Stöda barnens utveckling
Vad är en rätt mängd av stöd till mitt barn?
Ofta kan en vuxen bli förvånad över hur mycket ett barn kan. Det är viktigt att låta barn öva och pröva på egen hand, om vi vuxna är genast och "räddar" barnen då något tänker gå på tok så lär barn inte sig själv och skapar inte ett eget kritiskt tänkande.
Hur stöder man barnet tillräckligt? När ger man barnet för mycket hjälp? Vad kan jag kräva av mitt barn?
🌷 Utgå ifrån att barnet får själv testa och pröva. Planera dagen så att det finns tid och möjlighet för barnen att själva utforska och öva på vardagsfärdigheter. Naturligtvis är detta inte alltid möljligt, livet händer, men är något som är bra att hålla åtanke.
🌼 Barnet oftast visar med sitt eget initiativ vad som de är färdiga för och vad de kan. Då är det lätt att bara bygga på barnets egna kunnande.
🌻 Ni kan alltid fråga oss på daghemmet vad som ni kan kräva av era barn. På daghemmet börjar vi regelbundet lära barnen nya saker och stöda dem i deras utveckling. Då kan det kännas lätt att själv också bara bygga på det som vi redan gör tillsammans med barnet.
🪻Det kan kännas lätt att själv göra för barnet då det går smidigare och lättare. Detta i långa loppet rubbar barnets utveckling. Ibland är det okej att göra det själv, ifall egna orket och tålamodet inte är på sin maximala. Barnet drabbas inte av att ibland få service😊
Bilden nedan visar konkret vad som menas med rätt mångd av stöd.
All barn behöver inte samma mängden av stöd för att nå samma nivå. Det är rättvist att ge barnet den mängden de behöver, för att just det gynnar barnets utveckling❤️
Samarbete bland daghemmet och hemmet
Därför är det viktigt att samarbetet mellan hemmet och daghemmet fungerar. Det är viktigt för personalen att veta sådana saker som kan påverka barnet. Detta betyder inte att föräldrarna måste berätta till djupet om vad som sker hemma, men att nämna vad som sker är viktigt så att vi kan stöda barnet under dagen.❤️ Det kan lätt bli så att vi på daghemmet ser reaktionen, utan att veta orsaken till den.
Exempel på saker som är viktigt att berätta:
🏠Flytt, renovering
🫰Ekonomiska svårigheter
👪Dödsfall/olyckor i närfamiljen
✈️Föräldrars arbetsresor
❤️Föräldrarnas psykiska och fysiska hälsa
🍼Nya syskon
🐕Nya husdjur
🫂Skilsmässa
🌴Semesterresor
🖼️Nya hobbyn
🎈Födelsedagsfester
🧑🦳Besök hos släktingar
💊Får mediciner
🩺Utreder något symptom barnet har
👨🍼När barnet slutar ammas/slutar med napp mm.
💤Alla förändringar eller avvikelser i vardagen/rutiner, t.ex. dålig nattsömn.
Egentligen allt som kan påverka på föräldrarna OCH barnen i vardagen.😊
Barnen läser bra av förändringar i deras föräldrars energi och mående. Fast de inte vet vad som händer eller man har inte berättat om förändringen för barnet, kan de känna av att någon förändring sker. Det är viktigt att tala med barnen på deras nivå om vad som händer och i rätt tid. Förbereda > stöda > bearbeta⭐ Viktigt att pedagogerna kommer redan med i första steget, i större förändringar t.ex. nytt syskon.
Barnen har inte uppfattning om tid, detta betyder att barnen vet inte skillnad mellan 2h och två dagar⏰ Därför är det inte en bra idé att berätta i för god tid om t.ex. semesterresor, flytt eller andra stora nya händelser. Ifall barnet får för tidigt veta om att något kommer att ske om t.ex flera veckor, bygger det upp på spänningen som barnet inte kan hantera, fast det skulle vara något trevligt. I dessa fall hjälper det att vi på daghemmet vet vad som kommer och ske och kan hjälpa barnet sätta ord på känslor och tankar.
🍼Ifall det sker någon stor ändring i familjen, t.ex. ett nytt syskon är det bra att ta barnet med i tidigt skede. Det är viktigt att komma ihåg att det är inte bara en förändring som sker för mamma och pappa, utan även barnet. Tala om det på barnets nivå, om det kommer ett nyt syskon, ta barnet med på att köpa saker åt babyn, ta med på läkarbesök mm. Vi ska få en baby tillsammans. Då barnet föds rekommenderar vi att hela familjen är tillsammans hemma och tar som en familj hand om nya familjemedlemmen.
