​

Ett par ungdomar berättar om sina vänner.

Jag har en jättebra vän i ridskolan. Hon heter Lina och hon är tretton år precis som jag. Vi har varit vänner i över åtta år: jag började rida, när jag var fem år. Vi ska till samma ridläger i juni. Det blir jättekul. Både Lina och jag älskar hästar och kan prata om ridning hur länge som helst. Hon förstår mig bra och jag tycker att hon är snäll och vänlig. Vi är ganska lika och bråkar sällan, nästan aldrig. Om jag glömmer mina smörgåsar, får jag en av hennes smörgåsar. Om hon behöver hjälp med att hålla det rent i boxarna, hjälper jag henne så klart.

Min bäste vän bor på grannvåningen. Han heter Jens och är fjorton år. Han har inga syskon och han tycker att jag är som en bror till honom. Och det tycker jag också. Vi går alltid samma väg till skolan. På fritiden är vi ofta ute. Vi går till skogen, joggar eller cyklar runt. Ibland spelar vi fotboll med andra kompisar, men vi vill helst vara i samma lag, annars blir det bråk. Jens pratar alltid mycket. Det är bra, för jag är bra på att lyssna.