Det finns en historia i zentraditionen som berättar om en huvudlös man. Mannen har förlorat sitt huvud, och börjar leta efter det överallt. Han går runt och frågar folk om de har sett hans huvud, och folk svarar att hans huvud inte har försvunnit, utan sitter fast på axlarna på honom. Den huvudlöse är inte tillfreds med svaret och fortsätter därför att söka sitt så kära huvud.

En dyster och stormig natt blev äntligen hans räddning. Mannen befann sig stående framför en anspråkslös stuga. På gården växte ogräs, där stod en kokgryta med tre sönderbrutna ben. Ljuset sken in i stugan genom fönstret. Mannen beslöt sig att stiga in.

Inne i stugan satt en gammal man. Den huvudlöse ställde frågan om sitt försvunna huvud. Åldringen tittade på honom, steg upp från sin stol, och slog mannen i örat med sin öppna handflata. Den huvudlöse ylade av smärta och grep sitt värkande huvud med ena handen. Med detsamma kände han en enorm glädje och ett ljus genomtränga sin kropp och sitt hjärta.

Tacksam knäböjde han sig framför åldringen. Denne sade ändå: "Tacka inte mig, utan den flyende skorpionen där i hörnet som just höll på att sticka dig innan jag viftade den i väg."


Vad ser du på bilden? Vad är det som har hänt?

Lilleputt