Ifall föräldrarna mår psykiskt dåligt, kan det vara svårt att förklara det för sitt barn. Därför kan vi på dagemmet erbjuda den stöd och närhet barnet behöver. Viktigt att komma ihåg är att det gör inte en till en dålig förälder, utan man är stark då man söker hjälp och stöd. Vi finns här för er!🩷💖
🩺Sjukdomar påverkar barnets helhetliga mående: ork, koncentration, aptit, magfunktioner, behov av omsorg, kompisrelationer - allt! Barn kan återhämta sig långsammare än vuxna. Barnen orkar allt som oftast leka och ha fart på som vanligt, men det betyder inte att de är återhämtade och redo för den vanliga vardagen. Till exempel då barnet återvänder till daghemmet behöver barnet orka med mycket saker, på ett annat sätt än hemma. Du är en av flera andra barn i gruppen, vuxna har inte samma tid för omsorg och för att observera barnets individuella behov. Om barnet inte orkar eller hänger med i gruppens verksamhet utan extra ompyssling, så är barnet inte återhämtad. Fast barnet inte smittar mera så är det viktigt att vårda symptomerna, återvänder man för snabbt till vardagen kan symptomen bli långvarigare och skapa andra komplikationer. Vi vet att detta kan skapa utmaningar i barnfamiljers vardagar och det är inte alltid lätt att veta när det behövs mera vila. Vi samarbetar för att skapa en trygg vardag för barnen tillsammans med er - vi och ni vill ert barn deras bästa.🥰
❤️Kom ihåg att ni känner ert barn bäst och vet hur de reagerar på olika saker som sker. Därför är det viktigt att ni delar med er viktiga saker dån er vardag, så att vi kan stöda era barn på bästa möjliga sätt.💖
Utöver samtalen i vardagen, kan man alltid lägga textmeddelande, eVaka-meddelande, e-post, ringa eller bok samtal antingen på distans eller på plats.☎️
Stöd till på- och avklädning
Det finns flera olika sätt att öva för att göra på och avklädnig lättare. Nedan finns det tips på hur du kan börja.🩷
Tips:🧦
👖Lätta klädesplagg. Ha kläder som inte är för stora eller för spända. Det gör det svårare för barnet att klä på sig plaggen och då tappar de intresse då de inte lyckas. T.ex. collegebyxor, skjortor och långärmaden utan knappar är lätta för barn att öva lägga på sig. Strumpor ska inte ha för långt skaft.
👕Demonstrera. Visa var i klädesplagget barnet ska ta i och åt vilket håll man ska dra plagget.
🧥Ge positiv feedback. Till början lönar det sig att ge positiv feedback av varje minsta sak de gör som är mot det rätta hållet. T.ex. om barnet tar i rätta ställe - komplimang, drar åt rätt håll - komplimang. På detta vis förstärker du barnets självförtroende och det får barnet känslan av att de lyckas!
👟Lite hjälp vid behov. Om du märker att plagget sitter fast eller är i knut, öppna den och berätta varför. Då lär sig barnet hur kläderna ska vara för att det är lättast att få på dem. Nästa gång samma strul uppstår kan du påminna barnet var problemet ligger och lösa det tillsammans. Då barnet börjat upptäcka strulet själv kan du uppmana barnet att själv lösa situationen.
🩲Bildstöd. Skaffa bilder på klädesplagg och laga dem så att barnet kan se dem. Bildstöd kan användas på många olika sätt i samma situation. Ett exempel: Du kan lägga fram bilder på plaggen i den ordning som de ska kläs på, då kan barnet se i vilken ordning de ska klä på/av sig sina kläder. Idén är att barnet får varefter ta bort en bild. Detta hjälper barnet att se hur mycket de har att göra och har fått konkret ta bort det som redan avklarat - känslan av att lyckas -> barnet utvecklas.
🧤Tidsbegränsning. Man kan använda äggklocka eller Mousetimer (finns att ladda gratis till telefon) för att lekfullt få kläderna på eller av. T.ex. Hinner du få skjortan på fören musen har ätit alla äpplen (tiden tar slut) 🐭
🧦Leka. Till vissa barn kan det hjälpa att göra på-/avklädningen till en lek. Då blir det inte som en tråkig grej som tar dem bort från deras roliga lekar. Här är det bra att ta vara på barnets intressen. Om barnet gillar bilar kan du be barnet köra bilarna genom tunneln, dvs fötter och händer i ärmar och buntar.
