Dagligt tal och småprat - kulturuttryck

I Finlands många små gymnasieskolor (under 120 elever) är det nu också praktiskt möjligt att garantera undervisning till kurser med endast få elever (1 - 8): kursen kan tas på distans samtidigt med en annan eller flera skolor. Ofta gäller det kurser i språk som ryska, tyska och franska men även i andra ämnen då och då.

Den nya tekniken i klassrummet med läraren på videobild på teveruta (eller vitduk) gör naturligtvis att kontakten känns lite opersonlig, om inte overklig till en början, såsom många av oss upplevde.

Trots utrustningens dominans - men också tack vare den här apparaturen - hade vi en bekväm och intressant pratstund med grannkommunens språklärare. Vi frågade henne om det fanns några väsentliga skillnader i lärararbete mellan Sverige och Finland. Eftersom hon hade vistats långt över tio år i Sverige hade vi också ett bra tillfälle att få höra om det svenska språkbrukets särart småprat, hur det kommer fram i det levande vardagslivet, som i språkligt avseende alltid är mycket mer omfattande och mer komplicerat än vi någonsin kan lära oss genom våra skolböcker.

Vi hör ofta att småprat inte hör till finskan i samma omfattning som till svenskan, medan engelskan dessutom helt kommer i särklass. Talsituationer i olika kulturer följer självklart sina egna givna lagar. För en finskfödd t ex är det ibland svårt att känna till, var skillnaden går mellan kulturbundet småprat och annat prat, vilket kan leda till förargliga eller tokroliga missförstånd; den som inte är insatt i den finska språkkulturens särdrag kan bli totalt missledd av t ex den finska tystnaden som - i motsats till den andras anmodan - kan vara ett högsta uttryck av stor förnöjsamhet.

Språkbruket kan anses avspegla tankesätt i samhället i allmänhet. Det svenska småpratet kan ses som ett uttryck för strävan efter bra stämning, hänsynstagande och känslan av jämlikhet och vänlighet. I den finska mer rakt- på- sak språkkulturen glömmer man mer den tilltalade som person. I Finland har man inte kunnat frigöra sig från uppskattning av auktoriteter lika mycket som i Sverige och i Finland väntar man också mer på anpassning och hörsamhet t ex i skolan. I Finland har man inte lika mångsidigt byggt skolarbete på mjuka och elevnära metoder för trivsamhet och utveckling av bra sjävkänsla t ex. I Finland uppskattar man disciplin mer.

Språket inkl. småpratet är en del av ens personlighet. Den som flyttar från en språkkultur till en annan kan t o m känna sig ta sig en roll med en ny kulturidentitet för att lyckas med ett annorlunda och smidigt umgänge.

Tämän kuvan tekstivastine: (tyhjä tekstivastine)

Kommentit

Kirjaudu sisään lisätäksesi tähän kommentin

Peda.net käyttää vain välttämättömiä evästeitä istunnon ylläpitämiseen ja anonyymiin tekniseen tilastointiin. Peda.net ei koskaan käytä evästeitä markkinointiin tai kerää yksilöityjä tilastoja. Lisää tietoa evästeistä