Vecka 45 på Lanternan

Denna vecka har vi på Lanternan haft fullt upp med både pyssel, känslor, fotografering och en efterlängtad teaterutfärd!

Vi inledde veckan med lite hemlighetsmakeri på pysselbordet. Barnen har nämligen arbetat med något alldeles särskilt som de får ta med sig hem inför veckoslutet. Vad det är får förbli en hemlighet ännu en liten stund! Under arbetets gång har barnen fått öva sin finmotorik genom att klippa, limma och noggrant sätta ihop de olika delarna. Det har krävts både koncentration och tålamod, men barnen har arbetat flitigt med sina små överraskningar.

På tisdagen inledde vi Kajutans nya tema för november månad – känslor. Tillsammans med Alfons Åberg har vi börjat utforska olika känslor genom lek, samlingar och sagor. Under veckan har vi läst flera Alfonsberättelser och stannat upp vid bilderna för att fundera på hur Alfons känner sig i olika situationer. Är han glad, ledsen, rädd, arg eller kanske lite busig?

Vi har upptäckt att Alfons kan uppleva många olika känslor, ibland till och med under en och samma berättelse. I en bok är han rädd, i en annan hittar han på bus och i en tredje är han först ledsen men blir sedan glad igen. Barnen har fått fundera på vad som kan ha orsakat känslorna och hur man kan se på Alfons ansikte och kroppsspråk vad han känner. Genom de bekanta berättelserna får vi möjlighet att sätta ord på känslor, känna igen dem hos andra och prata om att alla känslor är en naturlig del av vardagen.

Under veckan har vi också haft fotografering på daghemmet, något som tagit en hel del tid och krävt lite extra tålamod av barnen. Det skulle väntas på den egna turen, bytas om till finkläder och förstås poseras framför kameran. Barnen klarade väntandet riktigt fint, och fotografens mjukisgiraff visade sig vara riktigt rolig. När giraffen både pruttade och skuttade omkring på kameran var det svårt att hålla sig för skratt. Nu håller vi tummarna för att fotografen lyckades fånga många glada ansikten på gruppfotot!

Veckan avslutades med Svenska dagen och farsdagsfirande, och på fredagen väntade dessutom en alldeles särskild utfärd. Vi promenerade hela vägen till centrum för att se teaterföreställningen Elliot och eken.

Det blev en ordentlig promenad för barnens små ben, och särskilt vägen tillbaka till daghemmet kändes lång efter alla dagens upplevelser. Barnen kämpade ändå tappert på, och väl tillbaka väntade en oväntad och mycket uppskattad överraskning från köket – varsin kanelbulle! Den smakade säkert extra gott efter den långa promenaden.

Själva teaterföreställningen var vacker och stämningsfull och lyckades fånga barnens uppmärksamhet redan under de första minuterna. Barnen följde nyfiket med i berättelsen om Elliot och eken och fick uppleva hur en saga kan väckas till liv genom teater, musik och sång. Det blev en fin kulturupplevelse och ett annorlunda sätt att avsluta veckan tillsammans.

Efter föreställningen fick vi också med oss kort med en QR-kod som ger hemmen tillgång till mera material om Elliot och Eken hemma. Där finns bland annat sångerna från föreställningen, så för den som vill finns det möjlighet att återvända till berättelsen och musiken tillsammans med sitt barn.