Viktigast är att du har tålamod och håller dig lugn. Ibland kan det kännas tungt och som sakerna inte går vidare, men kom ihåg att det tar tid för barnen att lära sig något nytt🥰 I detta stöder rutiner. Att göra samma sak på samma sätt, om och om igen är nyckeln till succé.
Träna på- och avklädning vid alla stunder. Är det fråga om utekläder, byta skjorta eller fixa sockorna. Ha barnet och gör det själv så lär de sig hur de kan fixa deras kläder själv☺️
Kontakta oss på Babord om det uppstår frågor, ni undrar över något eller behöver stöd🩷
Länk var du kan läsa mera:
https://www.bvif.fi/Fa-vardagen-att-fungera
Stöd till då barnet trotsar
Då barnen kommer till 2 års ålder börjar de oftast trotsas. Detta betyder oftast att saker som de tidigare gjort glatt och gärna, byts till nej, skrick och bråk. Detta kallas till 2 års trots. Detta kan vara väldigt tungt, då de känns som ingenting fungerar och alla vardagliga stunder blir till bråk. Det är bra att komma ihåg att det är en fas, det är en del av barnets utveckling och alla går igenom samma🩷
Det är normalt för barnen att ha trots. Via trotset lär sig barnen självbestämmande rätt, det att de kan säga om saker de inte vill eller tycker om, samt de lär sig att de är en individ med sina egna åsikter och tankar. Fast trots är bra för barnen att lära sig, är det vår uppgift som vuxna att lära dem hur man ska behandla sina känslor och saker som man kanske inte så gärna gör. Det är bra för barnen att lära sig att det finns saker som man ska göra dock man kanske inte alltid vill, t.ex. klä på sig för att gå ut, gå på toaletten mm.
Då trots sker lönar det sig att hållas lugn. Om du begärt barnet göra något ska du inte börja göra det för barnet. Annors lär barnet sig att du gör det för dem bara de bråkar tillräckligt. Du kan hjälpa barnet, men inte göra istället för dem
Tips till hantering av trots:
- Ge alternativ. T.ex. klär du själv på dig själv sockan eller hjälper jag? Vill du ha den T-skjortan eller den andra? Du ger barnet makten att påverka. Om barnet inte väljer så väljer du och så blir det, ge inte efter fast barnet ändrar sig. Då du håller som vuxen fast i det du säger, förmedlar du trygghet till barnet - om du börjar ändra dig och håller inte fast i det du sagt, kan det förmedla till barnet att du är osäker.
- Tidsbegränsning. Om du begär barnet något, t.ex. städa leksaken i lådan, och barnet inte gör så kan man lägga en tidsbegränsning, "Jag räknar till 3 och sen hjälper jag (göra tillsammans), 1 - 2 - 3." Rutiner och strukturer ger även trygghet och får vardagen att löpa på, t.ex. om du vet att komma iväg på morgonen är struligt och tar tid. Gå igenom med barnet hur morgonen kommer att se ut och håll i samma rutin så långt det går varje dag. Håll fast i det som bestämts och efter en tid märker du att barnet gör saker utav automatik. Lyssna till barnet men ha själv kontroll över er vardag!
- Förklara. Ibland hjälper det barnet då man förklarar varför något ka göras. T.ex. "Vi måste lägga på yllesockorna för det är jätte kallt ute och annars kan du inte leka där."
- Byt inställningsvinkel. Då du börjar med en metod, kan det vara att det inte alltid fungerar. Då kan det hjälpa att byta taktik. T.ex. Om du börjar på ett lekfullt sätt och det inte fungerar kan du byta till mera seriös. Då uppfattar barnet att du håller fast i det du sagt. Du kan även uttrycka det, kan vi ha det roligt istället eller behöver vi ha en sträng stämning.
- Byta vuxen. Om barnet vägrar göra något och du försökt olika metoder så kan det hjälpa att byta vuxen. Ibland blir barnen "i lås" och vägrar göra saken bara för att den ena vuxna begärt. Då hjälper det att man byter vuxen (om man har möjligen) och den andra tar över. Men andra vuxna måste hålla i samma gränser som den första vuxna lagt. Barnet lär sig att vuxna drar samma linje.
