Från Alvesta kommer man längs landsvägen till Växjö genom den naturnära stadsdelen Teleborg, som ligger vid en av de fina sjöarna kring Växjö. Till Teleborg hör vackra boendeområden och sedan 1990-talet ett omfattande universitetscampus (numera en del av det välrenommerade Linnéuniversitetet) men också ett vitt naturreservat med öppna fält, hagmarker, löv- och barrskog och våtmark med rikt fågelliv. Den kuperade terrängen bjuder på gott om vida utsikter ner mot Växjö. Växjö har länge kallats Sveriges grönaste stad inte bara för dess stora grönområden utan speciellt för dess framgångsrika miljöprojekt sedan 60-talet. År 2007 kallade BBC Växjö för Europas grönaste stad för det imponerande faktum att stadens koldioxidmängd minskat trots att stadens tillväxt ökat. Växjö city har ca 80 000 invånare. Det mångsidiga näringslivet mår bra tack vare tätt samarbete mellan företagen och universitetet.

Teleborgs vattentorn blev oavsiktligt, på grund av ett byggfel som man brukar säga, ett sällsynt och roligt besöksmål på 1970-talet. Här provade vi, som så många andra turister har gjort, hur det går att åstadkomma olika spännande och kraftigt ekande ljud under taket. Om man visslar eller klappar i händerna eller kastar en sten mot marken så ekar ljuden mångfaldigt tillbaka. Om det uppfattas som musik eller buller beror på hur det görs. Efter många års experimenterande och erfarenheter har vattentornet fått bullerskydd under taket så att grannarna och fåglarna kan leva sitt fridfulla liv .

Utvandrarnas Hus, Växjö Abba-musikerna Björn Ulvaeus och Benny Anderssons musikal Kristina från Duvemåla har "utvandrat" till Svenska teatern i Helsingfors våren 2012 efter att ha haft stor framgång i Malmö, Göteborg och Stockholm sedan 1995. Den första spelperioden har varit en stor succé också i det nya landet och förhandsbokningar av biljetter kan göras ända fram till våren 2013. Hur anknyts den populära musikalen Kristina från Duvemåla till Utvandrarnas Hus? I musikalen representerar Kristina och hennes make Karl Oskar från Duvemåla vem som helst av de ca en miljon svenskar som emigrerade från Sverige till Amerika undan fattigdom och svält från början av 1800-talet till början av 1900-talet. Den uppskattade men också lite kontroversiella journalisten och samhällsdebattören, författaren Vilhelm Moberg (1898 - 1973) var djupt engagerad i allt som gällde utvandringen, t o m bodde han själv i Amerika olika långa perioder för att forska i de svenska utvandrarnas liv där, och som följd därav skrev han sin vällästa utvandrarepos med över 2000 sidor (Utvandrarna 1949, Invandrarna 1952, Nybyggarna 1956, Sista brevet till Sverige 1959). Det är huvudsakligen från denna litteratur musikalen hämtar sitt alltjämt aktuella intressanta stoff. Vilhelm Moberg förespråkade också starkt för grundandet av ett utvandrarnas hus, något som nu finns i Växjö och som är såväl museum som forskningsinstitut. Utvandrarnas Hus berättar om utvandringens och utvandrarnas historia med foton, brev och mångahanda annat dokumentmaterial, och det tar också del av nutidens invandringsfrågor. I dag är det ca 20 % av Sveriges invånare som är födda i utlandet eller som har föräldrar som är födda i utlandet. Av Sveriges invandrare har ca 25 % sina rötter i Finland. Växjö har ett s.k. museikvarter där Utvandrarnas Hus ligger intill Smålands museum och Glasmuseet. Mittemot ligger nobelförfattaren Pär Lagerkvists (1891 - 1974) barndomshem.

Till Växjö Domkyrka kommer man gärna genom Linnéparken som ligger intill kyrkan. Detta namn har parken haft ca 100 år, sedan avtäckningen av Linnébysten som kom till vid Linné-jubileet 1907. Parken har moderniserats med åren för att få mera fri plats för barnens lekar, men parken har fortfarande slingrande gångar och stora träd. Carl von Linné (f. 1707) hade gått 11 år i skolan i Karolinerhuset (Växjös gymnasium 1715 - 1850) bredvid Domkyrkan. Det var här i denna miljö Linné blev allt mer intresserad av växtriket. 2007 firades Linné-jubileet omfattande igen. Trots att Linnés Systema naturae redan på 1800-talet började ses som föråldrat hyses stor respekt för honom som sin tids naturvetenskapsman.

Växjö domkyrka byggdes på medeltiden på 1500-talet. Den verkar tämligen liten i jämförelse med domkyrkor i allmänhet, men just under 1500-talet var Växjö stift litet och utvidgades senare. Kyrkan har numera kvar sitt ursprungliga utseende med dubbelspiror efter några grundligare förändringar. Interiören präglas klart av restaureringarna på 1800- och 1900-talen och därmed av en egenartad variation av stilar. Domkyrkan är Växjös högsta byggnad (63 meter). Växjö stads medeltida ursprung syns knappast mera annanstans än i domkyrkans område och i några gators sträckningar.

Inne på domkyrkogården dröjer vi på stegen och stannar inför den rätt så tilltalande Sankt Sigfrid-skulpturen som väcker nyfikenhet. Enligt en s.k. Sigfridslegend upprättades Växjö kyrka av den helige Sigfrid redan på 1000-talet. Han lär ha varit en biskop som sänts från England och som varit en av de ledande männen bakom genomförandet av kristendomen i Sverige. Till sin nära hjälp hade han systersönerna Unaman, Sunaman och Vineman som led martyrdöd. Minnesmärket över dessa fyra män har överförts av konstnären Peter Linde, eller kanske riktigare över kristnandet av Sverige i allmänhet, för det finns inga dokument som skulle bevisa hur mycket legenden har sanning.

Till slut spelade K. Sitell oss vacker musik av finskt och svenskt ursprung med kororgeln i norra sidoskeppet. Lyssna gärna på vårt videoklipp.

Det är pipornas material och storlek som påverkar ljudets kvalitet. Med denna smala metallpipa produceras höga ljud.

Med denna stora kantiga träpipa produceras ett lågt och mörkt ljud.

Så som domkyrkans interiör har restaurerats flera gånger så har också dess orgelverk byggts om eller bytts ut. Domkyrkans första orgel användes troligen över 100 år, från 1580 framåt. Nästa orgel var litet större med 27 stämmor. Den användes endast ca 50 år, för den förstördes i branden 1740. Det nyaste orgelverket är från 2002. Läktarorgelns gustavianska fasad har sparats. Beroende på ceremonin kan organisten välja mellan två kororglar, den mindre av dem (här på bilden) i södra sidoskeppet och den med fylligare ljud i norra sidoskeppet och dessutom läktarorgeln som låter mäktigast eftersom den är störst. Organisten K. Sitell spelade musik för oss med två orglar och han berättade oss om orgelns konstruktion och om tekniken att frambringa orgelljud.