Ingen dager synes än, 
   stjärnorna på himmelen de blänka. 
4. Nu är fröjd uti vart hus, 
   vi tackom nu så gärna, 
   julegröt och juleljus, 
   Allt för den ljusa stjärna. 
   Ingen dager synes än, 
   stjärnorna på himmelen de blänka. 

I Vinternattens tid

Vers 1:  Jag har väntat sen ifjol 

På denna tid då träd och jord 

Likt puder drivor glimmar till igen. 

Himlens stjärnor lyser upp, 

Den natt som vakar över allt 

Likt änglavingars varma trygga famn. 

Brygga: Och även om vi inte alltid minns,  

Så är det nu vi finns, och allting har ett svar. 

Refräng: Här finns en stillhet, 

då allting stannar upp och ger mig frid. 

viskande kristaller andas hopp om en magi, i vinternattens tid. 

Vers 2: Snöflingor blir fler och fler, 

Ser livet hur det tar och ger, 

Men själens inre röst ska hitta fram. 

Lågan sprider hopp för den,  

Som ensam vandrar vägen hem, 

Betraktande den stora sanningen. 

Brygga: Vill du gå med mig en stund i kväll, 

Så ska jag visa dig, att allting ordnar sig. 

Refräng: Här finns en stillhet, 

då allting stannar upp och ger mig frid. 

viskande kristaller andas hopp om en magi, i vinternattens tid. 

Fiolsolo + Refräng

Det strålar en stjärna

1. Det strålar en stjärna förunderligt blid, 
i öster på himlen hon står. 
Hon lyst över världenes oro och strid 
i nära tvåtusende år. 

När dagen blir mörk och när snön faller vit, 
då skrider hon närmre, då kommer hon hit 
och då vet man, att snart är det jul. 

2. Ty julen är härlig för stora och små, 
är glädje och ljuvaste frid, 
är klappar och julgran och ringdans också, 
är lycka oändligen blid, 

Är ljus, alla ögon då stråla som bäst,  (obs melodin lite annorlunda)  
och stjärnorna tindra som mest 
och där ljuset är, där är det jul.