- HÅLL I DET DU SAGT! Det allra viktigaste då man hanterar trots är att hålla fast i det du sagt. Om du ger alternativ eller tidsbegränsning till något måste du se till att du också gör det du sagt. T.ex. Om du ger barnet alternativ att välja mellan två klädesplagg, barnet väljer inte utan vägrar - Då kan du t.ex. säga att du räknar till tre och sen bestämmer du. 1 - 2 - 3. Om barnet inte ännu heller väljer, så väljer du. Då har du gett en tydlig följd till det du sagt. Om barnet börjar skrika eller gråta, hjälper du dem att lugna ner sig, förklarar händelsen och tröstar. Barnet uppfattar att det de gör har en effekt och vad saker läder till. De lär också att ni som föräldrar är trygga och gör det ni lovat
Det kan vara svårt ifall barnet börjar skrika och gråta p.g.a. att de blir besvikna, men det är okej. Barnen ska kunna få känna besvikelse och lära sig hur de ska hantera känslan.
Ifall ni vill ha mera tips eller undrar över något, kontakta oss!☺️
Länkar till info om trots:
https://www.bvif.fi/Fa-vardagen-att-fungera-Handbok.pdf
https://babynaps.com/sv
https://www.bvif.fi/blog/blogg/3-tips-for-trotsaldern/
https://www.knodd.se/artikel
https://www.rikshandboken-bhv.se
Stöda barnets språk
Då barnen utvecklar ett språk hjälper det dem att framföra sina åsikter och tankar, detta främjar barnens självsäkerhet då de förstår och blir förstådda av vuxna runt dem. Vad främjar du bl.a. då du stöder ditt barns språkutveckling:
-Läsning, sång och sagor: Öka språkförådet, utvecklar fantasin, främjar minnet, munmotoriken
-Instruktioner: övar koncentrationen, främjar språkförståelsen (koppla tal ihop med en konkret händelse)
-Dramatisering (av sagor, i leken etc): stöder den socio-emotionella utvecklingen, konkretiserar fantasins värld, främjar förståelsen
Det finns olika sätt att stöda barnens språkutveckling. Att stöda barnets språkutveckling sker till stor grad i vardagen. Det är viktigt att tala med barnet, kom ihåg tydlig artikulation och att använda fullständiga meningar. DU är ditt barns språkliga förebild och barnen lär sig att förstå!
Tips på olika sätt att stöda språket:
- Berätta för barnet vad du gör samtidigt som det sker, t.ex. "nu ska vi laga mat, jag tar fram maletkött och tomater"
- Namne det ni ser "detta är en röd bil, där finns en svart hund"
- LÄSA, LÄSA, LÄSA!📚 Kom ihåg att ha inlevelse och framför berättelsen.
- Lär ditt barn att leka med att leka tillsammans. Berätta vad som sker i leken.
- Rollspela "hemma-lek, rallichaförer mm."
- Gå ut i naturen och namnge det ni ser och vad som sker runtom er.
- Titta på åldersanpassade filmer och tv-serier. Äldre barnprograms klassiker har ett lägre tempo, bättre för koncentrationen och barnen hinner behandla händelsen. Skärmtids rekommendationerna varierar, men det sägs att skärmtid ska helt undvikas för barn under 2 år. För barn över 2 år rekommenderas max 1 kort stund i dagen.
- Delta i olika hobbier var barnet slipper och umgås med barn i egen ålder. Barn anpassar sig och i leken hittar de sätt att kommunicera med varann. I grupp hobbier behöver barnen följa instruktioner och tar stöd och modell av varann.
- Sjunga med barnet olika barnsånger "imse vimse spindel, hjulen på bussen, björnen sover mm. "
Man måste inte göra alla av dessa tips, men om man får kombinerat flera av dem i familjens vadag kommer det att stöda barnets språk. Viktig i två- eller flerspråkiga: läs, sjung, tala, instruera, diskutera på de olika språken.
I nätet finns det olika sidor med bra svenskspråkig material för hur man kan stöda språket. Nedan finns länkar till några av sidorna:
- Folkhälsan, språkmaterial: https://www.folkhalsan.fi/yrkesverksamma/daghem/sprakmaterial
-Terveyskylä,att stödja tal- och språkutveckling hos barn: https://www.terveyskyla.fi/sv/barnhuset
- Kuuloavain.fi, stödhjulsmodellen: https://www.kuuloavain.fi/sv/info/sprak-och-kommunikation/stod-for-sprak-och-kommunikation-i-hemmet/
- 1177, språkstimulans för 1-4 år: https://www.1177.se/Gotland/barn--gravid/sa-vaxer-och-utvecklas-barn/lek-och-sagor/sprakstimulans-for-barn-mellan-1-och-4-ar/
- Språkbyggarna, Småprat och bebbsbabbel: https://sprakbyggarna.se/babbel/
- Språkbyggarna, bokstips: https://sprakbyggarna.se/bocker-for-sma-barn/