På onsdagsmorgonen begav vi oss iväg lite tidigare än vanligt. Den här gången väntade nämligen ett besök av Åbolands naturskola i vår bekanta Mulleskog, och för att hinna fram i tid behövde vi ta en tidigare buss. Det var lite extra spännande att ge sig iväg så tidigt – tänk om vi skulle missa bussen! Som tur var visade det sig att bussen var en aning försenad, och när den väl kom fanns det gott om plats för hela vår grupp.

Bussresan bjöd också på en del att titta på. Vi passerade en stor byggarbetsplats där barnen lyckades räkna till åtminstone sex grävmaskiner! Längre bort kunde vi dessutom skymta Viking Line i hamnen. Det fanns med andra ord mycket att prata om redan innan vi ens hade kommit fram till skogen.

Väl framme i vår välbekanta skogsglänta möttes vi av Marja, vår naturpedagog från Åbolands naturskola, som hade förberett ett spännande program för oss.

Inför utfärden hade vi redan hunnit bekanta oss med den lilla näbbmusen Vips, som ger sig ut på äventyr i skogen med sin lilla gitarr. Vi hade läst sagan tillsammans och dessutom pysslat egna små gitarrer av papper och mjölkkartonger. Gitarrerna fungerade som våra namnlappar och fästes på västarna.

Marja började med att fråga vad barnen kom ihåg från berättelsen om Vips. Därefter fick vi röra på oss och samtidigt fundera på hur man ska bete sig i skogen. Marja läste upp olika påståenden om skogsregler, och om påståendet stämde fick barnen springa från den ena sidan av gläntan till den andra. Om det däremot var något som inte stämde skulle alla snabbt sätta sig på huk. Det blev en rolig kombination av rörelse, lyssnande och funderingar kring hur vi tar hand om naturen.

Efter uppvärmningen delades barnen in i smågrupper och fick olika upptäcktsuppdrag. Nu gällde det att använda ögonen och leta noggrant efter sådant som växer och finns i skogen. På listan fanns bland annat olika sorters mossor, löv, träd, buskar, svampar och kottar. Barnen fick undersöka sin omgivning, jämföra sina fynd och hjälpas åt att hitta det som fanns på naturkorten.

När Marja kallade ihop oss igen var det dags för en välförtjänt paus. Naturskolan bjöd på matsäck i form av banan, riskakor och varm saft! Barnen smakade på allt och flera bad om mera. Den varma saften smakade särskilt gott och värmde skönt efter en förmiddag ute i den svala höstluften.

Efter en kort stunds fri lek väntade tre olika stationer, alla inspirerade av Vips och hans ödlekompis Smyg.

På den första stationen fick barnen lägga sig på mage och undersöka skogsmarken med hjälp av luppar. Precis som den lilla ödlan Smyg kom vi riktigt nära marken och fick upptäcka hur annorlunda skogen kan se ut ur ett sådant perspektiv. Det gällde att titta noggrant på mossan, växterna och alla små detaljer som annars lätt går oss förbi när vi står upprätta.

På nästa station väntade något som många av barnen tyckte var särskilt spännande – hängmattor mitt i skogen! Barnen fick lägga sig bekvämt, blunda och koncentrera sig på naturens olika ljud. Vad kunde vi höra när vi låg alldeles tyst och stilla? Visst hördes en och annan bil som körde förbi, men också vindens sus i trädgrenarna och fåglarnas sång. Det blev en lugn stund där barnen fick öva på att lyssna uppmärksamt och upptäcka sådant som vi kanske inte alltid lägger märke till när vi är i rörelse.

Den tredje stationen bjöd däremot på lite mera fart och spänning! Här fick barnen förvandlas till små ödlor som skulle försöka gömma sig för en hungrig fågel. Marja var fågeln och barnen var ödlorna. Medan Marja räknade till tio fick ödlorna skynda sig att hitta ett bra gömställe. När fågeln sedan började spana gällde det att antingen vara väl gömd eller stå alldeles blickstilla för att inte bli upptäckt.

Leken visade sig vara riktigt rolig och barnen fick använda både fantasi, kroppskontroll och förmågan att snabbt hitta en lämplig plats i naturen. Vi pedagoger tyckte också att leken var så lyckad att vi redan har lagt den bakom örat. Den kommer vi säkert att plocka fram igen under någon av våra kommande Mulleutfärder!

Efter två händelserika timmar i skogen var det dags att tacka Marja för det fina programmet och promenera tillbaka till busshållplatsen. Vi var ute i god tid, vilket förstås alltid är bättre än att komma för sent. Men vad skulle vi hitta på medan vi väntade?

Jo, barnens favorit – djurgåtor!

Barnen fick turvis beskriva ett djur genom att berätta exempelvis vilken färg det hade och var det levde. De andra fick lyssna noggrant, fundera och försöka lista ut vilket djur kompisen tänkte på.

Ett brunt djur som bor i skogen visade sig, efter många olika förslag, vara en älg. Ett orange djur som lever i vattnet var en sjöstjärna, även om både snäckor, fiskar och bläckfiskar också kunde passa in på beskrivningen. Och det grå djuret som bor i skogen? Där föreslogs bland annat fåglar och harar innan det avslöjades att svaret var en varg.

Djurgåtorna blev ett roligt sätt att avsluta utfärden och samtidigt öva på att beskriva, lyssna, ställa frågor och använda sin fantasi. Det visade sig också att en och samma ledtråd kan passa in på många olika djur!

En bekant skog kan bjuda på helt nya upplevelser när man får upptäcka den på ett annat sätt. Under förmiddagen hade vi hunnit springa, leta, undersöka, lyssna, vila och leka – och allt detta i vår egen lilla skogsglänta. Vi fick med oss både nya kunskaper, roliga lekar och inspiration till våra kommande Mulleutfärder.

Vi ser redan fram emot våren, då vi återigen får besök av Åbolands naturskola och den lilla näbbmusen Vips. Det ska bli spännande att återvända till vår bekanta skogsglänta och upptäcka hur naturen har förändrats sedan vårt höstäventyr. Vilka nya upplevelser och uppdrag som väntar oss då återstår att se!