1.1c Nordiskt fokus på skolmaten

De nordiska länderna har valt olika lösningar på maten under skoldagen. I Sverige och Finland serveras det en gratis varm måltid till alla elever, medan det på Island serveras mat som föräldrarna får betala för. I Norge och Danmark är det främst matlåda som gäller. I Danmark får endast de allra fattigaste barnen gratis skollunch. (15)

Alla elever i de finska skolorna har ätit gratis lunch i skolan sedan 1948. Skolmaten har blivit en så självklar sak i Finland att man kanske inte alltid kan värdesätta den. Det krävs nästan ett under för att det ska gå att tillaga mångsidig och nyttig skolmat med tillgängliga pengar. Experter bedömer att i en vanlig familj kan man med samma summa kanske bara göra en smörgås. Men skolmaten följer de officiella näringsrekommendationerna och smakar dessutom ofta bra. Skolmaten måste innehålla 55 procent kolhydrater, 30 procent fett – av vilka högst 10 procent får vara mättade fetter – och 15 procent protein. Skolmaten har alltså utan tvivel en viktig betydelse för den finska folkhälsan. (16)

I Danmark där det inte finns skollunch får en del av barnen inte optimal kost, trots att möjligheterna att få en näringsriktig kost i dag är goda genom att det finns ett brett utbud av bra livsmedel. Barns matvanor orsakar sjukdomar redan i skolåldern. Det handlar dels om fetma, ätstörningar och vissa bristsjukdomar, dels om ökad risk för de följdsjukdomar som en dålig kost kan föranleda på lång sikt, till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, diabetes typ 2 och benskörhet. Något som man bekymrat sig över är att måltiderna under flera år har fått allt mindre plats i vardagslivet – och i hushållsbudgeten. (17)

Den traditionella ”matpakken” som barnen har med sig hemifrån till skolan har en lång tradition i Norge. Det handlar om smörgåsar med olika pålägg, som får uthärda ett antal timmar i en låda i ryggsäcken – resultatet är att många barn inte äter någon mat på hela dagen. Det har därför grundats en förening i Norge vars syfte är att främja gratis skollunch i Norge. Föreningens mål är att alla norska barn och ungdomar ska få en sund, varm och kostnadsfri måltid varje dag, men det här är en process som kräver energi – politikerna tycker nämligen att det blir för dyrt. Hur bra mat till barn och ungdomar kan vara ett problem i ett av världens rikaste länder handlar kanske mer om attityder och värderingar än om pengar, men den mentala förändringsprocessen är påbörjad; just nu studsar frågan mellan olika departement och myndigheter. (18)

I svenska skolor känner man inte till något matpaket utan där erbjuds skolbarnen en eller flera varma rätter. Under de senaste åren har man satsat på näringsrika och lustfyllda skolmåltider med hjälp av den så kallade Sapere-metoden. Metoden handlar kort om att man ska öppna sina sinnen, uppleva, ha mod att prova nya rätter och sedan formulera det man upplever. En viktig del av metoden är att personalen tas med i det pedagogiska arbetet med maten och måltiden. Menyerna planeras för ett halvt år i taget och barnen får en matsedel för hela terminen som de kan ta hem och sätta på kylskåpet så att hela familjen vet vad som serveras. Utöver att måltiden ska täcka 35 procent av dagens näringsbehov fäster man stor vikt vid att skapa tilltalande måltider. Barnen kan välja mellan olika rätter, bland annat en vegetarisk rätt. Genom stora intervjurundor undersöker man om de också tycker om maten. Samtidigt har barnen möjlighet att själva skicka in recept via skolans hemsida. (19)